Järnbrist under tidig graviditet kopplas till autism, minskad mental kapacitet, ADHD

4
34
Bebis. Foto: Carlo Navarro. Licens: Unsplash.com (free use)
Bebis. Foto: Carlo Navarro. Licens: Unsplash.com (free use)

FORSKNING. Om en havande kvinna drabbas av järnbrist/blodbrist tidigt under graviditeten kan fostret påverkas mycket negativt. En studie visar att det finns en ökad risk för autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet. Studien genomfördes vid Karolinska Institutet och publicerades i tidskriften JAMA Psychiatry.

Forskarna fann att barn till mammor med blodbrist som konstaterats innan graviditetsvecka 31 hade en något högre risk för att utveckla autism och ADHD och en markant högre risk för intellektuell funktionsnedsättning jämfört med friska mammor och mammor som fick anemi senare i graviditeten.

Forskarna bakom studien poängterar vikten av att blivande mödrar får tillgång till tidig testning för järnnivåer och näringsrådgivning, men man reserverar sig för att det behövs ytterligare forskning för att ta reda på om järntillskott tidigt i graviditeten kan göra nytta.

Andra studier visar att 15–20% av gravida kvinnor globalt lider av järnbrist. Blodbrist (anemi) innebär att det finns för lite röda blodkroppar för att kroppens olika organ ska få tillräckligt med syre och här spelar förekomsten av järn en central roll. Det vanliga är att järnbrist uppstår hos modern sent under graviditeten, men det skadliga är järnbrist tidigt under havandeskapet.

Läs hela artikeln i TV Hälsa | Mediasamarbete med NewsVoice


  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.

4 KOMMENTARER

  1. Denna studie från KI fick utrymme i MSM. Förvisso visar den på positiva åtgärder för att minska risken för autism – men samma vecka kom en verkligt fantastisk artikel om autism. Det är Nadya Markova i Sofia, en av världens absolut främsta forskare på pleomorfa mikroorganismer som gjort den: Dysbiotic microbiota in autistic children and their mothers: persistence of fungal and bacterial wall-deficient L-form variants in blood | Scientific Reports

    https://www.nature.com/articles/s41598-019-49768-9

    Arbetar med att göra en förenklad version på svenska för AlmaNova,
    Ingemar Ljungqvist, redaktör

  2. Järnbrist och gravida har man hört till leda och är något som de allra flesta brukar hålla koll på. Jod borde vara ett stort ämne att forska i då brist på detta verkligen leder till liknande problematik.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här