50 nyanser av helvete – Sanna Ehdins analys av “Fifty Shades of Grey”

publicerad 24 februari 2015
- Sanna Ehdin
50 shades of grey

50 shades of grey

Filmen ”50 nyanser av honom” är en succé över hela världen: den öppnade som nummer ett i 56 länder och de globala intäkterna den första helgen var nära 266 miljoner dollar. Och över allt drivs detta av kvinnor, som köpte 100 miljoner böcker och nu ser filmen, båda författade och regisserade av kvinnor.

Text: Sanna Ehdin, PhD, författare | Uppd. kl 01:34 26 feb 2015

Men trots detta behandlar få ställen i media orsaken till detta fenomen och de djupa frågeställningar som döljs i berättelsen. Och då menar jag inte det iögonfallande BDSM*, som enligt utövare är felaktigt skildrat, för detta har belysts i flera tidningar som SvD-Idagsidan, Expressen och DN-kultur.

Inte heller att böckernas starka erotiska innehåll fördöms och de avfärdas som tantsnusk. De är förvisso: ”en fantasi som skapar lust” (DN-12/2), vilket har uppskattats av läsarna, men det är inte enda drivkraften bakom succén. Det vore dumt att avfärda filmen och boken som billig snusklitteratur, för då missar man det starka, dolda budskapet.

50 nyanser är en kombo av klassiska sagor, vilka i sin typ baseras på arketyper. Askungen, en fattig och anspråkslös kvinna, möter Prinsen och lyfts upp till hans fantastiska miljardärsnivå. Bara det att han inte är en prins, utan en groda som hon ska kyssa för att kunna förlösa prinsen. Som vi ju vet finns där inne, för den sidan är framme ibland när han visar värme och omtanke. Eller så vill vi se prinsen, och lurar oss själva genom att framhäva den.

Det är ett mycket förföriskt upplägg, men tyvärr är Mr Christian Grey inte ens en groda utan en ful reptil med vassa huggtänder, och han gör henne illa ordentligt flera gånger. Första delen av trilogin slutar i såväl yttre som inre smärta och tårar för den kvinnliga huvudpersonen Anastasia.

Det ligger en enorm lockelse i denna klassiska myt för mängder av kvinnor – som vill förena och skapa helhet där det är trasigt – och kvinnans medicin heter Kärlek. Det är dock ett livsfarligt koncept när man stöter på en addict, en sjuklig beroendepersonlighet som är aktiv i sin last. Men ingenstans i kulturdebatten berörs det perspektivet, eller dess allvarliga konsekvenser.

För ju mer beroendepersonen utövar att sitt sjukliga begär – sex, alkohol, droger, tablettmissbruk, spel eller vad som av intensiva droger som kickar deras sjukliga sida – desto värre blir det. Personens sjuka sida får näring och växer. Anastasia sugs ovillkorligen in i hans magnetfält och efter ett tag kretsar allt kring Mr Grey och hans behov. Vad som ger honom pleasure, eller inte, och hon vet aldrig vilken sida det är som är framme. Han bryr sig heller inte om vad hon vill ha, en vanlig pojkvän och inte att bli plågad, utan han går in för att ”träna” henne att svara mot hans behov. Detta beskrivs betydligt tydligare i boken än i filmen.

Inom den professionella behandlingsvärlden kallar en del detta beteende för den röda och blå hunden, där den röda är den sjuka sidan med kontrollförlust medan den blå hunden är den friska, goda sidan. Det är den Prinsen som Anastasia ser och vill se mer av, men genom att följa med och stimulera hans begär sker precis tvärtom. För beroende på vilken sida man matar så växer den blå hunden – eller den röda hunden (huggtandade reptilen).

Det är lätt att dras in i detta; att förälska sig i en spännande person och sedan bli hooked på att ”fixa” honom eller henne. Det är klassiskt medberoende, där man alltmer glömmer sig själv och sina egna behov och uppmärksamheten fokuserar på den ”röda” partnerns behov. Det är inte friskt någonstans, och tyvärr vanligare än vi tror.

Jag menar att det är denna kombo – vilken tas till sin extrem i ”50 shades of Grey” – som lockat alla miljoner kvinnliga läsare och nu på tio dagar totalt 412 miljoner biobesökare. Bara den första helgen efter filmsläppet laddades nära 500 000 ex av filmen ner illegalt, en av de mest nerladdade piratkopierade filmerna. Det är igenkänning, för alltför många har trampat ner i detta gråsvarta hål någon gång – så även jag.

Många av litteraturens stora kärleksromaner beskriver detta. Anna Karenina faller hårt för en sexmissbrukande, narcissistiskt störd man och lämnar sin trogne, kärleksfulle man och två barn för älskaren. Men när förföraren tröttnat på henne ger han henne droger, och slutligen tar hon sitt liv framför ett tåg. Ridå. Drama, stark passion och klassisk tragedi – men ingen förlösning. Dramat kallas för ”kärlek”, och det bara kopieras och överförs till nästa generation, nästa bok eller tvålopera.

Ytterst få, om någon skönlitterär bok visar på lösningar ur detta klassiska drama. Därför skrev jag romanen ”Guldburen” (BladhbyBladh 2013), för att dela min egen erfarenhet av relation med en sexberoende man och visa vad som egentligen sker. Boken handlar om journalisten/coachen Cora som möter den rike finansmannen Richard och dras in i ett sexuellt äventyr och emotionellt drama som tar henne långt utöver hennes gränser.

Det som börjar positivt med sunt sexuellt utforskande blir alltmer destruktivt, och hennes självkänsla och självrespekt krymper till obefintlighet. I boken beskrivs vad som egentligen sker och de sjuka beteendena – hos båda två. Dynamiken i beroendedramat.

Endast genom att sätta ord på det sjuka som sker kan man komma vidare. När läsaren upplever att de delar andras smärtsamma upplevelser kan man inte förneka vad som sker eller skett, och känslor kan förlösas. I denna spegling och igenkänning ryms en av litteraturens stora tillgångar, och läsning kan vara läkande i sig. Orden som befriar…

50 nyanser-triologin rymmer just detta, och därför lockar böckerna så många kvinnor. Den kittlar fantasin och gör att man dras in i en smått overklig värld av lyxliv, passion, sex och äventyr. Samt att det ger näring åt mångas längtan efter förlösning (läkning). Detta är en gigantisk, ofta omedveten, kraft hos oss människor – för hur många vet egentligen vilka inre sår vi bär på?

Men ingen kärlek i världen eller avancerat sex kan någonsin läka Mr Grey – eller någon annan man eller kvinna som trillat dit i sitt sjukliga begär med ökande kontrollförlust… Det är inte konstigt att bokens tema är just kontroll, eftersom förlusten av detta karakteriserar missbrukets eskalering. Så det hela handlar om sex, makt och pengar – samt kontroll – och den dragkamp som uppstår i närkamp med en addict, sjukligt beroende person.

Detta skildrades i SVT:s dokumentärserien ”Djävulsdansen” av journalisterna Sanna Lundells och Ann Söderlund.

Den globala framgången med 50 nyanser-boken och filmen visar på något som tyvärr är vanligare än vi vill erkänna, och inget i grunden förändras förrän vi kan tala öppet om addiction (sjukliga beroende med kontrollförlust) – vilket har hela vårt samhälle i sitt grepp. Från patologisk girighet på hög nivå till människor som förlorar arbete, pengarna och familj på spelmissbruk, droger, pornografiberoende, alkoholism, tablettmissbruk etc. Allt följer samma mekanism och samma förändringar sker i hjärnan, det är bara valet av drog som skiljer. Sjukliga beroenden, eller eskalerat missbruk, har idag alltför många människor i sitt våld med smärtsamma och dyrbara konsekvenser.

Syftet med min roman Guldburen är därför att lyfta fram mekanismerna; det som döljs bakom och tvångsmässigt iscensätter det hela – som hos mr Grey. Till exempel, i boken första spanking-scenen framgår hur mr Grey är en fullfjädrad psykopat; som är intensiv utan intimitet och snabbt pendlar mellan iskyla och elak distans – eller omhändertagande/tillmötesgående. Sex är kittet och det fysiska förförelsevapen som han använder, inte äkta känslor. Men det handlar inte om sex egentligen, i avseendet att två människor förenas, utan för honom är det bara hans drog of preference: ”I am very singular”.

Att boken är en hit visar att alltför många – inklusive jag – haft liknande erfarenheter. Det vill säga träffat på någon av de grå nyanserna i den störda personlighetstypen, och det gäller sannolikt även författaren Erika Leonard.
Jag hävdar att konceptet/fenomenet som filmen/boken egentligen berör är vanligare än vi vill erkänna, men att 50 nyanser tar det till extremer. Såsom kultur ska göra väcka till liv och för att skaka om folk i sin Törnrosasömn. Till exempel, tvingade filmen en kvinna att konfronteras med sin egen förnekelse av misshandeln i en tidigare relation.

Jag menar att filmen beskriver gigantisk kollektiv, oförlöst smärta – och därför har böckerna och filmen lockat så många. Därför behöver denna fråga lyfts fram i ljuset, på stor skala, för endast då kan det ge möjlighet till förlösning av konflikten och läkning hos båda parter. Det sker inte genom att kvinnor älskar för mycket…
Det kommer att komma färgstarka saker i kölvattnet av dessa 50 gråa nyanser.

Text: Sanna Ehdin, PhD, författare (se även Sannas webbshop)

Hemsida: FiftyShadesofGreyfilmen.se

BDSM: Bondage, Dominans, Sadism, Masochism

Efter tio dagar har filmen dragit in 410 miljoner dollar världen över och är bland de mest nedladdade piratkopierade filmerna med 500 000 nedladdningar bara de första dagarna efter filmsläppet. Vad man än tycker – filmen lockar och väcker känslor.

Donera till NewsVoice

Så här kan du stötta Newsvoice

  • Oj, vad det hettar till i den här bland inläggen. Vad kan alla dessa upprörda känslor stå för? Ibland gränsar det till personangrepp. Men det var egentligen inte det jag ville kommentera utan att man schabloniserar kvinnors preferenser. Drömmen om att frälsa den elaka mannen kanske finns hos många eftersom vi ofta har en omvårdande sida (inlärt eller biologiskt?) men att vi alla skulle välja en sådan man är befängt. Jag själv har alltid (utan undantag) förälskat mig i snälla helyllemän. Jag tycker just snällhet är otroligt attraktivt. Jag föll pladask då jag mötte mina blivande man som var både snäll, omtänksam och manlig.

    Det där att kvinnor skulle längta till rika och mäktiga män stämmer inte heller på mig. Jag har aldrig fallit för pengar. Har gift mig med en man med ungefär samma lön som jag (är välutbildad men lågavlönad eftersom jag valt ett kvinnodominerat yrke). Det var inte därför jag valde honom men är ganska nöjd med att inte ha sämre ekonomiska förutsättningar och vara beroende av någon annans ekonomi. Tror dessutom att mycket pengar ofta gör människor giriga. Har sett den förvandlingen på nära håll. Jag vet att jag inte är undantaget som bekräftar regeln. I min nära bekantskapskrets finns kvinnor som inte attraheras av pengar och makt. Flera har “gift ned sig” som det heter men jag tycker att de gjort riktiga kap som hittat en verkligt omtänksamma män.

    Så Tobbe C och alla andra underbara genomsnälla killar. Det finns massor av tjejer som attraheras av er. Har kanske helt fel men skulle det kunna vara så att ni förväxlar snällhet med blyghet? Eller ger upp för snabbt? Många kvinnor (inte alla) som söker snälla män vill bli “uppvaktade” så att de vet att det inte är en ulv i fårakläder som gömmer sig bakom en skenbart snäll fasad.

  • Oj, vad det hettar till i den här bland inläggen. Vad kan alla dessa upprörda känslor stå för? Ibland gränsar det till personangrepp. Men det var egentligen inte det jag ville kommentera utan att man schabloniserar kvinnors preferenser. Drömmen om att frälsa den elaka mannen kanske finns hos många eftersom vi ofta har en omvårdande sida (inlärt eller biologiskt?) men att vi alla skulle välja en sådan man är befängt. Jag själv har alltid (utan undantag) förälskat mig i snälla helyllemän. Jag tycker just snällhet är otroligt attraktivt. Jag föll pladask då jag mötte mina blivande man som var både snäll, omtänksam och manlig.

    Det där att kvinnor skulle längta till rika och mäktiga män stämmer inte heller på mig. Jag har aldrig fallit för pengar. Har gift mig med en man med ungefär samma lön som jag (är välutbildad men lågavlönad eftersom jag valt ett kvinnodominerat yrke). Det var inte därför jag valde honom men är ganska nöjd med att inte ha sämre ekonomiska förutsättningar och vara beroende av någon annans ekonomi. Tror dessutom att mycket pengar ofta gör människor giriga. Har sett den förvandlingen på nära håll. Jag vet att jag inte är undantaget som bekräftar regeln. I min nära bekantskapskrets finns kvinnor som inte attraheras av pengar och makt. Flera har “gift ned sig” som det heter men jag tycker att de gjort riktiga kap som hittat en verkligt omtänksamma män.

    Så Tobbe C och alla andra underbara genomsnälla killar. Det finns massor av tjejer som attraheras av er. Har kanske helt fel men skulle det kunna vara så att ni förväxlar snällhet med blyghet? Eller ger upp för snabbt? Många kvinnor (inte alla) som söker snälla män vill bli “uppvaktade” så att de vet att det inte är en ulv i fårakläder som gömmer sig bakom en skenbart snäll fasad.

  • Jag har läst boken och den är direkt lik Sex and the City. Mycket snack och liten verkstad. Typiskt amerikanskt tantsnusk. ätt att jämföra men pratet i mellanstadiets omklädningsrum.
    Alla pratar om det men igen har gjort det.
    Förödande tråkig bok som inte kittlar fantasin i mer än ett kapitel.

  • Jag har läst boken och den är direkt lik Sex and the City. Mycket snack och liten verkstad. Typiskt amerikanskt tantsnusk. ätt att jämföra men pratet i mellanstadiets omklädningsrum.
    Alla pratar om det men igen har gjort det.
    Förödande tråkig bok som inte kittlar fantasin i mer än ett kapitel.

  • “Anna Karenina faller hårt för en sexmissbrukande, narcissistiskt störd man och lämnar sin trogne, kärleksfulle man och två barn för älskaren. Men när förföraren tröttnat på henne ger han henne droger, och slutligen tar hon sitt liv framför ett tåg. Ridå.”

    Hahahaha…Har inte läst SM-boken det talas om; och inte intresserar ämnet heller – men är det så där Sanna Ehdin tolkar litteratur så kan man kanske inte lita på hennes omdöme…tvivlar starkt på att hon ens läst Anna Karenina, i alla fall har hon knappast förstått bokens personer eller den kultur och de miljöer som präglade dem. Eller har hon menat det som ett skämt? Vronskij gav henne inte droger, det andra barnet hade hon med honom, och det bodde med dem, Karenin var inte kärleksfull utan en karriärstreber, Vronskij var inte sexmissbrukande utan älskade Anna och var aldrig otrogen….

  • “Anna Karenina faller hårt för en sexmissbrukande, narcissistiskt störd man och lämnar sin trogne, kärleksfulle man och två barn för älskaren. Men när förföraren tröttnat på henne ger han henne droger, och slutligen tar hon sitt liv framför ett tåg. Ridå.”

    Hahahaha…Har inte läst SM-boken det talas om; och inte intresserar ämnet heller – men är det så där Sanna Ehdin tolkar litteratur så kan man kanske inte lita på hennes omdöme…tvivlar starkt på att hon ens läst Anna Karenina, i alla fall har hon knappast förstått bokens personer eller den kultur och de miljöer som präglade dem. Eller har hon menat det som ett skämt? Vronskij gav henne inte droger, det andra barnet hade hon med honom, och det bodde med dem, Karenin var inte kärleksfull utan en karriärstreber, Vronskij var inte sexmissbrukande utan älskade Anna och var aldrig otrogen….

  • Pinsamt att det blir denna typ av moralpanik när blodsprutande skräck och våldsfilmer går obemärkta förbi. Tycker att man ska se filmen innan man uttalar sig.
    Sedan finns det många som vill synas i skalpet av biosuccén

    • Nu börjar det bli lite väl mycket Passio även för min del (i alla fall för det här dygnet 😉 ) men jag har sparat ner länkarna, tack så mycket!

  • En kommentar då, mellan alla Void från vaken.se:s “50 nyanser av Void”-kommentarer.

    Karin Mangs:

    “Och orsaken till vår oro, vår fruktan, våra misslyckanden är att söka i vår bristande kännedom om lyckans, fridens och harmoniens naturliga lagar. Ingen kan nyttja den väldiga ELEKTRISKA energin, om han icke går in på att anpassa sig efter dess lagar.”

    Boken: Barn i vardagslag (1944).

    Det är ju bra “red” att läsa på länkarna, men är det inte saker på ytan, psykologiserande från det vanliga samhällets skoltänk? Det berör ju som alltid, aldrig kärnan, utan är för att inte vilja se verkligt tillbaka på orsaker, inte vilja se det andligt, utan se det ur ett materialistiskt tänk.
    Det blir på samma sätt som kommentarer här, som tror att det finns “evolution”, och därför vill bygga teori utifrån det.

    Ett svar ser man i den sydkoreanska flaggan, yin/yang >>> man/kvinna. Om man som i vårt samhälle ödelägger både den natur/kriterier som man som en av “polerna” nu fötts till – då finns inte det som Karin Mangs skrev, som hon kallar “elektriska energin” där. Inte heller finns då den närande miljön/laddningen och sundheten som skulle vara det som barnen skulle ha för att bli sig själva. Så allt blir istället perverterat, och hela samhället rasar.

    Man och kvinna – man säger i Asien, eller inom de filosofier/traditioner (det framgår även av Bibeln, om man förmår att avkoda metaforer) att yin och yang de “hör samman” för att både stärka och komplettera varandra.

    Om manligheten har raserats – då kommer inte en kvinna att bli lycklig, hon blir inte närd, hon känner sig inte älskad, och mannen vet inte varför, för han får ingen bekräftelse på att han duger, eller är en man som lever efter sin inneboende natur, så han blir en svag man.

    [allt efter 300 ord är klippt]

    • agent Dendera, nu blir det avstängning ett tag eftersom du envisas med att posta kommentarer längre än 300 ord. Du har inte respektera den regeln alltför många gånger. —moderatorn

  • Tack för svaret! Många verkar jämställa att någon är farlig med att denne är en bra beskyddare och även på andra hållet att den som är snäll också måste vara feg och därmed inte kan försvara sig själva eller sin familj. Det här stämmer väldigt dåligt med min verklighet. Att ha en strävan att aldrig gå till fysisk eller psykisk attack behöver inte betyda att man drar sig för att försvara sig själv eller närstående med de medel som krävs. Lyssna på Mark Passio när han diskuterar skillnaden mellan “violence” och “force”: https://www.youtube.com/watch?v=6i52JTTX_Ds

      • anders/Tobbe C – du är ju samma person, Void från vaken.se. Kan du inte bara sluta att spamma, prata med dig själv och tacka dig själv på Newsvoice med alla dina användarnamn.

        Är det fjärde femte gången du bara senaste tiden postat Mark Passio, som anders och Tobbe C.

        Nu postar du det igen som Tobbe C – och skriver sedan som anders att det är “suveränt” det du skrivit/postat. Jag tycker det är väldigt tråkigt och tröttsamt att du inte har grundläggande förmåga till ärlighet, och att vara seriös ens i kommentering av denna artikel, som ändå ytterst handlar om att vara äkta, komma tillbaka till sin natur, eller sanna jag. Även då är du utflippad. Du är inte vaken, men du tror nog du är den vaknaste här. Skapa dig ett liv, det finns där…

        För några veckor sedan skrev du som anders:

        “Med risk att bli tjatig: Trivium Mark Passio”:
        https://newsvoice.se/2015/02/12/demokrati-ar-inte-gratis-ansvaret-for-ett-land-finns-ej-i-handerna-pa-ett-fatal-privilegierade/

        Ingen bryr sig om den jobbiga karln Passio. Kan du släppa dina sidopersonligheter samtidigt som du ger upp Passio?

        • Då var det dags igen. Jag har som sagt var aldrig någonsin skrivit något under något annat alias här på Newsvoice (undantaget att C-et kan ha trillat bort någon gång för länge sedan samt att jag möjligen någon gång kan ha skrivit ut hela efternamnet). Vaken.se har jag som sagt aldrig kommenterat på. Däremot är anders 100% skyldig till att jag har börjat att lyssna på Mark Passio (Tack anders!) Du är månne samma person som “hellbrynje”?

        • Red. Vad är detta för en märklig varelse som inte kan skilja på rätt och fel, upp och ner, har vaken-drömmar om void, och tydligen håller en paranoid inställning till densamma.

          Det får faktiskt vara nog.

          Både jag och Tobbe har rätt till våra åsikter. Vad andra anser om våra åsikter är deras sak, men ingen skall tala om för mig vad jag skall tycka.

          Som bonus får du en Passio video som du kan titta på upprepade gånger till du kanske förstår vad han försöker säga. Bon appetit.

          youtube.com/watch?v=jV-ts7t2xBs

  • Pinsamt att det blir denna typ av moralpanik när blodsprutande skräck och våldsfilmer går obemärkta förbi. Tycker att man ska se filmen innan man uttalar sig.
    Sedan finns det många som vill synas i skalpet av biosuccén

    • Nu börjar det bli lite väl mycket Passio även för min del (i alla fall för det här dygnet 😉 ) men jag har sparat ner länkarna, tack så mycket!

  • För mig är detta rent biologiskt. Under några miljoner år levde vi i stammar om 50 -150 personer där alpha hannen fick tillgång till alla kvinnor. Dagens alpha hannar visar makt, pengar, social status, styrka etc och detta triggar kvinnor på en biologisk nivå. Mr Grey har dessa saker. Kolla lite Chimpans videos på youtube (våran närmsta släkting förutom Bonobos). Chimpanser är ofta våldsamma när de har sex. Jag önskar dock att vi var mer som Bonobos som löser alla konflikter med sex medans Chimpanserna bråkar… 🙂

  • En kommentar då, mellan alla Void från vaken.se:s “50 nyanser av Void”-kommentarer.

    Karin Mangs:

    “Och orsaken till vår oro, vår fruktan, våra misslyckanden är att söka i vår bristande kännedom om lyckans, fridens och harmoniens naturliga lagar. Ingen kan nyttja den väldiga ELEKTRISKA energin, om han icke går in på att anpassa sig efter dess lagar.”

    Boken: Barn i vardagslag (1944).

    Det är ju bra “red” att läsa på länkarna, men är det inte saker på ytan, psykologiserande från det vanliga samhällets skoltänk? Det berör ju som alltid, aldrig kärnan, utan är för att inte vilja se verkligt tillbaka på orsaker, inte vilja se det andligt, utan se det ur ett materialistiskt tänk.
    Det blir på samma sätt som kommentarer här, som tror att det finns “evolution”, och därför vill bygga teori utifrån det.

    Ett svar ser man i den sydkoreanska flaggan, yin/yang >>> man/kvinna. Om man som i vårt samhälle ödelägger både den natur/kriterier som man som en av “polerna” nu fötts till – då finns inte det som Karin Mangs skrev, som hon kallar “elektriska energin” där. Inte heller finns då den närande miljön/laddningen och sundheten som skulle vara det som barnen skulle ha för att bli sig själva. Så allt blir istället perverterat, och hela samhället rasar.

    Man och kvinna – man säger i Asien, eller inom de filosofier/traditioner (det framgår även av Bibeln, om man förmår att avkoda metaforer) att yin och yang de “hör samman” för att både stärka och komplettera varandra.

    Om manligheten har raserats – då kommer inte en kvinna att bli lycklig, hon blir inte närd, hon känner sig inte älskad, och mannen vet inte varför, för han får ingen bekräftelse på att han duger, eller är en man som lever efter sin inneboende natur, så han blir en svag man.

    [allt efter 300 ord är klippt]

    • agent Dendera, nu blir det avstängning ett tag eftersom du envisas med att posta kommentarer längre än 300 ord. Du har inte respektera den regeln alltför många gånger. —moderatorn

  • Ja, folk älskar att såga 50 shades. Det går hem för många retar sig av utmanad förnekelse av alla slag. Men filmen är en saga som du säger, och sagor liksom allt drama gör det osynliga synligt. De säger inte vad som är rätt och fel. Sagor pekar på något som är mänskligt snarare än idealiserat. Och man kan hata vissa ideal som att mannen ska vara handlingskraftig och dominerande, eller att kvinnor ska vara kärleksfulla och vackert nätta, men bygger den här sagan verkligen några ytliga ideal? När bilden blir så extrem som den är i det här fallet så är det svårt att inte bara se den som att den visar på de ideal som redan finns. Möjligtvis kan man anmärka på att skådespelarna de valt inte lever upp till böckernas huvudpersoners barbieliknande lyskraft vilket gör den bilden aningen otydligare.

    Till mig säger den här sagan något om att kärleken är den goda kraften och att vägen till läkning inte alls går via att följa normer och ideal. Det handlar om att vara sig själv trogen och att ändå bli mottagen. Det är vad båda huvudpersonerna kämpar med. Sen kan man lägga på begrepp och diagnoser på dessa men även om de är solklara fall och enligt statistiken hopplöst förlorade så känner många igen sin neuroser någonstans på en gråskala. Det kanske inte är realistiskt med en god utgång av ett så pass passionerat förhållande som i sagan, men det finns hopp för de mindre allvarliga fallen. Faktum är att det är av kärlek som man kan läka.

  • Kommer något att “fungera” och vara naturligt, och vem kan vara en lycklig och hel människa – när man slagit sönder familjen, kärnfamiljen. Om man som man gjort hos oss förstört kvinnan och mannen, deras kriterier, eller kvalitéer – det som är inneboende i roten, från början.

    Lyssna på kvinnan och mannen här, de förstår vad som är naturligt:
    http://www.svt.se/familjer-pa-aventyr/jag-ar-overhuvudet-i-familjen

    Gulligt när barnen ligger och ska sova, och läser tillsammans. Den lilla videon är med här:
    http://www.svt.se/familjer-pa-aventyr/det-hande-sen-sa-lever-aventyrsfamiljerna-i-dag

    Antingen får man återvända till det naturliga och traditionella, det äkta. eller så får alla genom att gå på den luriga bluffen om “allas lika värde” >>> “alla ska med” (s) / “alla behövs” (m) gå under genom att söka utanför sig själv. De onda vitrockarna ställer upp:
    http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/fler-vill-byta-kon-efter-lagandring

  • Tack för svaret! Många verkar jämställa att någon är farlig med att denne är en bra beskyddare och även på andra hållet att den som är snäll också måste vara feg och därmed inte kan försvara sig själva eller sin familj. Det här stämmer väldigt dåligt med min verklighet. Att ha en strävan att aldrig gå till fysisk eller psykisk attack behöver inte betyda att man drar sig för att försvara sig själv eller närstående med de medel som krävs. Lyssna på Mark Passio när han diskuterar skillnaden mellan “violence” och “force”: https://www.youtube.com/watch?v=6i52JTTX_Ds

      • anders/Tobbe C – du är ju samma person, Void från vaken.se. Kan du inte bara sluta att spamma, prata med dig själv och tacka dig själv på Newsvoice med alla dina användarnamn.

        Är det fjärde femte gången du bara senaste tiden postat Mark Passio, som anders och Tobbe C.

        Nu postar du det igen som Tobbe C – och skriver sedan som anders att det är “suveränt” det du skrivit/postat. Jag tycker det är väldigt tråkigt och tröttsamt att du inte har grundläggande förmåga till ärlighet, och att vara seriös ens i kommentering av denna artikel, som ändå ytterst handlar om att vara äkta, komma tillbaka till sin natur, eller sanna jag. Även då är du utflippad. Du är inte vaken, men du tror nog du är den vaknaste här. Skapa dig ett liv, det finns där…

        För några veckor sedan skrev du som anders:

        “Med risk att bli tjatig: Trivium Mark Passio”:
        https://newsvoice.se/2015/02/12/demokrati-ar-inte-gratis-ansvaret-for-ett-land-finns-ej-i-handerna-pa-ett-fatal-privilegierade/

        Ingen bryr sig om den jobbiga karln Passio. Kan du släppa dina sidopersonligheter samtidigt som du ger upp Passio?

        • Då var det dags igen. Jag har som sagt var aldrig någonsin skrivit något under något annat alias här på Newsvoice (undantaget att C-et kan ha trillat bort någon gång för länge sedan samt att jag möjligen någon gång kan ha skrivit ut hela efternamnet). Vaken.se har jag som sagt aldrig kommenterat på. Däremot är anders 100% skyldig till att jag har börjat att lyssna på Mark Passio (Tack anders!) Du är månne samma person som “hellbrynje”?

        • Red. Vad är detta för en märklig varelse som inte kan skilja på rätt och fel, upp och ner, har vaken-drömmar om void, och tydligen håller en paranoid inställning till densamma.

          Det får faktiskt vara nog.

          Både jag och Tobbe har rätt till våra åsikter. Vad andra anser om våra åsikter är deras sak, men ingen skall tala om för mig vad jag skall tycka.

          Som bonus får du en Passio video som du kan titta på upprepade gånger till du kanske förstår vad han försöker säga. Bon appetit.

          youtube.com/watch?v=jV-ts7t2xBs

  • För mig är detta rent biologiskt. Under några miljoner år levde vi i stammar om 50 -150 personer där alpha hannen fick tillgång till alla kvinnor. Dagens alpha hannar visar makt, pengar, social status, styrka etc och detta triggar kvinnor på en biologisk nivå. Mr Grey har dessa saker. Kolla lite Chimpans videos på youtube (våran närmsta släkting förutom Bonobos). Chimpanser är ofta våldsamma när de har sex. Jag önskar dock att vi var mer som Bonobos som löser alla konflikter med sex medans Chimpanserna bråkar… 🙂

  • Tack och här är bra inlägg av Fredrik Virtanen om sexistiska Disney: http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/kronikorer/fredrikvirtanen/article20359317.ab

    och Katerina Janouch ryter till:
    “Jag gillar inte att en kvinna utplånar sig själv för att bli en snubbes leksak. Och att det i sin tur trollbundit en hel värld. Det får mig att vilja spy, ursäkta språket.”
    Jag säger Bravo!
    http://blogg.improveme.se/katerinajanouch/2014/07/26/varfor-fifty-shades-bockerna-ar-ren-o-skar-skit/

  • Ja, folk älskar att såga 50 shades. Det går hem för många retar sig av utmanad förnekelse av alla slag. Men filmen är en saga som du säger, och sagor liksom allt drama gör det osynliga synligt. De säger inte vad som är rätt och fel. Sagor pekar på något som är mänskligt snarare än idealiserat. Och man kan hata vissa ideal som att mannen ska vara handlingskraftig och dominerande, eller att kvinnor ska vara kärleksfulla och vackert nätta, men bygger den här sagan verkligen några ytliga ideal? När bilden blir så extrem som den är i det här fallet så är det svårt att inte bara se den som att den visar på de ideal som redan finns. Möjligtvis kan man anmärka på att skådespelarna de valt inte lever upp till böckernas huvudpersoners barbieliknande lyskraft vilket gör den bilden aningen otydligare.

    Till mig säger den här sagan något om att kärleken är den goda kraften och att vägen till läkning inte alls går via att följa normer och ideal. Det handlar om att vara sig själv trogen och att ändå bli mottagen. Det är vad båda huvudpersonerna kämpar med. Sen kan man lägga på begrepp och diagnoser på dessa men även om de är solklara fall och enligt statistiken hopplöst förlorade så känner många igen sin neuroser någonstans på en gråskala. Det kanske inte är realistiskt med en god utgång av ett så pass passionerat förhållande som i sagan, men det finns hopp för de mindre allvarliga fallen. Faktum är att det är av kärlek som man kan läka.

  • Kommer något att “fungera” och vara naturligt, och vem kan vara en lycklig och hel människa – när man slagit sönder familjen, kärnfamiljen. Om man som man gjort hos oss förstört kvinnan och mannen, deras kriterier, eller kvalitéer – det som är inneboende i roten, från början.

    Lyssna på kvinnan och mannen här, de förstår vad som är naturligt:
    http://www.svt.se/familjer-pa-aventyr/jag-ar-overhuvudet-i-familjen

    Gulligt när barnen ligger och ska sova, och läser tillsammans. Den lilla videon är med här:
    http://www.svt.se/familjer-pa-aventyr/det-hande-sen-sa-lever-aventyrsfamiljerna-i-dag

    Antingen får man återvända till det naturliga och traditionella, det äkta. eller så får alla genom att gå på den luriga bluffen om “allas lika värde” >>> “alla ska med” (s) / “alla behövs” (m) gå under genom att söka utanför sig själv. De onda vitrockarna ställer upp:
    http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/fler-vill-byta-kon-efter-lagandring

  • Detta inlägg är givetvis inget mot män – utan det lyfter ett sjukt beteende och utagerande, inklusive kvinnans medberoende. Tvärtom vill jag att man lyfter fram de positiva och kärleksfulla männen – för ni behövs så innerligt väl! Släpp fram de goda männen publicerad i SvD Brännpunkt 9 juni 2006:

    Mansbilden: Nästan aldrig ser jag de goda männen i tidningar eller på tv. I stället är det en fixering på de onda, farliga och mäktiga. Det finns faktiskt goda, vänliga och hjälpsamma män – låt dem synas mer! helt i anda med mer positiva nyheter! 🙂

    Läs här: http://ehdin.com/?id=175

    • Ja, och kan medias fixering möjligtvis bero på att där arbetar många missbrukare/medberoende? Det verkar ofta som de tycker synd om förövarna och glömmer offren. Denna mediabild av våldsamma, onda män göder väl också extremfeminismen?

    • “Det finns faktiskt goda, vänliga och hjälpsamma män – låt dem synas mer! ”

      Det är ju mycket ett ansvar för den vanliga kvinnan också. Att värdesätta de egenskaperna mer än den gängse normen att mannan skall vara en bra försörjare, ha ett prestigejobb och status. När kvinnor börjar se det mönstret så är vi en bra bit på vägen.

      För då väljer kvinnan med hjärtat och inte med plånboken/huvudet.

  • Tack och här är bra inlägg av Fredrik Virtanen om sexistiska Disney: http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/kronikorer/fredrikvirtanen/article20359317.ab

    och Katerina Janouch ryter till:
    “Jag gillar inte att en kvinna utplånar sig själv för att bli en snubbes leksak. Och att det i sin tur trollbundit en hel värld. Det får mig att vilja spy, ursäkta språket.”
    Jag säger Bravo!
    http://blogg.improveme.se/katerinajanouch/2014/07/26/varfor-fifty-shades-bockerna-ar-ren-o-skar-skit/

  • Detta inlägg är givetvis inget mot män – utan det lyfter ett sjukt beteende och utagerande, inklusive kvinnans medberoende. Tvärtom vill jag att man lyfter fram de positiva och kärleksfulla männen – för ni behövs så innerligt väl! Släpp fram de goda männen publicerad i SvD Brännpunkt 9 juni 2006:

    Mansbilden: Nästan aldrig ser jag de goda männen i tidningar eller på tv. I stället är det en fixering på de onda, farliga och mäktiga. Det finns faktiskt goda, vänliga och hjälpsamma män – låt dem synas mer! helt i anda med mer positiva nyheter! 🙂

    Läs här: http://ehdin.com/?id=175

    • Ja, och kan medias fixering möjligtvis bero på att där arbetar många missbrukare/medberoende? Det verkar ofta som de tycker synd om förövarna och glömmer offren. Denna mediabild av våldsamma, onda män göder väl också extremfeminismen?

    • “Det finns faktiskt goda, vänliga och hjälpsamma män – låt dem synas mer! ”

      Det är ju mycket ett ansvar för den vanliga kvinnan också. Att värdesätta de egenskaperna mer än den gängse normen att mannan skall vara en bra försörjare, ha ett prestigejobb och status. När kvinnor börjar se det mönstret så är vi en bra bit på vägen.

      För då väljer kvinnan med hjärtat och inte med plånboken/huvudet.

  • Tack för en bra analys! Jag tillhör själv dessa kvinnor som gång efter gång kysst grodor…
    Jag är nykter alkoholist(sedan många år), och kan se att jag startade som medberoende, och jag tror att uppväxtförhållande spelar stor roll. Kommer man från en “dysfunktionell” familj är risken stor att dras till fel sorts män. Hur hanterar man en “normal karl”? Tack och lov har jag inte trots alla smällar, fysiskt och psykiskt, blivit någon form av karlhatare, utan de flesta av mina nära vänner är män.

    • Eftersom du själv är författare, varför inte ta en kontakt med E L James och ifrågasätta hennes syfte med trilogin. Jag såg att hon blev intervjuad i något pratprogram, tror det var Skavlan. Tuff producent, och lite författare, min bedömning.

  • Tack för mycket bra kommentarer! Jag håller helt med dig Tobbe, varför kvinnor ska dras till farliga taskiga män och ignorerar er omtänksamma, justa o kärleksfulla män. Kan inte tro annat än att det beror på att kvinnor uppfostras till att ge kärlek, ta om hand, dålig självkänsla etc. Annars fattar man ju att man är värd en bra man o kärlek.

    Sen finns det en biologisk del som ingen riktigt tar i att kvinnor dras till på ytan starka män, aggressivitet etc – fast det är styrkan på insidan som spelar roll. Men alla massproducerade filmer kör ju på med denna myten, jag kräks på Disney och allt typ “skönheten och odjuret”. En veritabel mental våldtäkt på flickor och unga kvinnor…

    Dags att sluta upp med det o förhärliga den aggressive hannen o se folk för vad de är och saker för vad det är. Fortsätt tycka till här!

    • Disney är verkligen inget för barn (eller för vuxna heller för den delen). Om man tittar på symboliken i deras filmer så finner man bl.a. kopplingar till hjärntvätt och MK Ultra. Riktigt vidrigt faktiskt.

        • anders, en som gör intressanta tolkningar av musikvideor och filmer är VigilantCitizen. Många disneyfilmer finns tolkade. Dock behöver man vara uppmärksam på att denna sida står för en ganska konservativ kristen världssyn (som jag inte delar) och att det blir lite väl mycket negativ energi när symboliken ältas utan lösningsorientering. Men för att få upp ögen för esoteriska budskap i popkulturen är det minst sagt en intressant sida.

  • Jag har inte läst böckerna och jag tror inte någon av mina manliga vänner och bekanta har gjort det heller medan däremot samtliga av mina kvinnliga vänner och bekanta verkat ha gjort det och höjer dem till skyarna som något det bästa de läst. Vi har alltså att göra med ett fenomen där kvinnor känner igen sig och identifierar sig med huvudpersonen Anastatia.

    “50 nyanser av grått” är ett märkligt fenomen och jag tror att fenomenet ligger i ett slags vårdande omhändertagande hos kvinnor som så småningom utvecklas till ett medberoende. Alltså samma fenomen som gör att en kvinna kan komma in till en akutmottaging fullständigt sönderslagen och misshandlad av sin man men inte vill göra en anmälan för att “han menade inte så ila egentligen, det kanske var delvis mitt fel, och han äskar mig ju innerst inne” eller att massmördaren Anders Behring Breivik nu fått över 1.000 kärleksbrev från kvinnor som vill gifta sig med honom och “ta hand om honom”.

    Jag har mer än en gång förvånats över hur det kommer sig att en kvinna som lyckas ta sig ur ett förhållande med en man som misshandlat henne svårt både psykiskt och fysiskt
    efter det inleder ett nytt förhållande med en man som beter sig likadant mot henne, och detta mönster upprepas gång efter gång efter gång….

    Ett mysterium….

  • Har varken läst böckerna eller sett filmen men som lite småbitter ungkarl funderar man ju på varför kvinnor alltid verkar lockas till drägg som mr Grey medan vi hellylle och genomsnälla män får nobben om och om igen. Är det miljonerna som lockar eller är det faran? Att vara snäll och omtänksam brukar i alla fall inte stå särskilt högt i kurs…

    • Jag tror det är två saker som lockar kvinnor att falla för såna här män. För det första finns det nog många kvinnor som gärna träffar män med mycket pengar i hopp om att få bli bortskämda då det gäller gåvor och sådant. För det andra har män som han i filmen, ofta ett passionerat beteende från början. Många kvinnor drömmer om att känna den riktiga passionen i kroppen, och när dessa män ger kvinnorna vad dom vill ha, så blir kvinnorna så hängivna att dom går med på mer och mer extrema saker.

    • Om du läser boken i ser du efter en tid att Gray ÄR både snäll och omtänksam. Han har dock en störd sida som han arbetar för att bli av med (och lyckas rätt bra) samtidigt som att det som började som en ensidig & osund relation blommar ut och blir en gemensam passion på bådas villkor.

      Det är inget fel på helyllekiĺlar och det är knappast orsaken till att du får nobben utan jag kan nästan garantera att det är något helt annat.

      • Ok, miin fråga var lite åt det retoriska hållet. Jag får ta ditt ord om Grey men han är som sagt fiktion. Det låter ändå som att boken spelar på kvinnans dröm att hitta den snälla mannen i en våldsam dito, något som verkar hålla många kvinnor kvar i destruktiva förhållanden.

        Om jag minns tillbaka till högstadietiden så var det de tuffaste killarna (som oftast inte var särskilt snälla) som var populärast i klassen. Men det är ju länge sedan och man kan ju hoppas att killarna och tjejerna har mognat till män och kvinnor med andra prioriteringar.

        Att jag förblir ungkarl beror på att jag lever eremitliv i skogen och sällan träffar nya människor. Har gort några halvhjärtade försök med dejtingsidor men det brukade vara nobben direkt. Att jag inte har något jobb tror jag också är avskräckande då en av de första frågorna nästan alltid är vad man jobbar med.

  • Bara upplägget säger en del.
    ” Askungen, en fattig och anspråkslös kvinna, möter Prinsen och lyfts upp till hans fantastiska miljardärsnivå.”
    Kvinnan väljer pengarna före moral, och den delen utvärderas grundligt av Mark Passio.
    Se podcast 184, 185, 186.
    http://www.whatonearthishappening.com/podcast

    Det finns många lager men man kan ju börja med den grundläggande arketypen.

  • Tack för en bra analys! Jag tillhör själv dessa kvinnor som gång efter gång kysst grodor…
    Jag är nykter alkoholist(sedan många år), och kan se att jag startade som medberoende, och jag tror att uppväxtförhållande spelar stor roll. Kommer man från en “dysfunktionell” familj är risken stor att dras till fel sorts män. Hur hanterar man en “normal karl”? Tack och lov har jag inte trots alla smällar, fysiskt och psykiskt, blivit någon form av karlhatare, utan de flesta av mina nära vänner är män.

    • Eftersom du själv är författare, varför inte ta en kontakt med E L James och ifrågasätta hennes syfte med trilogin. Jag såg att hon blev intervjuad i något pratprogram, tror det var Skavlan. Tuff producent, och lite författare, min bedömning.

  • Tack för mycket bra kommentarer! Jag håller helt med dig Tobbe, varför kvinnor ska dras till farliga taskiga män och ignorerar er omtänksamma, justa o kärleksfulla män. Kan inte tro annat än att det beror på att kvinnor uppfostras till att ge kärlek, ta om hand, dålig självkänsla etc. Annars fattar man ju att man är värd en bra man o kärlek.

    Sen finns det en biologisk del som ingen riktigt tar i att kvinnor dras till på ytan starka män, aggressivitet etc – fast det är styrkan på insidan som spelar roll. Men alla massproducerade filmer kör ju på med denna myten, jag kräks på Disney och allt typ “skönheten och odjuret”. En veritabel mental våldtäkt på flickor och unga kvinnor…

    Dags att sluta upp med det o förhärliga den aggressive hannen o se folk för vad de är och saker för vad det är. Fortsätt tycka till här!

    • Disney är verkligen inget för barn (eller för vuxna heller för den delen). Om man tittar på symboliken i deras filmer så finner man bl.a. kopplingar till hjärntvätt och MK Ultra. Riktigt vidrigt faktiskt.

        • anders, en som gör intressanta tolkningar av musikvideor och filmer är VigilantCitizen. Många disneyfilmer finns tolkade. Dock behöver man vara uppmärksam på att denna sida står för en ganska konservativ kristen världssyn (som jag inte delar) och att det blir lite väl mycket negativ energi när symboliken ältas utan lösningsorientering. Men för att få upp ögen för esoteriska budskap i popkulturen är det minst sagt en intressant sida.

  • Jag har inte läst böckerna och jag tror inte någon av mina manliga vänner och bekanta har gjort det heller medan däremot samtliga av mina kvinnliga vänner och bekanta verkat ha gjort det och höjer dem till skyarna som något det bästa de läst. Vi har alltså att göra med ett fenomen där kvinnor känner igen sig och identifierar sig med huvudpersonen Anastatia.

    “50 nyanser av grått” är ett märkligt fenomen och jag tror att fenomenet ligger i ett slags vårdande omhändertagande hos kvinnor som så småningom utvecklas till ett medberoende. Alltså samma fenomen som gör att en kvinna kan komma in till en akutmottaging fullständigt sönderslagen och misshandlad av sin man men inte vill göra en anmälan för att “han menade inte så ila egentligen, det kanske var delvis mitt fel, och han äskar mig ju innerst inne” eller att massmördaren Anders Behring Breivik nu fått över 1.000 kärleksbrev från kvinnor som vill gifta sig med honom och “ta hand om honom”.

    Jag har mer än en gång förvånats över hur det kommer sig att en kvinna som lyckas ta sig ur ett förhållande med en man som misshandlat henne svårt både psykiskt och fysiskt
    efter det inleder ett nytt förhållande med en man som beter sig likadant mot henne, och detta mönster upprepas gång efter gång efter gång….

    Ett mysterium….

  • Har varken läst böckerna eller sett filmen men som lite småbitter ungkarl funderar man ju på varför kvinnor alltid verkar lockas till drägg som mr Grey medan vi hellylle och genomsnälla män får nobben om och om igen. Är det miljonerna som lockar eller är det faran? Att vara snäll och omtänksam brukar i alla fall inte stå särskilt högt i kurs…

    • Jag tror det är två saker som lockar kvinnor att falla för såna här män. För det första finns det nog många kvinnor som gärna träffar män med mycket pengar i hopp om att få bli bortskämda då det gäller gåvor och sådant. För det andra har män som han i filmen, ofta ett passionerat beteende från början. Många kvinnor drömmer om att känna den riktiga passionen i kroppen, och när dessa män ger kvinnorna vad dom vill ha, så blir kvinnorna så hängivna att dom går med på mer och mer extrema saker.

    • Om du läser boken i ser du efter en tid att Gray ÄR både snäll och omtänksam. Han har dock en störd sida som han arbetar för att bli av med (och lyckas rätt bra) samtidigt som att det som började som en ensidig & osund relation blommar ut och blir en gemensam passion på bådas villkor.

      Det är inget fel på helyllekiĺlar och det är knappast orsaken till att du får nobben utan jag kan nästan garantera att det är något helt annat.

      • Ok, miin fråga var lite åt det retoriska hållet. Jag får ta ditt ord om Grey men han är som sagt fiktion. Det låter ändå som att boken spelar på kvinnans dröm att hitta den snälla mannen i en våldsam dito, något som verkar hålla många kvinnor kvar i destruktiva förhållanden.

        Om jag minns tillbaka till högstadietiden så var det de tuffaste killarna (som oftast inte var särskilt snälla) som var populärast i klassen. Men det är ju länge sedan och man kan ju hoppas att killarna och tjejerna har mognat till män och kvinnor med andra prioriteringar.

        Att jag förblir ungkarl beror på att jag lever eremitliv i skogen och sällan träffar nya människor. Har gort några halvhjärtade försök med dejtingsidor men det brukade vara nobben direkt. Att jag inte har något jobb tror jag också är avskräckande då en av de första frågorna nästan alltid är vad man jobbar med.

  • Bara upplägget säger en del.
    ” Askungen, en fattig och anspråkslös kvinna, möter Prinsen och lyfts upp till hans fantastiska miljardärsnivå.”
    Kvinnan väljer pengarna före moral, och den delen utvärderas grundligt av Mark Passio.
    Se podcast 184, 185, 186.
    http://www.whatonearthishappening.com/podcast

    Det finns många lager men man kan ju börja med den grundläggande arketypen.

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *