Ulla Gabay: Sjukvården ligger på intensiven

publicerad 21 juni 2015
- Ulla Gabay

Ulla GabayDen allmänna vården är allvarligt sjuk. Men det är inte bara tuffa budgetar, överförskrivning av läkemedel, resistenta bakterier, nya virus och personalresurser som är problemet. Förtroendekapitalet är på väg att ta slut hos dess brukare.

Text och foto: Ulla Gabay, journalist, författare och föreläsare |Läs mer av Ulla Gabay

Den svenska sjukvården befinner sig på intensiven med livsuppehållande insatser. Men där hanteras bara de akuta symtomen. Det är orsakssambanden och eftervården som avgör framtiden. Precis som med de patienter som vårdas inom systemet.

Problemet är att verkligheten sprungit om både sjukvården och dess syn på sjukdomar. Ansvariga sjukvårdspolitiker, de medicinska fakulteterna och läkarna själva verkar ha missat det paradigmskifte som är på gång. Eller så kör de bara huvudet i sanden.

Olika villkor ger ökade kostnader

Utan värderingar om rätt eller fel, kan man konstatera att den privatiseringsvåg som pågått de senaste decennierna inom sjukvård och omsorg inte fungerar. Vem som helst i ett samhälle som bygger på konkurrens och karriär förstår att man inte kan ha totalt olika förutsättningar för anställda på den fria marknaden och inom den samhällsfinansierade, utan att den underskattade gruppen lämnar för bättre erbjudanden. (1)

Det är också vad som skett inom ramen för de bemanningsföretag som hyr ut stafettläkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Resultatet har blivit en otrolig kostnadsökning för den allmänna vården, finansierad med våra skattemedel. Med vådliga konsekvenser för både personal och patienter. Och detta mitt ibland en befolkning som blir allt äldre och mer kroniskt sjuk, vilket medför ökande vårdbehov.

Det här är inte en hållbar modell in i framtiden. Varför skulle just vårdgivarna ställa sig utanför lika villkor på arbetsmarknaden?

Ohållbar syn på generna bakom allt

Vår kropp består av cirka 100 000 miljarder celler. I var och en av dem ligger vår arvsmassa, DNA. Den innehåller de gener som styr hur vi ser ut och fungerar efter att vi fötts. Alla celler innehåller samma information. Skillnaden är att det är olika gener som är påslagna på olika ställen i kroppen. Det som gör att vi får armar, ben, öron, ögon, olika inre organ och allt annat som gör oss till en unik människa. Länge ansåg man också att generna låg bakom de sjukdomar vi drabbas av.

Epigenetiken, som fick sitt namn för något halvsekel sedan, har förändrat forskarvärldens syn på genernas betydelse. Prefixet ”epi” är hämtat från grekiskan i betydelsen ”över”. Epigenerna ligger ”ovanpå” våra medfödda gener och fungerar som strömbrytare: de slår på och av.

Vid studier, inte minst av tvillingpar, [2] har de visat sig vara påverkbara av saker som miljö, livsstil, stress och kost. Bland annat visade forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum i en studie 2014 [3] på epigenetiska förändringar i arvsmassan som en förklaring till diabetes typ 2.

”Det här visar att man inte bara har en genetisk risk att utveckla typ 2 diabetes, utan även en epigenetisk risk”, säger Charlotta Ling som lett studien.

Traditionell syn på sjukdom: ”en vanföreställning”

Epigenetiken utmanar hela läkarkåren som får sin utbildning med en fortsatt ensidig inriktning på medicinsk behandling. Trots att dagens avancerade teknik och högteknologiska läkemedel inte gör oss friska.
Framtidens läkare måste börja ägna sig åt funktionell medicin, functional medicine, där man börjar med att ta reda på orsaken bakom patientens symtom. Mannen som myntade begreppet 1991 i USA, Dr. Jeffrey Bland, kallar den traditionella synen på sjukdom för en ”vanföreställning”.

Swisha-UllaGabayÄven de medicinska fakulteterna måste byta fokus och inrikta sig mer på förebyggande läkekonst om studenterna ska klara sina patienter. Då krävs även en grundlig utbildning i näringslära.
Framtidens patienter kommer vara ordentligt pålästa och kräva både genomgripande utredningar och respekt för individuella behov. Tar inte sjukvårdspolitiker, fakulteter och läkare sitt ansvar kommer alltfler sjuka att söka sig ut på oreglerade, alternativa vägar. Med allt vad det kan innebära för både samhälle och individ.

Text: Ulla Gabay, journalist, författare och föreläsare | Läs mer av Ulla Gabay

[1] Vårdkrisen, Aftonbladet/video

[2] Epigenetiska studier på tvillingar

[3] Epigenetiska förändringar vid diabetes 2, Lund 2014

 

ArcanumSkolan 2024

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq