Öppenhet och karaktär är viktigt för vetenskaplighet, visdom och balans

10
246

Martin Gustavsson,   Vetenskapliga partiet,   pressbildKULTUR. Filosofen Sokrates ansågs vara en mycket vis man. Enligt legenden behövde en dag Sokrates tända sin pipa och träffade en kvinna som satt vid en kolbedd. Kvinnan tog ett glödande kol med fingrarna och tände Sokrates pipa med kolet. Sokrates hade aldrig sett någon ta ett kol med fingrarna utan att bränna sig och utbrast inför denna magi förvånat: ”En sak vet jag; att jag ingenting vet”.

Text: Martin Gustavsson

Det är ett mycket vist och vetenskapligt uttryck, anser jag. Vetenskapen genomsyras av dessa galanta ord, därmed inte sagt att alla som utger sig för att vara vetenskapligt lagda har just denna attityd. Tvärtom.

Många behandlar istället vetenskapen som en sekteristisk religion, exempelvis inom organisationen Vetenskap och Folkbildning. De raljerar mot oliktänkande och utsätter oliktänkande för obehag precis såsom många religioner gjort mot vetenskapligt lagda och mot varann genom tiderna.

Pengar och rädsla ligger ofta bakom beteendet. Det kan handla om dyra cancermediciner som saknar rimliga bevis för utlovad funktion eller att forskningsanslag inte beviljas för att undersöka sådant som skulle kunna ha en rimlig chans att hota läkemedelsindustrins tillväxt.

Denna typ av ovetenskapliga och rädda vetenskapsmän skulle sannolikt aldrig försöka utröna varför kolet inte brände kvinnans fingrar i fall de trodde att detta skulle hota deras inkomster, eller så skulle de helt enkelt förneka Sokrates vittnesuppgift, eller kanske t.o.m. desinformera eller uppvigla folket att döma Sokrates till döden för ex. kätteri, vilket enligt sägnerna skedde enligt Platons apologi.

Sokrates sade:

Socrates, Louvren - Wikimedia Commons”Ni lever inte väl. Men om ni tror er kunna hindra någon annan från att skada er genom att skicka människor i döden, har ni tagit grovt miste; det är en flykt som är varken möjlig eller hedervärd. Men det finns en annan väg som är mycket hedervärd och enkel: att inte försöka tygla andra, utan istället fästa avseende vid sig själv och ställa frågan hur man kan bli fulländad.”

Bild: Sokrates – Foto: Wikimedia Commons

Den riktigt vetenskaplige personen söker, likt Sokrates, den fulländade sanningen altruistiskt utan tanke på egen vinning, likt ett barn som lekfullt letar insekter och betraktar dem ingående. Den vetenskaplige använder något som kallas hypotetiskt-deduktiv metod. Vetenskapsmannen undrar något och ställer upp olika modeller på hur det skulle kunna vara och försöker bevisa eller motbevisa dem genom experiment. Ibland har han inget rimligt svar och kan inte ens ställa upp en modell.

Svaret eller nya hypoteser kan då komma i ett meditativt tillstånd, såsom upptäckten av Arkimedes princip, vilken enligt sägnen kom till matematikern Archimedes vid ett avlappnat bad. Han sprang då ut naken genom Siracusas gator i ett uppspelt tillstånd skrikandes ”Heureka”, vilket på svenska betyder ungefär ”Jag kom på det”.

Religionen eller mystikern, sektmedlemmen, sektledaren eller charlatanen erbjuder ett enkelt, ofta mystiskt och ibland bergsäkert svar. Det gör ibland även de förtäckta mystikerna inom vetenskapen. Den kritiskt lagde, den riktige vetenskapsmannen, försöker istället finna rimligare förklaringar på sina frågor.

Den mystiskt lagde eller den som förleder genom mystik vill inte veta av rimliga förklaringar och kan kämpa frenetiskt, ibland med aggressivitet, ibland med uttalanden för att vinna sympati, i syfte att kunna behålla sina och andras orimliga uppfattningar om verkligheten i ett mentalt mörker. Det är inte ovanligt att pengar är inblandat, snarare regel än undantag.

Sanning skapar inte otrygghet

Det finns ibland en missuppfattning om att rimliga hypoteser om verkligheten skulle skada människor och att deras trygghet skulle försvinna. Så är det inte. Sanningen gör inte ont och den skapar inte otrygghet. Det är motståndet mot sanningen som kan gör ont eller oroa och det är ofta lögnen som kan skada eller slösa bort värdefull tid på hokus-pokus och mumbo-jumbo. Sanningen är positiv och för den som är öppen för den är den oftast hjälpsam och hjälper oss på olika vis att undvika smärta och skador.

Samtidigt är det naturligtvis orimligt att allt hokus-pokus och mumbo-jumbo skulle vara skadligt eller sakna effekt eller funktion. Mången behandling påminner om meditation och som vetenskapligt lagd anser jag att man bör prova på även hokus-pokus och mumbo-jumbo åtminstone några gånger. För mig har det lönat sig speciellt med ”Metamorfisk teknik” som leder mig till en mycket djup meditation och jag har även använt kassettband med avslappning och djup hypnos som hjälpt mig att finna paradiset på jorden och få fantastiska och verkliga upplevelser, upplevelser som ingen vanlig människa i ett inrutat liv någonsin skulle kunnat få.

Det finns också missuppfattningar om balans. Många uppfattar balans som ett absolut och fast värde, men balans är ofta subjektivt. Balans kan ex. vara en nivå i ett vinglas, där vetenskapsmannen, nykteristen, den kristne och alkoholisten har olika uppfattningar om vad som är en god balans med helt olika subjektiva underlag för uppfattningen om vad vinet innehåller och dess effekt.

När man söker balans lämnar man vetenskapen och kommer in på ex. politik och subjektivt upplevda proportioner. Vetenskapen kan fortfarande användas inom politiken, men politiken måste stå på en värdegrund. Värdegrunder är ovetenskapliga, likväl har varje vetenskapsman en inre drivkraft och uppfostran som leder till en värdegrund och en nivå av olika karaktäristiska personliga drag. Karaktär är naturligtvis subjektivt men ändå, enligt min egen uppfattning, mycket viktigt både för en mystiker och en vetenskapsman för att kunna uppträda balanserat.

Einstein”De flesta säger att intellektet är vad som kännetecknar en stor vetenskapsman. De har fel: Det är karakrär.”

Albert Einstein, källa: Citat om Vetenskap | Foto: Wikimedia Commons

Läs mer: Einstein hade en föreställning om en högre intelligens bakom naturlagarna

Om man tar i beaktning användandet av atombomben och andra olyckor orsakade av att klyva atomen är faktumet att karaktär är viktigare än intellekt inte enbart intressant, det kan vara en av de viktigaste tankarna någonsin. En tanke värdig övervägande av alla, inte enbart för vetenskapsmän som arbetar inom detta fält, men också för vanliga människor som förhoppningsvis kommer rösta för fredliga ledare.

För den som söker sanning, visdom och balans är meditation ett utmärkt medel att bli lugn och öppen för att se den inre drivkraften, se sin uppfostran och bättre se både verklighet och fantasi. Det är vår fantasifulla sida som njuter av magikerns trollkonster. Det är vår fantasi som gör att vi kan känna enhet med en blomma eller en fastkedjad elefant eller sväva fritt i meditation och det är vår rationella sida som försöker förklara hur denna magi faktiskt uppstår.

Flying-Munk-montageDet finns en fritt svävande upplyst mediterande munk någonstans med rakat huvud, inte en sådan där skuttande munk i lotus-ställning som ibland har skuttat ut genom ett fönster och avlidit p.g.a. gravitationens obarmhärtiga inverkan. Nej då. Han ser ut att sväva på riktigt, han svävar bara för barn och magiker, alltid gratis, och han är mycket glad och balanserad munk.

Bild: Leviterande munk, montage

Text: Martin Gustavsson, Partiledare, Vetenskapliga partiet

I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.

10 KOMMENTARER

  1. Redaktörens tillägg i posten “Einstein hade en föreställning om en högre intelligens bakom naturlagarna” är fullkomligt korrekt. Einstein kan eventuellt betecknas som Panteist. https://sv.wikipedia.org/wiki/Panteism

    Högre intelligens gör helt uppenbart att man förstår naturlagarna bättre. 🙂 Einstein verkar dock inte ha trott på en personlig Gud som svarar på böner eller lägger sig i Universum.

    @ Spito & Torbjörn
    Förmodligen rökte han någon välsmakande ört. Rökning var vanligt redan innan tobaken anlände.
    De hade säkert ingen aning om rökningens skadeverkningar på den tiden och några filter mot tjära hade de säkert inte heller. Med tanke på hans intellektuella höjd rökte han nog inte på för att bli mentalt sjuk även om sådant helt klart funnits tillgängligt att röka ända sedan vi lärde oss att kontrollera elden.

    @ Lars K
    Jesus sade helt klart många tänkvärda saker i en tid då sådana tankar var förbjudna av religionen.
    Vi vet ju hur det gick. Det var inte Jesus det var fel på, men det återknyter helt klart till bloggposten. Jesus har mycket gemensamt med mediterande munkar. Han satt ofta i stillhet ensam och mediterade. Jesus hade helt klart en god karaktär precis som Sokrates.

  2. ”De flesta säger att intellektet är vad som kännetecknar en stor vetenskapsman. De har fel: Det är karakrär.”

    Tänker inte försöka klå geniet. Men är inte veteskrap att säga det ingen begriper?

  3. @ Castoropollux
    Var det en Freudsche felsægning ” Veteskrap” eller menade du det? I dagens forskning behøver man karaktær før att avstå nær man mærker att resultatet ær farlig.
    ” Jag vet att jag inget vet” betyder ødmjykt erkænna og bibehålla sin nyfikenhet.

    • I detta korta perspektiv veteskrapen har karakrär var den inget annat än spartansk. Sorry!

      Karakrär håller jag för mer Freudiansk än något jag själv skriver, tänker eller säger. Läs igen under bilden ovan…. Annars kan man ju tillfoga den bilagda länken “citat om vetenskap” en passande plåtskada som “citrat om vetebilagda Noggrannare är vi inte..

      Ärligt talat trodde jag mig sett det mesta.. men så var ju inte fallet. Det var till och med utdraget……

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here