NASA-tjänsteman medger att de tillämpar “cloud seeding” – Transportstyrelsen vill ej kommentera

ANALYS. Transportstyrelsen hänvisade i tidigare artikel till NASA för att avfärda cloud seeding som kondensstrimmor, men NASA medger att de använder tekniken. Barium och aluminiumoxid, som uppmätts i nedfall från cloud seeding, släpps ut av NASA för att bilda moln i den övre atmosfären. Ett syfte är förbättrad militär radarkommunikation. Transportstyrelsen ser ingen anledning att kommentera detta.

Text: NewsVoice | Foto: NASA, Report: Barium cloud striations revisited

Det var NASA:s utbildningsprogram “The Contrail Education Project” som Transportstyrelsen hänvisade till som argument för att cloud seeding inte finns [artikel]. Transportstyrelsen konstaterar för övrigt att cloud seeding är teorier som handlar om allt från”biologisk krigföring till ockulta syften” [artikel].

I utbildningen “The Contrail Education Project”  informerar NASA att det krävs kylig luft i kombination med hög luftfuktighet för att kondensstrimmor ska bildas och vara långvariga. År 2000 gav NASA och andra amerikanska myndigheter även ut ett faktablad som tillbakavisade cloud seeding, enligt Wikipedia.

Därmed borde vi även kunna observera en kraftig nedkylning av vårt atmosfär jämfört med tidigare, eftersom vårt luftrum nu nästan dagligen är heltäckt av vad myndigheterna påstår är ”vanliga kondensstrimmor” som efterhand breder ut sig och färgar himlen gråvit. Så är emellertid inte fallet utan det är snarare så att luften blivit varmare.

Det finns inga undersökningar som styrker samband mellan ökad förekomst av cloud seeding och låg temperatur och hög luftfuktighet.

Snarare tyder omfattande observationer på att cloud seeding uppträder även när temperatur- och luftfuktighetsförhållanden inte kan orsaka långvarig kondensstrimmebildning. En tidigare artikel i NewsVoice har också konstaterat att SMHI gissar att cloud seeding är vanliga kondensstrimmor och saknar nödvändiga uppgifter för att avgöra om omfattande och långvariga kondensstrimmor överhuvudtaget är möjliga.

Ännu mer motsägelsefullt och mindre trovärdigt blir Transportstyrelsens hänvisning till NASA:s utbildningsprojekt om kondensstrimmor då man lyssnar till ett inspelat telefonsamtal med en NASA-tjänsteman vilket offentliggjordes sommaren 2013. NASA-tjänstemannen Douglas E. Rowland berättar under samtalet att NASA använder cloud seeding.

NASA:s aerosolexperiment för civila och militära ändamål

NASA har också ett projekt kallat “Charged Aerosol Release Experiment” (CARE), i vilket man släpper ut bland annat aluminiumoxid, en av de vanligaste uppmätta komponenterna i cloud seeding.

Syftet är att bilda moln i den övre atmosfären. CARE-projektet är ett samarbetsprojekt med amerikanska flottans forskningslaboratorium och amerikanska försvarsdepartementets rymdforskningsprogram.

Professor Wayne Scales är en av de tongivande forskarna i CARE-projektet. I en presentation kallad ”Active Perturbation of the Near Space Environment” beskrev han år 2007 att man förändrar miljön i övre atmosfären genom att bland annat släppa ut barium, aluminiumoxid och andra kemikalier i atmosfären.

Syftet är att bland annat främja nya kommunikationssystem och störa fiendens kommunikationssystem:

• “Allows for possible denial of adversary communication/ navigation systems (military)”
• “Allows for possible new communication system techniques (military)”

Förändring av atmosfären erbjuder mycket stora militära och kommersiella möjligheter, enligt Scales.

Han beskrev också att önskad förändring av atmosfären åstadkoms genom att atmosfären även utsätts för mycket kraftig bestrålning av radiofrekvent strålning från HAARP, Aribo och Eiscat i Tromsö. Eiscat har även anläggning i Kiruna som samverkar med Tromsö-anläggningen.

På Eiscats webbplats finns en omfattande referenslista till olika artiklar som beskriver den uppvärmning av atmosfären som åstadkoms från Eiscat i Tromsö genom att sända upp mycket starka mikrovågssignaler i atmosfären.

Forskaren Paul Bernard vid amerikanska flottans forskningslaboratorium bekräftade också han år 2005 (se fotnot 4) att CARE-projektet är kopplat till studier av hur laddade partiklar i moln kan åstadkomma ”förbättrad backscattering”, som är viktigt för radarkommunikationer:

The radar scatter from artificial dusty plasma in space will be studied using at chemical release during the Charged Aerosol Release Experiment (CARE) in August or September 2009…110 kg of aluminum oxide particulates will be injected…
The dust will become charged in the ionosphere to form negatively charged dust particles. The streaming dust will provide a source for turbulence due to charge separation electric fields and to two-stream instabilities. Ground radars operating at HF, VHF and UHF frequencies will probe the release region looking for enhanced backscatter.

I en artikel i The New Scientist år 2009 berättar Paul Bernard att partiklarna i atmosfären kommer att sjunka och sprida ut sig och att laserpulser kommer att användas för att mäta partikeltätheten i molnet. Syftet är att se vilken effekt kemikaliemolnet har på radarsignalerna:

Our primary science goal is to understand [how] radar [scatters] from a dusty plasma,” says CARE’s principal investigator, Paul Bernhardt of the Naval Research Laboratory in Washington, DC. “We want to understand what kind of information you get back when you send out radar pulses.

NASAS och den amerikanska militärens CARE-projekt kan också bereda vägen för att använda den övre atmosfären för ett stort experimentlaboratorium för studier av effekter av utsläpp av kemikalier och partiklar.

The CARE experiment could also pave the way for future launches that would use the uppermost part of Earth’s atmosphere as a large physics laboratory for studying charged dust, Bernhardt says.

Therese Sjöberg från Transportstyrelsen framhåller att det är förbjudet enligt luftfartslagen och luftfartsförordningen (8 kap. §3) att släppa ut något om det kan medföra skador, sjukdomar eller olägenheter för människors hälsa. Om någon misstänker att ett miljöfarligt utsläpp gjorts får man anmäla det till polisen åklagare utreder sedan om brott begåtts.

Gällande NASA:s medgivande att man använder cloud seeding säger Therese Sjöberg att myndighetrn inte ser någon anledning att göra några uttalanden.

Text: NewsVoice

Mer om CARE-projektet

1. Bernhardt, Paul; Scales, Wayne; Sternovsky, Zoltan; Kelley, Michael; Hysell, David; Holzworth, Robert (37th COSPAR Scientific Assembly. Held 13–20 July 2008, in Montréal, Canada., p.261). “The Charged Aerosol Release Experiment (CARE) Program” [alt URL]. Astrophysics Data System. Retrieved 2009-09-16.
2. “NASA’s Charged Aerosol Release Experiment (CARE), Plans To ‘Make Clouds’ Tonight . . .”. weaselzippers.net. September 15, 2009. Retrieved 2009-09-16.
3. Moskowitz, Clara (updated 2:37 p.m. ET Sept. 16, 2009). “NASA rocket aims to create artificial clouds”. Msnbc. Retrieved 2009-09-16.
4. Bernhart, Paul (May 19, 2009). “Update on CARE” [PDF borttagen]. Search the missing document via Google: http://wpdp.colorado.edu/Files/Presentations/BERNHARDT.pdf
5. “Night Time Artificial Cloud Study Using NASA Sounding Rocket”. NASA. Retrieved 2009-09-16.

Relaterat

• Airbornescience.nasa.gov: Cloud, Aerosol, and Precipitation Spectrometer
• Science.gsfc.nasa.gov: Biograpgy – Douglas E Rowland