NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
”Det är nu dags att damma av tankarna på en reform med etiska regler för domare. Förhoppningsvis skulle tydliga och väl genomtänkta regler kunna bli ett bra stöd för domarna. Som en bieffekt skulle det också kunna hjälpa till att höja attraktiviteten i yrket. Men än mer viktigt är att den uppmärksamhet en reform skulle innebära, samtidigt skulle öka allmänhetens förståelse och förtroende för domarna.” Det skriver Anders Bengtsson, ordförande [2009] i Juseks domstolssektion.
Text: Anders Bengtsson, Chefsrådman på Mark- och miljödomstolen vid Växjö Tingsrätt (2018) och tidigare ordförande i Juseks domstolssektion. | Artikeln publicerades ursprungligen i Newsmill 2009-05-13 | NewsVoice fick tillstånd av Bengtsson att återpublicera artikeln
I en aktuell debatt om upphovsrätt riktas fokus mot en enskild domare som har dömt enligt en ifrågasatt lag. Exempelvis diskuteras nu vilka föreningar som domaren i det så kallade Pirate-Bay målet tillhör. Hovrätten ska nu avgöra om det varit fråga om jäv. Men frågan om jäv och domaretik är en viktig samhällsfråga. Debatten borde mer handla om principfrågan om domarnas och domstolarnas roll samt om domaretik.
På gott och ont har juridiken fått en större roll och det gör att domarrollen också blir ifrågasatt, ibland på ett egendomligt sätt. För många är domarna ett rött, eller kanske snarare blått, skynke som med inspiration från EG-domstolen i Luxemburg ”juridifierar” samhället genom att hellre döma enligt lagens bokstav än det som döljer sig i olika förarbeten.
Jag tror att alla innerst inne vill ha domare som dömer enligt lagen och utan ovidkommande hänsyn. Domaren får inte ha några bindningar som påverkar beslutsfattandet eller förtroendet och för detta finns bestämmelser om jäv och begränsningar i möjligheten att ta på sig så kallade bisysslor. Men betyder det att en domare inte får vara medlem i någon förening, något parti eller över huvud taget ha någon åsikt privat eller på arbetsplatsen? Ska till exempel en förälder, dessutom medlem i den lokala hem- och skola föreningen och prenumerant av Vi föräldrar, kunna döma i ett vårdnadsmål?
Vad är det då som gäller? Domareden, som varje domare måste svära innan dömandet börjar, är en tydlig grund. Dessutom finns i regeringsformen grundläggande bestämmelser om allas likhet inför lagen. Gränserna dras av straffrätten och reglerna om jäv. Det finns emellertid inga samlade etiska regler för domare, anpassade efter dagens samhälle.
Internationellt finns ett antal dokument som rör domare och domstolar. Österrike har till exempel nyligen antagit etiska regler för domare och i juni 2008 antog Europadomstolen etiska regler för sin verksamhet. Vägen fram till dessa dokument var inte spikrak, men man lyckades och har nu en gedigen plattform att bygga verksamheten på.
Med samlade etiska regler för dagens svenska domare skulle det finnas en tydlig utgångspunkt för att höja intresset för frågorna. Etiska regler skulle kunna användas för en fortlöpande diskussion om domaretik men även vara ett självklart och gemensamt underlag för undervisning av nytillträdda domare. Inte minst med tanke på att domarkarriären har öppnats för sökande utan egentlig bakgrund i domstolsvärlden, så skulle ett stadigare regelverk kunna underlätta ”inskolningen”.
Det är nu dags att damma av tankarna på en reform med etiska regler för domare. Förhoppningsvis skulle tydliga och väl genomtänkta regler kunna bli ett bra stöd för domarna. Som en bieffekt skulle det också kunna hjälpa till att höja attraktiviteten i yrket. Men än mer viktigt är att den uppmärksamhet en reform skulle innebära, samtidigt skulle öka allmänhetens förståelse och förtroende för domarna.
Text: Anders Bengtsson
