Förväntad fördubbling av solenergi och vindkraft i Sverige

publicerad 19 augusti 2019
- Extern skribent
Solenergi. Foto: Andreas Gucklhorn. Licens: Unsplash.com (free use)

TEKNIK. Användandet av förnybara energikällor ökar i Sverige och har nu nått rekordnivåer. Den gröna trenden ser ut att fortsätta och man väntar sig en fördubbling av sol- och vindenergi de kommande tio åren, enligt en ny undersökning från analysföretaget GlobalData. Det svenska beroendet av vattenkraft och föråldrade stamledningar skapar emellertid en del utmaningar för den kommande gröna energivågen.

Förnybara energikällor står för en stor del av den svenska energiproduktionen, och denna trend ser ut att öka de kommande åren. Det är fortfarande vattenkraft och biobränslen som står för en majoritet av denna produktion, men enligt en undersökning av analysföretaget GlobalData väntas sol och vind mer än fördubblas från 14,9 GW 2019 till 30,4 GW 2030. Man räknar med en årlig tillväxttakt på 16 procent för solenergi och 8,3 procent för vindkraft under dessa år.

Helt förnybar energi år 2040

Sedan 1970-talet har det i Sverige skett en fördubbling av förnybara energikällor, och investering i förnybar energi väntas fortsätta öka. Svenska Energimyndigheten har som mål att all svensk energiproduktion ska vara förnybar år 2040. Hittills har vattenkraft och biobränslen stått för en stor del av produktionen, men nu är alltså planen att utöka produktionen av vindkraft och solenergi som ett steg mot en mer hållbar framtid.

Till skillnad från många andra länder så står kolkraften i Sverige inte för en stor del av elproduktionen, och regeringen har som mål att fasa ut de sista kolkraftverken till 2022. I dag är det fortfarande 80 000 hushåll i Stockholm som får sin el från kolkraftverket i Värtahamnen, men planen är alltså att denna energi ska komma från förnybara källor.


Till de förnyelsebara källorna räknas vattenkraft, vindkraft, solenergi och bioenergi. Av dessa är bioenergin störst. Biobränsle utvinns av biomassa, vilket innebär levande organismer såsom växter eller matavfall. Biobränslen används som el- och värmeproduktion och som drivmedel. Det kan röra sig om fasta material såsom pellets, flytande former som exempelvis biodiesel eller gasformiga bränslen såsom biogas.


Subventionering av solceller

Genom svenska statens solcellsstöd i kombination med subventionerade installationer av solceller för både företag och privatpersoner ska man säkra en ökning i solenergi. Solcellsstödet ligger på 30 procent och började gälla från och med den 1 januari 2018. Regeringens årliga budget för installation av solceller är satt till 900 miljoner kronor per år under åren 2018 till 2020. Samtidigt har man valt att förenkla ansökningsprocessen.

Solenergi. Foto: Andreas Gucklhorn. Licens: Unsplash.com (free use)
Bild: För att få fart på utbyggnaden av solenergi har regeringen infört subventioner på solceller. Foto: Andreas Gucklhorn. Licens: Unsplash.com (free use)

Stor ökning av vindkraft i Sverige

Vindkraften ökade år 2017 med 14 procent till nya rekordnivåer. Totalt producerades 17,6 TWh vindkraft, vilket utgör nu hela 11 procent av den svenska elproduktionen. Från att i början av 1990-talet enbart ha ett fåtal vindkraftverk installerade så räknar Energimyndigheten i dagsläget med att vi har 3376 vindkraftverk i Sverige. Och ökningen av energi från dessa verk har varit explosionsartad.

I år beräknas utbyggnaden av vindkraft bli rekordstor, hela 2242 MW. Branschen räknar med en fördubbling av vindkraften från dagens 19 TWh till 39 TWh år 2022. I nuläget byggs de flesta vindkraftverken i skogsområden i norra Sverige, men tack vare Sveriges långa kustlinje finns stor potential för vindkraftverk även ute till havs. 

Stora utmaningar

Sverige är ett land med stor energikonsumtion. Detta beror dels på vårt kalla klimat, dels på en energikrävande industri. En utmaning för Sverige är beroendet av vattenkraften, som fortfarande står för cirka hälften av energiproduktionen. En stor del av de svenska vattendragen används för vattenkraft, vilket förvisso är gynnsamt för klimatet, men har en negativ inverkan på den biologiska mångfalden. De många dammarna utgör hinder för fiskar som vandrar i älvar och floder.

Vattenkraftverk. Foto: Mostphotos.com
Vattenkraftverk står för en stor del av den förnybara energin i Sverige. Foto: Mostphotos.com

En annan utmaning är Sveriges föråldrade kraftledningar. En stor del av vårt stamnät byggdes på 1950-talet och många av dessa börjar närma sig den tekniska livslängden och måste därför ersättas. 40 mil med ledningar ska nu bytas ut i Västsverige för att säkra framtidens elproduktion, ett arbete som väntas ta ett tiotal år.

Den kanske största utmaningen är att 40 procent av den svenska elproduktionen kommer från kärnkraftverk. Dessa står förvisso för minimal klimatpåverkan, men medför andra risker för folkhälsan och är källa till stor samhällsdebatt. Då vindkraft enbart står för 2 procent av energiproduktionen, och solenergi för ännu mindre, så blir det svårt att ersätta elproduktionen från kärnkraftverk förnybara källor.

Extern skribent

ArcanumSkolan 2024

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq