Singapore försökte tysta tonårsbloggaren Amos Yee – Men han ger sig inte

13
275

Singaporbloggaren Amos Yee - Foto: CNN

DEBATT. I Sverige tystas frispråkiga bloggare och nya nättidningar ned med negativ “rykteshantering”. I Singapore sätts den som klagar på regimen i fängelse, vilket var fallet för 16-åringen Amos Yee som fick sitta inne i 53 dagar för att han vill ha yttrandefrihet. Paula Newton på CNN intervjuade Yee som imponerades av tonåringens styrka och klarhet.

Text: NewsVoice | Faksimilier från CNN

Amos Yee kallar i en YouTube-video bla Singapores grundare Lee Kuan Yew för diktator.

“I feel like I’m the one who’s actually supposed to break that boundary so that other people will be able to talk about things in an honest way and discuss about it, which I feel is really important,” sa Yee under en exklusiv intervju för CNN.

Det framgår att regeringen är rädd för att om Amos Yee inte straffas kan fler bloggare dyka upp. När Yee satt inspärrad blev han utsatt för plågsam bältesläggning och hans psyke undersöktes. I Sverige utpekas ofta den som avviker från åsiktskorridorerna för att vara foliehatt eller konspirationsteoretiker. Den gemensamma nämnaren är att psyket ifrågasätts.

“Yee spent weeks in detention and claims he was strapped to a bed for long periods of time, distraught and fearful. He adds that he was put through psychological evaluations that he considered demeaning.”

Läs artikeln och se videointervju

Singaporbloggare vägrar bli tystad - Foto: CNN

13 KOMMENTARER

  1. “I Sverige tystas frispråkiga bloggare och nya nättidningar ned med negativ ”rykteshantering”.” – men nya nättidningar och bloggare använder själva “negativ rykteshantering” gentemot etablerade medier, inte minst NewsVoice är ofta kritisk mot etablerade medier. Så dessa försök till “tystnad” sker från alla håll och kanter här i Sverige, alla sorters media är kritiska mot varandra.

    Vilket media i Sverige får vara eftersom vi har yttrandefrihet, till skillnad från exempelvis Ryssland där nästan all media är statligt kontrollerad och ägd och där kritik mot regering och en verklig opposition inte får utrymme i medierna, ett Ryssland som förföljer HBTQ-personer i försvar av “traditionella familjekonstellationer” och konservativa värderingar utifrån en idé om att en människas sexuella läggning är ett intellektuellt val för att protestera mot samhället och att alla människor egentligen rent biologiskt är heterosexuella.

    Jag tycker vi ska vara glada över den yttrandefrihet vi har i Sverige.

  2. Jag håller inte med dig riktigt Raphael. Mainstream media har en enorm makt. Enskilda kunskapsbloggare och enmansredaktionen NewsVoice har inte chans när stormedierna, PR konsulter för industrin och industrilobbyorganisationerna slår till, inte sällan med en viss samordning.

    Vad har man att sätta emot? Ta som exempel den negativa artikeln (3000 tecken) om NewsVoice i Aftonbladet härom dagen. Aftonbladet med 390 anställda och en omsättning på 2,5 miljarder kr har en daglig pappersupplaga på 155 000 exemplar (2014). Tidningen rankas som den sjätte mest besökta sajten (av Alexa) i Sverige och de har minst 1,5 miljoner besökare om dagen.

    Hur ska man försvara sig mot det? Nu har Aftonbladet lovat NewsVoice en liten insändare på 1000 tecken inkl blanksteg i pappersupplagan där jag får möjlighet att besvara kritiken. Den kan i bästa fall nå en del av pappersläsarna, men hamnar mig veterligen inte på nätet. Den negativa artikeln ligger på nätet för alltid, toppindexerad av Google vid sökning.

    Aftonbladet kommer att vara överlägsen ryktesdestruktionsmässigt, även om jag efter bästa förmåga försöker göra damage control.

    När det gäller yttrandefrihet, varför jämföra Sverige med exempel där det är värre? Varför ska referensen alltid vara mycket värre överhuvudtaget? Det leder bara till att man ska vara tyst och nöjd. Borde inte jämförelsegrunden istället vara ett land, tänkt eller verkligt, där yttrandefrihet, pressfrihet samspelar med korruptionsfrihet inom alla samhällets funktioner inkl media, stat och myndighet?

    Och en sak till, yttrandefriheten och pressfriheten är under avveckling i Sverige och Europa genom handelsavtal och policys. Vi kan vara glada över den yttrandefrihet/pressfrihet vi har kvar, men vi måste framförallt kämpa för den så att den inte minskar.

  3. Raphael (och andra)

    Du anser att yttrandefriheten är begränsad någon annanstans än här.

    varifrån kommer de då, de källor som hävdar att yttrandefriheten är begränsad i Ryssland?
    Inte från Ryssland, väl? De skulle aldrig hävda att deras egen media skulle vara kontrollerad?
    Men här i Väst har vi fria media?
    Har du någonsin försökt sätta det på prov?

    Ett tankeexperiment: Några timmar efter att MH-17 sköts ner i Ukraina, gick Obama ut i media och meddelade hela världen att det var helt bevisat att proryska styrkor sköt mer planet. Detta innan någon haveriplatsanalys ens startat. Hur kan Obama säga detta? Jo han kan säga detta, eftersom han är världens mäktigaste man, och det är sant, inte för att det verkligen är sant, utan för att USAs president har sagt det.

    Kort efteråt startade mediadrevet mot Putin (det som pågår ännu, och som vårt fria Sverige gör sitt yttersta för att instämma i).

    Man kunde lästa “PUTIN KILLED MY SON!” i tjocka svarta rubriker, en vecka innan den forensiska analysen startade.

    Jag tvivlar på att ens Stalin på sin tid skulle ha lyckats med detta. Kanske. Men han skulle bara ha duperat det sovjetiska folket. Obama duperar hela Västvärlden. Vi kan bara konstatera att Västvärldens media måste skriva vad USA vill.

    Och USAs president backar inte. Det kan man inte göra om man har detta ämbete. Stalin backade inte, han heller.

    Det här vet vi har skett. Vi vet helt säkert att Obama inte hade några bevis alls. Men är du villig att se det? Graden av din ovilja är ett mått på din egen hjärntvätt, som du tror är fritt västerländskt tänkande.

  4. Raphael Mabo
    Jag brukar alltid läsa dina inlägg med ett leende på läpparna då du är ett kärl av PK-propaganda, utan någon tillstymmelse av eget självständigt tänkande.

  5. Raphael Mabo
    Du är en stor propagandist för allt det sjuka som händer i samhället idag.
    Du är en landsförrädare som inte älskar Sverige, enligt min övertygelse!
    Ta emot några illegala invandrare i ett par månader i ditt eget hem och försörj dem?
    Öppna ditt hjärta och din egen plånbok! Berätta för oss andra sedan hur har det gott.
    Det säger jag (Julian) en arbetskraftsinvandrare från Sydeuropa som bott i Sverige i många år.Du skriver dessutom citat: “Jag tycker vi ska vara glada över den yttrandefrihet vi har i Sverige.”Det har vi inte alls! Vilken yttrandefrihet pratar du om?
    Så fort man säger något emot den kriminella invandringspolitiken, då är man stämplad som rasist och fascist.Varför åker du inte till ditt hemland någonstans i Latinamerika (Chile?) och propagerar där för fri invandring? Lämna Sverige till oss som älskar det!

  6. Jag vill inte att kommentarsfältet ska användas för att hoppa på Raphael. Jag känner honom lite och han är en bra människa. Behandla honom som en sådan. Kom ihåg att det här är bara ett kommentarsfält med text, en digital virtuell verklighet gjord av ettor och nollor där alla vill vara ettor. 😉

  7. NewsVoice

    Jag tycker heller inte att man ska hoppa på Raphael men han ska definitivt ha kritik. Det är ju faktiskt p.g.a. sådana “goda människor” som honom, som landet ser ut som det gör. Om man som en väldresserad papegoja upprepar allting man har blivit indoktrinerad med är det ju självklart att fritt tänkande människor blir lite förbannade, men visst kunde de uttrycka denna ilska på ett lite mer diplomatiskt sätt. Men det är onekligen svårt att ta någon på allvar som i varje inlägg måste poängtera att han är en feministisk HBTQ-aktivist som hatar Ryssland och är för öppna gränser osv… Han låter ju konstant som en PR-megafon för den etablerade sanningen eller som ett PK-indoktrinerat gilla-inlägg på Facebook. Men han kan ju alltid ändra på sig.

  8. Ang. värdegrund / åsiktskorridor, istället för total censur har man vänt på det så ‘de som räknas’ inte längre ‘kommer att räknas’ om de vägrar respektera ‘värdegrunden’ / åsiktskorridoren.  Riksdagsmän/kvinnor och andra ‘åker ut’ om de lyssnar på ‘de som inte räknas’.

  9. En långtifrån endast akademisk fråga är om en åsiktselit som isolerar sig från en växande grupp ‘som inte räknas’ (är denna senare grupp de 80%:en i ett 20:80-samhälle?) ger samma resultat som traditionella bokbål, eller vad som då händer?  “Författaren, journalisten och världsmedborgaren Gustaf Hellström kunde som ögonvittne skildra nazisternas bokbål på 1930-talet.  Han var en av de första som förstod vart denna framväxande självcensur skulle leda.  Mycket riktigt följde också ett storkrig inom 10 år som drabbade miljontals människor.”  (JR nämner detta i “Det elektroniska bokbålet“, 2013-09-28.)

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here