DEBATT. Regeringen, Sverigedemokraterna och övriga oppositionspartier hjälptes åt för att undergräva demokratin genom ett antikonstitutionellt beteende. Man har även underminerat tilltron till det statliga utredningsväsendet. Framför allt SD har gjort det genom att mata allmänheten med en förvrängd och politiserad bild av invandringens konsekvenser för den svenska välfärden. Det skriver Hedi Bel Habib, filosofie doktor och forskare.

Text: Hedi Bel Habib | Bild: Migranter i Rumänien längs ”Balkan route” (2015). Foto: Gémes Sándor, SzomSzed (Szegedma.hu). Licens: CC BY-SA 3.0, Wikimedia Commons

Hedi Bel Habib
Hedi Bel Habib, privat foto

Det svenska utredningsväsendet är berömt långt utanför landets gränser. Den vanliga och rimliga ordningen är att ett parti väcker en fråga i riksdagen om utredningsbehov eller regeringen ger direktiv och tillsätter en självständig utredare som står fri från partipolitiken. Utredaren ska vara konstitutionellt självständig från regeringen och övriga politiska partier och därigenom med en hög grad av trovärdighet kunna lägga fram sina förslag och slutsatser.

1. Politiska partier uppträder antikonstitutionellt

Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen och övriga oppositionspartier har under valkampanjen bidragit till att i snabb takt undergräva tilltron till det statliga utredningsväsendet, vilket i förlängningen skadar demokratin och det politiska systemet i stort.

SD har gjort detta genom att mata allmänheten med en förvrängd och politiserad bild av invandringens konsekvenser för den svenska välfärden.

Denna bild har okritiskt anammats av regeringen och övriga oppositionspartier som började tävla med SD i sin svartmålning av invandringen och dess effekter på samhället. Många politiska debatter fördes och beslut fattades i migrationsfrågor på ett bristfälligt och hastigt hoprafsat underlag utan någon saklig offentlig utredning som underlag.


På så sätt kan man säga att regeringen, SD och övriga oppositionspartier hjälptes åt för att undergräva demokratin genom ett antikonstitutionellt beteende. Resultat blev att alla partier är förlorare i valet 2018.


2. Ögonblicksbild om nyanlända kan inte synliggöra invandringens effekter

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, har studerat sysselsättningsnivån hos flyktingar mellan 1983 och 2015. Studien visar bland annat att integrationen av flyktingar gradvis försämrats under perioden, och att en genomsnittlig flykting utgör en kostnad på 74 000 kronor per år för de offentliga finanserna.

Att invandringen skulle vara en nettokostnad för statens finanser baseras på en ögonblicksbild av nyanländas situation på arbetsmarknaden. Ingen seriös forskare kan tro att invandringens effekter på ett samhälle helt enkelt kan härledas ur en provisorisk och övergående situation såsom nyanländas nuvarande ställning på arbetsmarknaden.

3. Invandringen påverkar samhället på ett komplext sätt

Invandringens effekter på ett samhälle är komplexa och strukturella och påverkar befolkningstillväxt, humankapitalbildning, språkkompetenser, export och importutveckling, räntebildning, prisbildning, företagsstruktur, tjänsteutveckling, sysselsättning bland infödda. Sådana komplexa effekter kräver att man genomför en analys av hur statsfinanserna utvecklas över långa tidsperioder i samhällen med restriktiv invandring jämfört med samhällen med större invandring.

Låt oss titta på ett antal välutvecklade ekonomier med olika invandringstraditioner och jämföra hur befolkningstillväxten och samhällsekonomin ser ut. Statsfinanserna påverkas av många olika faktorer. Men eftersom debatten utgår från att invandringen är en nettokostnad för staten borde länder med lägre andel invandrade uppvisa strukturellt bättre finansbalans än länder med hög andel invandrade.

4. Sämre statsfinanser i länder med restriktiv invandring

Japan och Finland är kända för att bedriva en mycket restriktiv migrationspolitik. Andelen utrikesfödda i Japan uppgår till 2 procent och 5 procent i Finland. Detta kan jämföras med 43 procent i Luxemburg, 28 procent i Schweiz, 16 procent i Sverige, 14 procent i Norge och 9 procent i Danmark. Denna process med öppenhet för invandring respektive restriktiv hållning har pågått i mer än 60 år. Skulle invandringen medföra en nettokostnad borde detta efter 60 år av generös migrationspolitik lämna synliga negativa spår i migrationsländernas statsfinanser.

Graf : Bel Habib
Graf : Bel Habib

Enligt bilden figuren ovan kan vi konstatera att Japan är det mest invandringsrestriktiva land i jämförelsegruppen med 2 procent utrikesfödda. Landet har ändå en statskuld på över 250 procent av BNP och detta har varit fallet i nästan 20 år.

5. Sämre befolkningstillväxt i länder med restriktiv invandring

Eftersom Japan lånar av egna medborgare som älskar statsobligationer kan statskulden liknas vid en självätande process. Men vad händer när den japanska regeringen börjar inse att det är medborgarnas besparingar och deras pensioner som till en stor har gått upp i rök? Till detta bör läggas att Japan har världens största andel äldre över 65 år. I Japan är redan idag 28 procent av befolkningen över 65 år. År 2050 beräknas landet ha närmare 80 procent över 65 år i förhållande till arbetskraften.


Tack var den föryngring som migrationen har inneburit i Sverige är 18 procent av befolkningen över 65 år jämfört med 28 procent för Japan. Det kommer att dröja till år 2070 innan andelen över 65 år kan uppnå 25 procent i Sverige.


Om vi jämför andelen i befolkningen över 65 år med andelen utrikesfödda i befolkningen kan vi konstatera att en högre andel utrikesfödda medför en lägre andel över 65 år. Utrikesfödda är i genomsnitt yngre än den inrikesfödda befolkningen och bidrar därmed till en föryngring av befolkningen.

När vi tittar på befolkningsutvecklingen sedan 1960 kan vi tydligt se att de länder som har haft en öppnare migrationspolitik har en bättre balans i befolkningen och bättre statsfinanser. Föryngringsprocessen som invandringen medför tycks leda till en högre andel i arbetsför ålder och högre skatteintäkter, vilket i sin tur påverkar statsfinanserna.

Andel äldre över 65 år (1960)Andel äldre över 65 år (2017)Andel utrikesfödda

2018

Statsskuld i % av BNP
Japan5242250
Finland619561
Danmark10188,536
Norge10151436
Sverige11181638
Schweiz9172829
Luxemburg10134323

Källa: Världsbanken

I tabellen ovan kan vi konstatera att Luxemburg har högst andel utrikesfödda, yngst population och lägst statsskuld som andel av BNP. Andelen utrikesfödda är 43 %, andelen över 65 år är 15 % och landets statsskuld uppgår till bara 21 % av BNP. I Schweiz som har 20 procent utrikesfödda bland sin befolkning är anden över 65 år 17 procent och det kommer att dröja till 2060 innan denna andel når 28 procent.

6. Sveriges problem är inte invandring, utan inkompetenta politiker och en ineffektiv byråkrati

Länder med hög andel utrikesfödda har således bättre statsfinanser och bättre balans i befolkningsstrukturen. En rimlig hypotes är att invandringen bidrar till att föryngra befolkningen, balansera försörjningskvoten och därmed statsfinanserna.

Sveriges problem är inte invandring i sig, utan inkompetenta politiker och en ineffektiv och irrationell byråkrati som förstör tillskott av mänskliga resurser istället för att förvalta dessa som ett tillväxtkapital.

Text: Hedi Bel Habib, filosofie doktor och forskare


  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.