Maria Feychting och Karolinska manipulerade studie om hjärncancerrisker för mobilanvändare

2
508

mobiltelefoni - Maria Feychting

Journalisten Mona Nilsson avslöjar återigen hur undersökningar kring risker med mobiltelefoni manipuleras. Forskare vid Karolinska Institutet presenterade i slutet av juli 2011 en studie om risker för mobilanvändande barn som ”lugnande”, trots att resultaten indikerade en ökad risk för hjärntumörer.

Text: Torbjörn Sassersson

CEFALO-studien som presenterades i slutet av juli 2011 omfattande 352 barn i åldern 7–19 år i Danmark, Norge, Sverige och Schweiz som fått hjärntumör under åren 2004–2008. Syftet var att se om det fanns ett samband mellan barns och ungdomars användning av mobiltelefoner och förekomsten av hjärncancer. Den ansvariga svenska forskaren, professor Maria Feychting, anställd vid Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet gick ut till media och påstod att resultaten var ”lugnande”.

”Forskarna kunde inte se en högre risk för de barn som använt mobilen under längst tid”, rapporterade Vetenskapsradion i P1 som en följd av pressmeddelandet från KI den 28 juli.

Maria Feychting är ett tungt namn. Hon är även expert åt Strålsäkerhetsmyndigheten, Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS), samt Socialstyrelsen om risker med mobiltelefoni och dessutom medlem i den industrivänliga organisationen, ICNIRP, som fastställt gällande gränsvärden för mobiltelefoni, skriver Mona Nilsson.

Maria Feychting har under de senaste fem åren fått förtroendet att göra i stort sett all forskning på hjärntumörrisker av mobilanvändning i Sverige. Mona Nilsson går nu till frontalattack mot Feychtings uttalanden i media och anser att de är förvillande.

“Det är bara de som läser hela den publicerade vetenskapliga artikeln som får veta de verkliga resultaten. Och de visar något annat än pressmeddelandena som sändes ut och forskarnas uttalanden i media.”

Istället för att studien påvisade lugnande resultat visar den i realiteten att risken att få hjärncancer  ökar i nästan alla analyser som gjorts. Tabell efter tabell i den publicerade rapporten redovisar att risken för hjärntumör ökade med ökad användning och ju längre tid som gått sedan ett mobilabonnemang först införskaffades, skriver Mona Nilsson.

CEFALO-studien tog ej med långtidsanvändare av trådlösa telefoner – och risken drogs ned

Nilsson konstaterar att en viktig aspekt enbart redovisas i det finstilta i den publicerade vetenskapliga CEFALO-artikeln. Resultaten gäller bara för de tre första årens användning av en typ av mobiltelefoner, de trådlösa hemtelefonerna.

Studien klipper därmed bort långtids- och storanvändarna. Den gruppen är emellertid avgörande för att upptäcka risker, vilket andra studier visat. Det är de undersökningar som följt användare av mobiltelefoner och trådlösa telefoner under längre tid som påvisar ökade risker att få hjärncancer.

Samma gäller för förhållandet rökning och lungcancer, inga lungcancerrisker skulle ses om enbart de tre första årens rökning analyserades. Cancerforskaren Lennart Hardell som varnat för mobiltelefonins hälsorisker i många år instämmer.

Formuläret var mycket omfattande. Det ställdes 267 frågor till barnet och föräldrarna om allt från kontakt med getter och får till ormar och andra reptiler. 38 frågor ställdes om barnets exponering för cigarrettrök och 28 frågor om allergier. Men forskarna påstår att det skulle krävas för mycket resurser att fråga om den totala användningen av trådlösa telefoner i stället för enbart de tre första årens.

Varför manipuleras studierna?

Frågan måste ställas. Varför manipuleras studierna? Frågan har förföljt Mona Nilsson i flera år och svaret tycks finnas i Ericssons årsredovisning från 2010.

Ericsson skriver:

”Upplevda risker och nya vetenskapliga rön om skadliga hälsoeffekter av mobiltelefoner och mobiltelefonutrustning kan påverka oss negativt, endera genom minskad försäljning eller rättsliga processer”.

Ericsson uttrycker rädsla att “upplevda risker” och rättsliga processer” ska skada bolagets intäkter. Där verkar vi ha svaret svart på vitt. Med den målsättningen att säkra intäkterna behövs “skyddsombud” för industrin som sitter centralt inom medicin. 

2 KOMMENTARER

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here