Gabay: Artificiell mat – ett inre miljöhot mot Folkhälsan

publicerad 10 december 2015
- Ulla Gabay
Kalkon Frankenkalkon Image: VOX

Ulla GabayDet som driver pa? utvecklingen av en alltmer artificiell kost a?r klimathot, befolkningstillva?xt och ko?ttindustrins oha?llbara produkter. Men priset kan bli ho?gt: va?r ma?nskliga ha?lsa. Da?rfo?r a?r det av ho?gsta vikt att a?ven det inre miljo?hotet kommer upp pa? den globala agendan.

Text och foto: Ulla Gabay, journalist, författare och föreläsare | Läs mer av Ulla Gabay

Maten har la?nge manipulerats fo?r att mo?ta livsmedelsindustrins behov av lo?nsamhet. Jordbrukens stordrift har fa?tt gro?dorna att tappa i na?ringsva?rde pa? grund av ett la?gre odlingsdjup. Och miljo?gifterna som sprutas o?ver fa?lten, fo?r att skydda va?xterna mot ”angrepp utifra?n”, har o?kat.

Djuren har go?tts upp onaturligt fo?r att va?xa snabbt och ge mer ko?tt. Fisken ga?r nu samma va?g i odlingskassar, da?r de matas med fo?r dem fra?mmande foder. Till exempel har den odlade laxen da?rigenom tappat 50 procent av Omega 3.

Gro?nsaker, frukt och ba?r har hybridiserats i syfte att bli ja?mna och stora, samt fo?r att klara la?ngre transporter och lagringstid. Vilket resulterat i ”attraktiva” produkter, med minskad na?ring och ett o?kat inneha?ll av vatten, sockerhalt och cellulosa (ett kolhydrat ma?nniskan inte kan bryta ner).

Till detta ska la?ggas alla berikningar, fa?rg- och smaka?mnen, raffinerat mjo?l, socker och salt, samt onyttiga fetter som ma?ste tillsa?ttas maten fo?r att go?ra den attraktiv och a?tbar. Alla dessa processer som den moderna kosten utsa?tts fo?r drabbar med tiden va?r kropp och ha?lsa. Na?got som epigentiken och ny forskning pa? 2000-talet tydligt visar.

Otillra?cklig vetenskaplig evidens

Nu backas argumenten fo?r framtidens alltmer syntetiska och biotekniska kost upp av klimathot, befolkningso?kning och en oha?llbar hantering av dagens matdjur. Det ha?r a?r ingen la?tt fra?ga att ta sig an. Fo?r det fo?rsta a?r produkterna a?nnu inte ute pa? marknaden (med undantag fo?r en del GMO-produkter, fra?mst i USA). Fo?r det andra a?r bevekelsegrunderna la?tta att ta till sig. Och hur ma?nga hot orkar man hantera pa? en ga?ng?

Bioteknik a?r en tva?rvetenskap som alltmer anva?nds av traditionella kemi- och la?kemedelsfo?retag. Av de 6 stora multinationella agrokemiska bolag som dominerar jordbrukssektorn (“Big 6”) har de flesta huvudkontor i USA:

  • BASF (Tyskland),
  • Bayer AG (USA),
  • Dow (USA),
  • Du Pont (USA),
  • Monsanto (USA) och
  • Syngenta (Schweiz).

De framsta?ller sig ga?rna som va?rldens fra?lsare och att de sta?r i ma?nsklighetens tja?nst, typ: “Moving The World Forward” (Dow) och “Science For A Better Life” (Bayer). Men verkligheten ser na?got annorlunda ut.

Kontrollen av den biotekniska maten a?r helt baserad pa? industrins egna forskningsunderlag som ”va?rderas” av ansvarig myndighet fo?re godka?nnandet. Patent pa? agrokemins genmodifierade livsmedelsprodukter omo?jliggo?r i sammanhanget oberoende forskningsstudier. Den vetenskapliga evidensen a?r da?rfo?r klart otillra?cklig.

Vad den alltmer syntetiska jordbruks- och kostutvecklingen kommer att betyda fo?r den ma?nskliga ha?lsan kra?vs i sta?llet flera generationer fo?r att kunna sa?kersta?lla (en generation ra?knas i cirka 25 a?r). Vilket ga?r stick i sta?v mot den snabba utvecklingen pa? det ha?r omra?det. I sta?llet ga?r ekonomiska intressen a?ven ha?r fo?re; ba?de statliga och globala. Vi blir alla da?rfo?r, utan va?rt godka?nnande, industrins levande fo?rso?ksra?ttor.

Va?rt inre miljo?hot ma?ste upp pa? agendan

De flesta av oss a?r idag medvetna om klimathotet och klart positiva till allt som kan go?ras fo?r att motverka det. Och ingen vill givetvis att va?ra matdjur ska fara illa.

Problemet a?r att det inre miljo?hot den moderna kosten utgo?r fo?r oss ma?nniskor sopas under mattan. Av styrandes kortsiktiga och egna intressen. Och med hja?lp av stora summor fra?n industrin som anva?nds till att lobba fo?r deras produkter och svartma?lning av de vetenskapsma?n och andra som varnar fo?r ha?lsoeffekterna. Samt av va?r egen fo?rnekelse, vare sig den kommer av okunskap eller grundar sig i bekva?mlighet.

Epigenetics - Bild: journal.frontiersin.org
Bild: journal.frontiersin.org

Forskningen runt epigenetiken, yttre miljo?pa?verkan (ex toxiner, stress och mat) som fungerar like en stro?mbrytare fo?r svaga gener, a?r pa? va?g att totalt a?ndra uppfattningen om sjukdomars uppkomst. Och fra?n att maten traditionellt har betraktats som en del av den yttre miljo?n, fa?ster nu vetenskapen allt mer uppma?rksamhet pa? dess betydelse fo?r ma?nniskans inre miljo?.

Nya studier inom omra?det “nutritional epigenetics” visar pa? kostens betydelse fo?r va?r inre miljo?. Inte minst fo?r den snabba utvecklingen (a?ven bland barn) av kroniska sjukdomar som:

  • inflammatoriska tillsta?nd,matintoleranser,
  • tarmsjukdomar,
  • diabetes,
  • fetma,
  • cancer,
  • hja?rt-ka?rlsjukdomar,
  • Altzheimers och
  • vissa mentala tillsta?nd.

Att det ha?r a?ven a?r ett reellt hot mot framtida generationer, den allma?nna sjukva?rden och va?r gemensamma statskassa, verkar inte passa in i politikernas kortsiktiga vardag.

Swisha-UllaGabaySunda fo?rnuftet sa?ger att det inte kan vara na?gon sto?rre skillnad pa? hur den yttre naturmiljo?n och va?r inre kroppsmiljo? (inklusive djurens) fo?rsuras och fo?rsto?rs av alla miljo?gifter och syntetiska industrikemikalier.

Naturen har redan sagt sitt, nu a?r det pa? tiden att vi lyssnar till kroppens rop pa? hja?lp!

Text och foto: Ulla Gabay, journalist, författare och föreläsare | Läs mer av Ulla Gabay

Relaterat

Ulla Gabay: Genetiskt modifierad-lax klar för tallriken

 

ArcanumSkolan 2024

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq