History (tidigare The History Channel) är en amerikansk TV-kanal som inriktat sig på historiska händelser och personer, ofta med förklaringar av historiker såväl som rekonstruktioner av historiska händelser eller intervjuer med vittnen. Även om kanalens titel är bred ligger fokus huvudsakligen på program inriktat sig på militärhistoria.
Du läser en av Sveriges mest modiga tidningar.
Stöd vårt dagliga arbeta med en donation.
Vill du nå hundratusentals samhällsintresserade svenskar?
Kontakta vår annonssäljare anna@sasser.net
Läs mer om annonsering.
Ansvarig utgivare och chefredaktör:
Torbjörn Sassersson.
NewsVoice grundades 2011.
2011 – 2023. Innehållet på denna sida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Läs mer om vår integritetspolicy och cookies.
Stöd gärna NewsVoice oberoende journalistik. Swisha till 123 530 20 05
Ja, man kan undra vart vi är på väg. Kommer staten, i framtiden, att kunna läsa dina tankar och känslor med hjälp av nanoteknikens nya signalbehandlingssystem som integrerar människan med datorn?
KTH får 5 miljarder kronor för att simulera hjärnan
Forskningsprojektet The Human Brain Project har legat i startgroparna en längre tid, i väntan på finansiering. Nu står det klart att projektet, med målet är att efterlikna och simulera den mänskliga hjärnan och där bland andra KTH-forskare ingår, beviljas en mycket stor summa pengar. Närmare bestämt 5 miljarder kronor.
Här har hjärnbarken och dess nervsignaler rekonstruerats digitalt och sedan ingått i en rad simulationer på superdatorer i forskningsprojektet. Bild: EPFL-BBP, the HBP Report, 2012.
Anders Lansner, professor i datalogi på KTH, är en av forskarna från KTH som deltar i The Human Brain Project (hädanefter förkortat HBP).
– HBP är inget vanligt hjärnforskningsprojekt. Det är IT-tung forskning som inbegriper ovanligt få experimentalister och neuroforskare, yrkesgrupper som tidigare dominerat forskningsprojekt om hjärnan, säger han.
Anders Lansner har arbetat med hjärnsimuleringar sedan 80-talet. Tidigare handlade det om småskaliga simuleringar med några tusental nervceller, men nu är det alltså människohjärnan som befinner sig i fokus. En fullskalig, detaljerad modell av hjärnan på superdatorer som klarar av så kallad “massively parallel computing” ska vara klar 2023. Ett jätteprojekt med andra ord.
Vad ska forskningen då användas till? Jo, morgondagens superdatorer och den mänskliga hjärnan har mycket gemensamt, förklarar Anders Lansner. Det avser han och de andra forskarna nyttja.
Anders Lansner, professor i datalogi på KTH.
– Ett av målen är förstås att förstå hur den friska hjärnan fungerar. Genom att göra det så kan vi utveckla och designa bättre datorer i framtiden. Få dem att efterlikna hjärnan. Även om alla inte är övertygade så är det min bestämda uppfattning att många av framtidens datorer kommer att vara uppbyggda på liknande sätt som hjärnan, säger Anders Lansner.
Det här erbjuder i sin tur möjligheten att revolutionera styrningen av robotar och möjligheterna med artificiell intelligens och maskininlärning. Exempelvis datorers möjlighet att tolka och förstå det mänskliga talet. Här kan exempelvis en variant av författaren Douglas Adams (Liftarens guide till galaxen) fantasikonstruktion babelfisken vara en framtida, verklig konstruktion. Det vill säga direköversättningar i realtid mellan två språk.
– Genom att simulera olika sjukdomstillstånd i hjärnan blir forskningen också uppenbart användbar inom sjukvården. Hjärnsjukdomar står för en stor kostnad i sjukvården, väl i nivå med cancer, säger Anders Lansner.
Han tillägger att en viktig del av forskningen också är att visulisera hur hjärnan fungerar. Även där spelar superdatorn en mycket viktig roll, liksom KTH genom forskarnas minst lika viktiga kompetens.
HBP ingår i The FET Flagship-Programmet (FET står för Future and Emerging Technologies) på EU-nivå där projektet har tävlat med fem andra forskningsprojekt. HBP blir alltså ett av två vinnande förslag som kommer att finansieras. Det är tre år av rigoröst utvärderingsarbete som lett fram till att just HBP fått forskningsanslaget om 5 miljarder kronor.
Förutom KTH ingår bland annat lärosäten som huvudkoordinatorn EPFL, Heidelberg-universitetet, KI, Aalto-universitetet, UCLA, University of Cambridge, Imperial College och Yale i HBP. Även företag som SAP och IBM deltar.
På KTH är även forskarna Jeanette Hellgren Kotaleski och Erwin Laure direkt involverade i HBP.
Här hittar du mer information: http://www.humanbrainproject.eu
http://www.kth.se/aktuellt/nyheter/5-miljarder-kronor-for-att-simulera-hjarnan-1.365752
Allmänt upprop!
Vi måste skydda mänskligheten från utrotning!
Är informationen på detta möte förenlig med demokrati?
Är det demokratiskt att detta Försvarets forskningsinstitut FOI har 15 forskare på Karolinska Institutets neuroforskning? Kan det vara så att människor utan deras samtycke implanteras inom sjukvården för att testa och utveckla den nya informationstekniken?
Stockholms Handelskammare, Maskin Eller Människa?
Information
DATUM 21 mars 2012
TID 08:00-09:00
PLATS Stockholms Handelskammare, Malmskillnadsgatan 46, 7 tr, Stockholm
Frukostmöte:
Hur maskiner med moraliskt beteende kan skapas, är något som robotforskare och filosofer har börjat studera.
Vilken roll har människan i en framtid där moraliska beslut också tas av maskiner?
När blir en maskin en människa? Frågan om gränsdragningar mellan maskin och människa kan idag kännas trivial, men faktum är att den blir allt mer aktuell.
I framtiden kommer robotarna att bli allt mer människolika samtidigt som vi kommer att bli allt mer robotlika, dels via olika typer av implantat som delar teknologi med robotarna men också via en socialiseringsprocess där vi lär oss att umgås med robotar.
I den mån man överhuvudtaget i framtiden kan tala om oss själva som en distinkt
art, måste vi då kanske ta i den svåraste frågan av dem alla: Behövs vi?
Det är endast den art som står högst upp i hierarkin som slipper motivera sin
existens
http://www.bionicgate.com/stockholms-handelskammare-maskin-eller-manniska/
Att mind-control experiment kan pågå i Sverige beror på att Sverige totalt saknar lagar som erkänner och förbjuder oetisk användning av sådan teknik i människokroppen. Därför kommer man att se eventuella effekter av implantat som psykisk störning. Individens verkliga problem erkänns inte. Därmed kommer offret att plågas dubbelt: först av tekniken och sedan att omvärldens eller samhällets okunskap. De som oetisk implanterar människor utan deras kunskap bör straffas hårt, eftersom det har aldrig funnits något större brott mot människans integritet, medvetande och identitet (för att inte tala om hur mycket tortyr sådana system skapar). Det är ett brott mot mänskligheten.
Mycket intressant ämne!
Mitt bidrag till debatten är ett utdrag ur Vetenskapsrådets bok om nanoteknik.
Avsnittet behandlar området hjärnimplantat och tankeläsning. Man kan fråga sig vilka forskare som använder den teknologi som omnämns i avsnittet? Vilka är deras försökspersoner? Finns det informerat samtycke hos försökspersoner eller kan en försöksperson förklaras psykiskt sjuka p g a symtomen som det innebär att titta in imänniskans mest privata värld, något som prof. Ulf Görman beskriver i boken? Gömmer staten forskning och utveckling av hjärnimplantat för kopiering av hjärnans funktionella arkitektur med psykiatrin som en slags grindvakter för att skydda insyn i oetisk forskning? Vem bär i så fall det yttersta ansvaret för den här utvecklingen?
År 2007 gav Vetenskapsrådet ut en bok ”Där guld glimmar blått” om nanorevolutionen s
Prof Ulf Görman förklarar i boken att samtliga konventioner för mänskliga rättigheter som tillkommit för att förhindra övergrepp inom forskning på människor är satta ur spel.
Nedan följer några citat ur boken;
Vad är nano? Nano är ett prefix. En nanometer är en miljontedel av en millimeter. Nanoteknologi kallas också för atomslöjd.
Vi är bara i början av en ny industriell revolution. Inte ens om tio-femton år kommer vi att vara nära att se den fulla effekten av nanotekniken. Vi befinner oss ungefär där utvecklingen av datorn var mot slutet a 1950-talet, säger Maria Stromme, professor i nanoteknologi vid Uppsala Universitet.
Nanoelektronik! De senaste decennierna har vi sett elektroniken krympa bortom vad vi kan se med blotta ögat. Den stora revolutionen kommer den dag vi tar det verkliga steget in mot nanoelektroniken. Då kommer en superdator att rymmas på ytan av en blodcell, de senaste filmerna kommer att visas genom en projektor tunn som ett hårstrå, och du kommer att kunna lagra din och all världens musik i ett litet örhänge. Den dagen kommer dagens nanoprylar att kännas som elektroniska dinosaurier.
Om vi tänker oss att vi själva skulle ha krympt i samma takt som elektroniken har gjort sedan mitten av sjuttiotalet, skulle en vuxen person i dag bara vara några mikrometer hög. Ett par miljoner människor skulle då rymmas i en liten hiss – men inte utan att uppleva vissa problem. Våra stämband skulle vara för korta för att fånga upp ljud och våra trumhinnor för små för att fånga upp ljudvågor. Vi skulle helt enkelt behöva hitta andra sätt att kommunicera på, anpassade till vår nya storlek.
Tankestyrning – ett nytt etiskt problem! Att kunna koppla den mänskliga hjärnan till en dator via elektroder öppnar givetvis också skrämmande möjligheter. Kommer det att gå att styra en människas tankar?
Det finns viktiga etiska aspekter av detta. Man skulle naturligtvis teoretiskt kunna styra hjärnans funktioner och modifiera människors personlighet. Till exempel göra dem mer eller mindre aggressionsbenägna eller öka inlärningsförmågan genom att lägga på kronisk stimulering. Det är som med allt annat, i och med att kunskapen finns kan man utnyttja den på många sätt, säger Göran Lundborg.
För att diskutera dessa frågor har de knutit en etikgrupp till projektet. Ulf Görman, etiker vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds Universitet, är en av deltagarna. En viktig del av den etiska bedömningen är att väga vinster mot risker. Med det kanske allra viktigaste är att visa respekt för den enskilda individen och den enskilda individens självbestämmande menar Ulf Görman.
Som exempel på forskning som har gett viktig kunskap, men som var oetisk, nämner han försök från andra världskriget där forskare lät människor ligga i iskallt vatten för att se hur länge det överlevde. Ett annat exempel är en undersökning på mentalsjukhuset Vipeholm i Lund under 1950-talet som bevisade att sockerbeläggning på tänderna leder till karies.
En rad etiska deklarationer har kommit till för att förhindra liknande övergrepp på människor, bland annat Helsingforsdeklarationen. År 1997 undertecknade också medlemsstaterna i EU ”Konventionen om mänskliga rättigheter och biomedicin” i den spanska staden Oviedo.
-De här deklarationerna har kommit till som svar på det missbruk av människor som fanns under andra världskriget, säger Ulf Görman. Oviedokonventionen och andr europeiska regler har resulterat i ny lagstiftning i Sverige. Till exempel Personuppgiftslagen, som trädde i kraft 1998 och lagen om etikprövning av forskning som avser människor, som trädde i kraft 2004.
Ulf Görman menar att när vi gör en historisk tillbakablick, är det lätt för oss att skilja på oetisk och etisk bra forskning.
Men nu öppnar vi dörrar till ett okänt område där vi inte vet hur vi ska tillämpa etiken. Vad ska man tillåta och vad ska man inte tillåta när man kan göra elektrodimplantat som både kan påverka och läsa av hjärnan? säger Ulf Görman.
Han tar upp exemplet med att undersöka inlärning och minne. Mikroimplantat kan ge helt nya möjligheter att förstå hur vi lär oss och minns saker, och därmed också varför vi glömmer och har svårt att lära oss. Samtidigt kan det uppfattas som en form av övergrepp att på det viset titta in i vår mest privata mentala värld, säger Ulf Görman.
Nyligen har vi haft en liknande etisk diskussion kring en annan ny teknik. När fåret Dolly klonades år 1996 stod det klart att metoden också skulle kunna användas på människor. Forskarvärlden såg ett syfte i att klona mänskliga embryon på provrörsnivå. Från dessa kan de utvinna kroppsegna stamceller som kan fungera som reservdelar till sjuka människor. Men sätter någon in det klonade embryot i en kvinnas livmoder kan det bli ett nytt barn som är en genetisk kopia av en redan levande människa. Det första kallas för terapeutisk kloning, det andra för reproduktiv kloning.
Ingen visste hur man skulle hantera den här nya tekniken. Men så småningom har det vuxit fram en konsensus om att vi ska sätta en tydlig gräns och förbjuda reproduktiv kloning av människor. Här har man då accepterat att tekniken är okej för vissa syften men inte för andra, säger Ulf Görman.
Min kommentar:
Till skillnad från det vetenskapliga samfundet vid tillkomsten av genetiska tekniker har /neuroforskningen och datorvetenskapen ännu inte deltagit i en offentlig dialog/debatt om dess lovande, men riskfyllda tekniker att klona en mänsklig hjärna i en dator.
Ett undvikande av diskussioner och enkel förtröstan på principerna om fri vetenskaplig forskning och marknadsekonomin i sig är en moralisk hållning som inte är tillräcklig. Detta område kräver en omedelbar debatt som kan leda till en lagjustering.