Orättfärdiga domar mot sjuka, jäv, och ordenstänkande styr vårt rättsväsende. Vanliga människor kan inte förvänta sig att det svenska rättsväsendet ska ge rättvis behandling och rättvisa domar, skriver författaren Bertil Lindqvist som förklarar hur kartellbildningar kontrollerar.
Text: Bertil Lindqvist | Högsta förvaltningsdomstolen – Foto: Wikimedia Commons
I hela min livstid har jag fått lära mig att: ”Du har alltid rätt att få din sak prövad i två instanser.” Så heter det kanske fortfarande, men i praktiken är det inte så. För att få din sak prövad i en högre instans behövs oftast ett Prövningstillstånd. Rätten till prövning i två instanser försvann i samband med omfattande ändringar av rättegångsbalken år 2008.1) Har detta då någon verklig betydelse. Jo, det har det verkligen. Jag ska kort berätta ur verkliga livet hur det kan fungera i liten skala.
Lagmannen, åklagaren och vittnet (polismannen) var kompisar
För c:a 30 år sedan blev jag tagen av en civil polisbil med en ensam polis för fortkörning. Jag visste med mig att jag inte kört för fort och vägrade att skriva på några böter. Så småningom hamnade vi i Tingsrätten som första mål efter lunch. När jag satt utanför förhandlingssalen kom lagmannen, åklagaren och vittnet tillsammans. De hade inte bara ätit en gemensam lunch, deras prat om den lunchen och senaste deras gemensamma jakt, visade på ett jäv utan motstycke, men det begrep jag inte då.
Rättegången var snabbt avklarad och vittnet dvs. polismannen bedömdes som mycket trovärdig så domen var en ren formsak.
Polismannen – det mycket trovärdiga vittnet – ljög
Eftersom jag kan räkna, tog jag efter hemkomsten och räknade på polismannens vittnesmål och fick fram rent horribla siffror som polismannen och tillika det mycket trovärdiga vittnet kastat ur sig. Jag utnyttjade min rätt att överklaga och återigen vittnade ”den mycket trovärdige polismannen” exakt samma som tidigare. Efter att jag tagit siffrorna baserade på polisens vittnesmål och visat beräkningarna för hovrätten blev jag omedelbart frikänd. Påföljden för mened är vanligtvis fängelse, något som polismannen givetvis slapp.
Samma princip gäller i de sjukas kamp mot försäkringsbolag och vår maktelit
Varför nämner jag ett obetydligt trafikmål jo för exakt så här går det till när sjuka i domstol förvägras vård. Samma gäller mål där sjuka vill ha vård eller ersättningar för skador eller i övrigt via domstolen kämpar mot en maktfullkomlig offentlig byråkrati.
Domstolarna stöttar de som ingår i deras personliga nätverk så ofta att denna artikel inte räcker på långa vägar, för att återge en bråkdel av dessa fall, men precis som i trafikmålet jag nämnde ovan där kom lagmannen, åklagaren och vittnet tillsammans hade ätit lunch tillsammans, sker idag i stor skala och utan att medborgarna känner till det. Man umgås, har luncher, kurser och andra aktiviteter där alltifrån polisbefäl rikspolischef domare åklagare advokater generaldirektörer samt det värsta av allt rättsväsendets övervakande instanser JK i spetsen. Jag återkommer till det längre ner i artikeln.
Får ingen överklaga? Alla får överklaga, men alla får inte sin sak prövad i högre instans.
Målutredningens förslag om generellt prövningstillstånd
Målutredningen föreslår i betänkandet Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) att ett generellt krav på prövningstillstånd till hovrätt och kammarrätt ska införas. Grunderna för prövningstillstånd ska vara enhetliga i hovrätt och kammarrätt. Därmed ska granskningsdispens införas också i kammarrätterna. (Därmed försvann också vår rätt att få vårt ärende prövat i två instanser).
Krav på prövningstillstånd gäller i dag för 40 procent av målen som kommer till hovrätt och för 70 procent av målen till kammarrätt. Undantagna är främst de flesta brottmål och skattemålen. 2) Sensmoralen av detta är att idag så skulle jag ha blivit felaktigt dömd, i och med att jag med en säkerhet som gränsar till visshet inte fått något prövningstillstånd. Polismannen hade också fortsättningsvis framstått som mycket trovärdig.
Förfarande vid prövningstillstånd
För att avgöra om prövningstillstånd ska ges,9) går en jurist vid kammarrätten igenom alla handlingar i målet och föredrar sedan målet muntligt för två eller tre domare. Domarna prövar därefter om det finns skäl att ge prövningstillstånd.
På byråkratsvenska låter det ganska fint, men översätter man det till vanlig begriplig svenska så handlar det om ett godtycke av stora mått. Man överlåter helt enkelt att en låg tjänsteman att hantera ärendena på så kallade delegation, givetvis inom angivna procentsatser och sedan komma med förslag till ett par domare som sedan signerar de färdiga besluten.
HILDA, IDA och RUBEN – Ytterligare ett steg närmare total rättslöshet via kartellbildning
HILDA är ett nätverk för kvinnor arbetande inom svenskt rättsväsende. I nätverket ingår ett stort antal av landets ledande kvinnliga jurister, bland andra advokater, domare, åklagare, generaldirektörer och poliser. 3)
Vid ett möte på Advokatsamfundets kansli, skapades organisationen den 18 januari 2006, och fick sitt namn efter dagens namnsdagsbarn. Det blev nätverket HILDA. Den officiella förklaringen var att:
Hilda är ett nätverk för att stödja kvinnor i deras professionella utveckling inom advokatkåren och rättsväsendet. Målet är att skapa förutsättningar för kvinnor att utvecklas i respektive yrke och därmed öka antalet kvinnliga chefer och delägare.
Detta argument kan verkligen ifrågasättas, speciellt som man arbetar intimt med den manliga motsvarigheten RUBEN.
Den verkliga anledningen – att via möten och träffar skapa ett kotteri och diskutera hur man ska döma i vissa ärenden, verkar mer trolig. Möjligheten för en person att överklaga har starkt begränsats genom förfarandet med prövningstillstånd. Skulle man tillhöra de procent som får en andra rättegång, så verkar det väldigt troligt att man hör sig för inom sina nätverk, så att man inte förargar en kollega genom att komma med en avvikande åsikt. Jag kommer att redovisa sådana fall senare i artikeln.
RUBEN är ett nätverk för män arbetande inom svenskt rättsväsende.
IDA Nätverk för svenska domstolschefer
Denna treenighet gör att situationen jag beskrev i början av artikeln där lagmannen, åklagaren och vittnet kom tillsammans efter att ha pratat igenom saken över en lunch, nu sker organiserat. Gör man sig osams med någon i denna treenighet är det i det närmaste omöjligt att få en rättslig prövning värd namnet.
Vi pratar gärna om mänskliga rättigheter, men givetvis i något annat land. Att staten dagligen bryter mot de mänskliga rättigheterna i Sverige, vet många svenskar inte ens om.
Varför dessa nätverk har bildats, är för mig och många andra en gåta och för de flesta människor ett otäckt steg mot en tjänstemannadiktaur som dessutom sedan tidigare befriats från sitt tjänstemannaansvar. En otäck kombination.
Nätverket IDA består som ovan nämts av domstolschefer. I nätverken HILDA och RUBEN är man mer diversifierad.
HILDA 4) |
RUBEN 5) | ||
Britta Ahnmé Kågerman | Ordförande och chef för Allmänna reklamationsnämnden | Göran Lambertz, | f.d. ansvarig JK f.n. justitieråd i HD. |
Mari Andersson |
Tf. kammarrättspresident, Kammarrätten i Stockholm | Sten Heckscher | f.d. Rikspolischef |
Gudrun Antemar | Lagman, Förvaltningsrätten i Stockholm | Stefan Strömberg | f.d. Rikspolischef |
Margareta Bergström | President i Hovrätten för Övre Norrland | Bengt Svenson | Rikspolischef |
Maria Billing | Chefsjurist, Sveriges advokatsamfund | Fredrik Wersäll | f.d. ansvarige Riksåklagare numera Hovrättspresident & Ordf. för Statens Ansvarsnämnd |
Lena Blixt | Hovrättsråd | Stefan Strömberg. | f.d. Rikspolischef |
Agneta Broberg | Diskrimineringsombudsman | f.d. Ordförande för Svenska Advokatsamfundet | |
Anna Skarhed | Justitiekansler | Tomas Nilson | avgående Ordf. för Sv. Advokatsamfundet |
Agneta Bäcklund |
Justitieråd | Dan Eliasson | f.d. statssekreterare |
Maria Eka |
Expeditions- och rättschef Regeringskansliet, Kulturdepartementet |
Anders Perklev | Riksåklagare (RÅ) |
Charlotte von Essen |
Rättschef Justitiedepartementet | Peter Danowsky | Medieadvokat |
Carin Götblad | RikspolischefFd Nationell samordnare mot våld i nära relationer |
Det har inte varit utan besvär att sammanställa detta urval och som bara utgör en del av medlemmarna, speciellt har det varit så ang. nätverket RUBEN och vissa uppgifter kan vara obsoleta. Många länkar till dessa sidor har upphört att fungera (error 404) vilket i sig får mig att tänka på skuggornas domäner. Nedanstående länkar fungerar i skrivande stund.
Alla är lika inför lagen, men vissa är mer lika än andra
Det är utan tvekan så det var tänkt från början, att alla skulle vara lika inför lagen. Med när den kartell som styr rättsväsendet idag, där alla rättsliga instanser samt de som skall övervaka och tillse att de rättsliga instanserna jobbar efter vår svenska lag, tillhör samma paraplykartell, då har vi fått en rättslig diktatur.
För säkerhets skull är både tjänstemannaansvaret och Riksrätten avskaffade, så risken för kartellens medlemmar att få stå till svars på något sätt är obefintlig. I en rättslig diktatur är rättsskipningen godtycklig, och då kan lagen tolkas efter eget gottfinnande. Jämför de två fallen nedan.
Bevisad och dokumenterad misshandel lämnades utan åtgärd
Denna misshandel skedde på Vikingline mitt framför övervakningskameran 6) Enligt artikel i Aftonbladet skedde misshandeln i oktober 2009. Den misshandlade fick svåra skador i Nacke (whiplash) snett bäcken och diskbråck och har därför inte kunnat jobba på 4 år.
Kammaråklagare Thomas Holst
Trots att hela misshandeln fångats på film och förövarna var identifierade, lade Kammaråklagare Thomas Holst ner utredningen. Enligt Aftonbladet menade Kammaråklagare Thomas Holst att:
”Om vi skulle försöka hämta hem alla människor som begått brott som inte är tillräckligt allvarliga, så skulle vi få väldigt mycket att göra.”
Man tror knappt det är sant. (klicka på bilden eller länken och titta på filmen) Efter insatser från Aftonbladet togs fallet upp igen i februari 2012. Hur kan sådant här hända? Frågan ska väl närmast ställas till HILDA. IDA och RUBEN.
Hur rimmar fallet med misshandeln på Vikingfärgan i en jämförelse med Julian Assange-affären?
Frågan är intressant och bör väl också ställas till Kartellen HILDA, IDA och RUBEN. När man läser dokumenten beträffande domstolens misstankar mot Julian Assange, 7) och jämför dessa mot misshandeln på Vikingfärjan så är det svårt att förstå den nytta som HILDA. IDA och RUBEN gör speciellt med tanke på Kammaråklagare Thomas Holst att: ”Om vi skulle försöka hämta hem alla människor som begått brott som inte är tillräckligt allvarliga, så skulle vi få väldigt mycket att göra.”
Vi vanliga människor som de facto är domstolarnas uppdragsgivare, tycket förståss att misshandel till invaliditet är betydligt alvarligare än ofredande som det gäller i Julian Assanges fall. Alla ni som läser denna artikel kan gå in på länk 8, och läsa alla förhör i Assangefallet. Det som efter det tror att det handlar om våldtäckt, blir nor svår att finna.
Likväl väljer svensk rättvisa att hålla någon i husarrest i London till miljoner i kostnader, medan man tycker det blir för jobbigt att ta hem och lagföra någon där alla bevis finns.
Säkerligen kommer representanter för HILDA. IDA och RUBEN att hävda att det inte är deras bord utan att deras kartell endast är till för att ge sina medlemmar bättre karriärer. Bullshit, säger jag och många med mig. Denna kartell har redan tagit makten över hela rättsväsendet och ska då rimligtvis ansvara för att våra domstolar har bättre rättssäkerhet än om man skulle använda sig av två Ytazytärningar.
Vi som medborgare i Sverige och rättsväsendets uppdragsgivare, måste protestera högljutt och inte acceptera denna lekstuga.
Mitt bidrag är att jag har skrivit Trilogin Folkbödlarna dvs. böckerna ”Haveristerna”, ”Bödlarna” och ”Förrädarna”. Böckerna är en mix av fiction och verklighet och man kan läsa den första boken ”Haveristerna” gratis endast här på NewsVoice.
Text: Bertil Lindqvist
Referenser
Jörn Liljeström, LEX Advokatbyrå: Bobattre.se/VaraSidorFragaVisa.asp
Tidningen Advokaten: Advokatsamfundet.se/Advokaten/Nr-1-2011-Argang-77/
Advokatsamfundets hemsida: Advokatsamfundet.se/Natverket-Hilda/
HILDA`s hemsida: Advokatsamfundet.se/Hilda/Hilda/Hildas-medlemmar/
Nyhetsverket: Nyhetsverket.se/nyhet/16287/
Aftonbladet: Aftonbladet.se/nyheter/article17503052.ab
Reclaim Justice Defender of article 6: Reclaimjustice.com/artiklar/det-kastar-en-skugga
Reclaim Jusitce Häktningspromemoria mm: Reclaimjustice.com/pdf/Assange.pdf
Förfarande med prövningstillstånd: Domstol.se/Myndighetsbeslut/Provningstillstand/