Kvinna kan ha botat sin cancer med gurkmejans curcuminoider

4
1687
Dieneke Ferguson springer med OS-flaggan i Passo Fundo Brasilien 2016 - Foto: Fernando Soutello
Dieneke Ferguson springer med OS-flaggan i Passo Fundo Brasilien 2016 – Foto: Fernando Soutello

CANCERMEDICIN. Ansedda British Medical Journal (BMJ) publicerade 2017 en studie om att cancer kan behandlas med gurkmeja. Studien fick ingen mediauppmärksamhet, men i början på 2018 skriver flera brittiska medier om en kvinna som mycket framgångsrikt behandlat sin cancer med en koncentrerad form av gurkmeja.

Att erkända medicinska tidskrifter omnämner alternativa metoder eller örter som effektiva mot cancer har i regel varit otänkbart, men världens största medicinska bibliotek PubMed har hela tiden varit fyllt av referenser till dessa studier så det finns ett vetenskapligt underlag. Under åren har resultaten av dessa studier tillämpats av cancerpatienter med goda resultat.

Studien i BMJ ”Long-term stabilisation of myeloma with curcumin” avhandlar myelom (cancer i benmärgen) och där beskrivs ett fall med Dieneke Ferguson som hade denna cancerform. Hon fick cancern under kontroll med curcurmin. Forskare och läkare ville inte använda ordet ”bota”, men det beror på en forskningspolitisk inställning om att cancer ”inte kan botas”.

British Medical Journal (BMJ) sammanfattar studiens fynd: Long-term stabilisation of myeloma with curcumin:

Professor i hematologi Jamie Cavenagh är en av rapportens författare - Foto: UK Oncology
Professor Jamie Cavenagh

”Summary: Myeloma is a haematological malignancy which typically follows a relapsing-remitting course.

While treatment can control the myeloma and improve quality of life for given periods of time, remissions generally become progressively shorter with subsequent relapses, and patients ultimately enter a final refractory phase.

Läs hela artikeln på TV Helse

4 KOMMENTARER

  1. Att inte undersöka i detalj varje fall där svåra sjukdomar botats är ansvarslöst. Det kallas då för fallstudie. Att istället vifta bort som ”anekdot” kan ofta indikera att det istället rör sig om egen snöd vinning, utan intresse för bot av enskilda.

  2. Det är välkänt att bra mat försämrar cancerns livsmiljö. Det är också belagt i vetenskapliga studier att många ämnen i olika typer av födoämnen har en direkt dödande effekt på cancerns stamceller och därför så att säga rycker upp densamma med rötterna. Mängden berättelser är också stor, från människor som har botat sig från cancer genom att ära rätt.

    Se dokumentärserien The Truth About Cancer: A Global Quest, i 9 delar. Här är de två första avsnitten:

    https://www.youtube.com/watch?v=KqJAzQe7_0g
    https://www.youtube.com/watch?v=VK_sX5ko8SE

  3. Det är välkänt att bra mat försämrar cancerns livsmiljö. Det är också belagt i vetenskapliga studier att många ämnen i olika typer av födoämnen har en direkt dödande effekt på cancerns stamceller och därför så att säga rycker upp densamma med rötterna. Mängden berättelser är också stor, från människor som har botat sig från cancer genom att äta rätt.

    Se dokumentärserien The Truth About Cancer: A Global Quest, i 9 delar. Här är de två första avsnitten:

    https://www.youtube.com/watch?v=KqJAzQe7_0g
    https://www.youtube.com/watch?v=VK_sX5ko8SE

  4. En annan anknytnig till cancer är socker som var ytterst dyrbart och sällsynt intill början av 1600-talet, då Afrikanska slavar tog till bruk som första aktiva processmatsarbetare i Karibien och exporten till Europa tog fart. Redan på 1650 talet började rapporter om den tidigare kända men ytterst sällsynta och fruktade ”kräftan” bli vanligare. Alltså ofta yngre människor drabbades, något ovanligt vilket spreds snabbt. Socker består till ca 50% av fruktos, vilket friska människor enkelt omvandlar till glukos i levern, i måttliga doser. Andra celler kan ej ta upp fruktos, utom cancerceller. Att flera andra ”ingredienser” är nödvändiga för cancer är mycket troligt. De som först drabbades på 1600-talet var sotare, som ju exponerades för alla slags rester, vilket drev teorin till att det var orsakat av miljögifter. Men man sotade även innan sockret blev billigt. I slutet på förra seklet kom genteorin som, trots att den direkt kan motbevisas genom att urvalet ej har ändrats under samma tid som cancern ökat kraftigt. Endast miljö och vanor, inkl. matvanor har ändrats samtidigt. Fruktoskonsumtionen/person har mångdubblats även sedan 1900, då cancern fortfarande var ovanlig jmf. med idag. När fruktos omvandlas i levern bildas aldehyder som en välutrustad lever inte har mycket problem med, förrän antioxidanterna tar slut. Både fruktos och etanol bildar dessa gifter. I levern kan de alltså vanligen tas om hand, länge. Men troligen bildas samma aldehyder i cancer celler när fruktosen sönderdelas, vilka i så fall kan skada både cancer och närliggande celler, med leverns inbyggda antioxidantlager på långt avstånd. Så om allt socker, inklusive processmat och bakverk med socker som är det vanliga, ersätts med riktig mat och kanske även gurkmeja kanske det räcker för att kväva många cancertyper! Är cancer en metabol sjukdom? Nu ser jag det så, fast jag blev ju orolig när min annars kärnfriska mamma plötsligt blev sjuk och gick bort på mindre än ett år vid bara 63.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here