I flera jämförelser har det presenterats siffror för att hävda att svensk polis skulle vara sämre på att lösa brott än andra poliskårer i Europa eller i Norden. En närmare granskning visar dock att dessa jämförelser är missvisande och saknar vetenskaplig grund, då statistiken mäts på olika sätt och det är olika räknemodeller i olika länder.
Text: Hedi Bel Habib, fil doktor, forskare och samhällsdebattör
Vissa länder avstår från att registrera mindre allvarliga brott som de finner omöjliga att klara upp. I vissa länder räknar polisen ett brott som uppklarat om de finns en skäligen misstänkt. I Sverige räknas det som uppklarat när någon åtalats eller straffats för brottet.
BRÅ har jämfört ett antal länder genom att beakta skillnader i beräkningsmodeller för brottsstatistiken (”Varför gav fler poliser inte ökad personuppklaring? Slutrapport i uppdraget: Satsningen på fler poliser” Rapport 2014:17).
För att få fram korrekta jämförelser har BRÅ valt ett helt nytt mått för att jämföra länderna. Måttet är antalet lagföringar per 1000 invånare. Detta är ett korrekt jämförelsemått med hänsyn till att antalet personer per 1000 invånare som utsätts för brott i de olika länderna tycks vara ungefär detsamma. Antalet lagförda per 1000 invånare blir då ett mått på hur effektivt polisens arbete är i respektive land.
Som lagförda har räknats åtgärder från åklagare eller domstol som så långt möjligt är jämförbara med strafförelägganden, åtalsunderlåtelser och fällande domar i Sverige. I studien jämfördes Sverige med länder som Norge, England, Tyskland, Danmark och Holland. För England har BRÅ räknat fram siffran på två sätt. I det ena alternativet har man räknat in sanktioner som utdelas av polis. I det andra fallet har man exkluderat dessa med hänsyn till att sanktionerna inte, som i övriga länder, beslutats på åklagar- eller domsnivå.
BRÅ konstaterar att ungefär lika många i snitt drabbas av brott i de olika länderna och har då jämfört antal dömda eller straffade per 1000 invånare i de olika länderna. Det visar att det är små skillnader länderna emellan. I Norge dömdes eller straffades 16, England, Sverige och Danmark 14 i Tyskland 12 och i Nederländerna 10 per 1000 invånare.
För att mäta polisens effektivitet kan vi relatera antalet lagföringar per tusen invånare till polisens resurser som andel av BNP i respektive land.
Svensk polis relativt effektiv
Data från Eurostat visar att Sveriges polisutgifter i förhållande till BNP ligger på samma nivå som övriga nordiska länder Norge lägger motsvarande 0,5% av BNP på polisens organisation; Danmark lägger likt Sverige 0,6%. Polisens effektivitet inom Norden är jämförbar med hänsyn till de resurser som används.
Om vi jämför Sverige med länder utanför Norden kan vi däremot konstatera att Sveriges polis klarar upp fler brott med mindre resurser jämfört med Tyskland och Nederländerna där polisresurserna uppgår till 0,7% respektive 0,9% av BNP.
Om Sverige jämförs med England kan vi konstatera att svensk polis klarar upp lika många brott per tusen invånare som England med 50% lägre resurser. Endast 0,6% av BNP går till polisen i Sverige, mot 1,2% i England.
Text: Hedi Bel Habib, fil doktor, forskare och samhällsdebattör
