DEBATT. Thomas Gunnarson som skrev boken ”Jordbruk – Delete” menar att en misslyckad internationell jordbrukspolitik som infördes  på 1980-talet, en politik som enbart gynnat stora bolag som Cargill, Nestlé, Smithfield mfl, leder till att politikerna istället skyller på klimatförändringar.

Text: Thomas Gunnarson, sekreterare i Familjejordbrukarnas Riksförbund | Foto ovan: Noah Silliman. Licens: Unsplash.com

Thomas Gunnarson, selfie
Thomas Gunnarson, selfie

Under senare år har man studerat isen som lagrats på Grönland och Antarktis och därmed fått en uppfattning om gångna tiders klimat och kanske även väder. Att klimatet varierat mer än man trott, särskilt på Grönland, torde väl vara en överraskning, men på något vis tycks flora och fauna klarat detta under hela senaste istiden.

Istidens slut däremot tycks ha varit en katastrof för både flora och fauna. Klimatet gjorde ett hastigt kölddopp i närmare tusen år innan dagens stabila varma klimat började för cirka 10,000 år sedan. Den hastiga kölden tycks ha utplånat hälften av planetens landdjursarter som vägde mer än 50 kilo. En enorm katastrof.

Människans situation innan dess torde enbart varit möjlig som jägar- och samlarkulturer, för att klara de ständiga snabba skiftande väder- och klimatförändringarna. Den kultur som varit basen för mänskligheten de senaste 10,000 åren, jordbrukssamhället, kunde endast uppstå i ett stabilt klimat under lång tid. Domesticering av djur som nötkreatur, får eller getter skedde tydligen på flera ställen.

Jordbrukssamhället

Jordbruket uppstod parallellt i Mellanöstern och Mellanamerika, där exempelvis majs, som inte finns alls i det vilda, har spårats till Mexicos västkust med start för 8000 år sedan. Vete, är som de flesta vet, en kulturväxt från Syrien/Turkiet-området från ungefär samma tid. Så jordbruket som kulturfenomen var en mänsklig självklarhet, om de yttre villkoren var uppfyllda, alltså ett stabilt klimat med förutsägbart väder.

I områden som Skandinavien, där klimatet begränsade förutsättningarna medan vädret styrdes av Golfströmmen blev förutsättningarna annorlunda än söderut som runt Medelhavet. Huvudgrödan i norr var gräs. Boskapsskötsel var därmed basen i jordbruket då kor är specialiserade på gräs, som idisslare. Man var inte bönder i den bemärkelse som söderut, utan man var boskapsskötare. Detta har styrt kulturen hela tiden sedan nötkreaturen blev domesticerade.

När jordbrukssamhället officiellt avlöstes av industrisamhället var det ändå boskapsskötsel som var det dominerande i svenskt jordbruk, även inom politik och ekonomi – fram till 1940-talet. När man vid sekelskiftet 1900 kom på att pastörisera komjölken för att klara hållbarhet och slippa sjukdomar som kreaturs-TBC så fick boskapsskötseln ett helt nytt uppsving.

Svenskt jordbruk blev optimerat kunskapsmässigt via nya rön inom biologi, markkemi och djurhållning. 1930-talets småskaliga lokala jordbruk, med noggrann återcirkulation av djurgödseln, med lokala mejerier och slakterier innebar en allmän god kunskap om hur livsmedel skapades och hur man som medborgare hanterar sina livsmedelsbehov, men då industrisamhället bara existerar i ett rätlinjigt tänkande och 1930-talets jordbruk var en cirkulär ekologi/ekonomi så var förändringen efter 1945 given som rätlinjig funktion.

Industrisamhällets enorma kulturella och ekonomiska styrka inom jordbruket kan Rachel Carsons bok ”Tyst vår” visa på då den debatt som då uppstod, i efterdyningarna av det förlorade cirkulationsjordbruket, inte alls kunde påverka eller stoppa en allt snabbare industrialisering av svenskt jordbruk. Den politiska effekten av ifrågasättandet av industrialiseringen av jordbruket blev ett sidospår, det som politiken idag kallar ”ekologiskt jordbruk”, men som egentligen enbart är en variant av det industrialiserade jordbruket med något annorlunda konsumentfokuserat regelverk, en affärsidé, helt enkelt.

Den absolut viktigaste brytpunkten för dagens internationella jordbruksfunktioner är WTO-regelverket som styr lokal jordbrukspolitik, lokal jordbrukshandel och livsmedelshandel, inklusive de subventions- och styrningsbehov som finns lokalt på grund av de väder och klimatskillnader som finns överallt på planeten, men som WTO-reglerna har försökt neutralisera i en global industriell ekonomi.

World Trade Organization

WTO-systemet har haft den märkliga effekten att de globala jordbruksproduktpriserna blivit ”låsta” på 1990-talets nominella nivåer! Det har blivit en självklarhet att det så skall vara och effekterna av denna situation vill ingen utanför jordbruksnäringen förstå eller acceptera. Det som har skett är enbart en allt mer intensiv mekanisering och kemikalisering för att klara marknadens behov av nominellt stabila och låga prisnivåer på jordbrukets produkter.


Protesterna från konsumenthåll riktar sig märkligt nog mot de som är offren för en drygt halvsekellång politik – bönderna – som inte på något sätt kunnat freda sig mot samhällets krav på ökad industrialisering och lägre priser – och sundare livsmedel – krav som strider helt mot varandra.


Industrijordbruket klarar inte en instabil och oförutsägbar situation i naturen

Denna kraftiga rationalisering och rätlinjiga industrialisering kräver en stabil och förutsägbar situation i naturen. Något som uppmärksammades förra året då det var en torka som störde. Detta hade knappast blivit något problem om svenskt jordbruk hade varit organiserat som på 1930-talet, eller som det fungerade 1955, eller 1959, då det var ett liknande väder med en ovanligt torr och varm sommar.


Eftersom man industrialiserat jordbruket till en extrem situation så slår den minsta vädervariation stenhårt och idag när jordbruksprodukterna och livsmedelsförsörjningen är en internationell aktivitet blir väderstörningar i det industrialiserade internationella jordbruket mycket problematiska.


Bok: "Jordbruk - Delete". Bild: Vulcan Förlag.
Bok: ”Jordbruk – Delete”. Bild: Vulcan Förlag.

Detta är ett problem även för svenska politiker och konsumenter därför att numera kan egentligen ingen svensk bonde påverka något, varken väder eller odlingens resultat, vilket innebär att årets svenska, tydligen, slumpmässigt goda resultat inte påverkar annat än möjligen odlarens egen ekonomi.

Läs mer: Recension av boken ”Jordbruk – Delete”

Om den kinesiska svinförlusten via svinpesten driver upp de europeiska fläskpriserna ytterligare kommer det att slå i svenska butiker, eller om årets amerikanska skörd av basvarorna majs och soja blir usel som en del spår, kommer det troligen slå mot hela livsmedelshandeln. Men att som handeln gjorde förra året, skylla de höjda priserna på torkan är kanske inte så lyckat i vinter. Det är då lämpligare att använda sig av ”klimatfrågan”.

Att det handlar om en misslyckad internationell jordbrukspolitik, det som WTO införde via förhandlingar mellan USA och EU i slutet av 1980-talet och som blev en global planekonomisk funktion sedan dess som enbart gynnar efterföljande ”livsmedelsbolag” som Cargill, Nestlé, Smithfield, med flera. Troligen kommer man åtminstone vid en möjlig svensk livsmedelskris att skylla allt på en klimatförändring istället för en internationell jordbrukspolitik som nått vägs ände.

Text: Thomas Gunnarson


  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.

16 KOMMENTARER

  1. Absolut, håller med! Sedan kan man som i Ryssland bedriva en förnuftig jordbrukspolitik som gjort landet till en av världens största spannmålsexportörer! Politiker i väst skyller numera alla sina misslyckanden på klimatet eller något annat som passar deras agenda.

  2. Har köpt boken, men inte hunnit läsa. Det ligger mycket spännande litteratur om samtidens frågor på nattuduksbordet.
    Nästan allt handlar om politiska beslut som tagits tidigare och där man nu inser att beslutsfattarna inte förstod varken sin samtid eller sin historia.
    Men det har väl folk inte tid att läsa eller inse. Det är ju panik med att fatta beslut om klimatets framtid!

  3. Om man vill att alarmister ska ansluta sig till skeptikernas kritik mot att klimatet används som förevändning i fel sammanhang bör skeptikerna visa större respekt för vetenskapens prediktioner om att det pågår en uppvärmning. Annars fortsätter ställningskriget. Lennart Bengtsson som inte är alarmist visar i sin bok att han på sitt försynta vis anser att det finns en ovetenskaplig förnekelse hos en del skeptiker.
    Jag håller med om att klimatet överanvänds som argument och jag är oroad över att debatten ser ut så men jag har samtidigt viss förståelse för att man i det andra lägret är oroad över misstron mot fakta och därför blir aktivistisk.

    • Det har varit tider förut på jorden med global uppvärmning. År 900 till 1350 var det en sådan. Det rör sig om någon grad på 100 år.
      Detta har globalisterna utnyttjat för att driva alla länder och dess folk till underkastelse.
      Skit i klimatet ! Där är det bara att gilla läget. Det riktiga klimatet alltså. Vad är det som pågår med geoengineering ? Är det geoengineering som tänt eldarna i Kalifornien? Varför finns världens största HAARP anläggning utanför Växjö?
      Varför oroar inte detta och GMO alarmisterna ?

  4. Beträffande torkan då och nu finns svaret till att det blev närmast katastrof häromåret i kemikalierna som både skapade industrijordbrukets och idag är dess akilleshäl, NPK. Initialt, med god humushalt, behövs inte mycket NPK för att öka skördarna. Men för att bibehålla avkastning krävs gradvis ökad NPK-tillförsel. Det betyder dels gradvis färre rötter på växterna och dels mindre samarbete med jordens mykorrhiza vilket t.ex. gör att dagens industrimat inte har de mineraler som maten hade på t.ex 1940-talet. (Jorden är inte ”urlakad” på mineraler som ofta påstås. De finns kvar, nästan orörda pga av de stora NPK-påslagen som stoppar samspelet mellan växter och mikroliv i jorden.)
    Men den riktigt synbara akilleshälen häromåret blev torkan, något som klarades fint på 1930 talet, p.g.a betydligt högre humushalter än idag. Hög humushalt innebär hög halt av glomalin, ”limmet” som binder ihop ”smuts”-partiklar till ”jord”. Samtidigt skapar glomalin gastäta hålrum som suger upp vatten vid regn, lagrar det i månader och sedan avger det till växter och mikroliv vid torrare väder. Pionjären Gabe Brown vände sin odling från en förlustbringande konventionell industriodling till regenerativ odling genom en kombination av täckväxter, no-till och NPK-fritt, kombinerat med djurbruk i form av höst och vinterbete. Regninfiltrationsgraden utan täckdiken kanske är den bästa måttstocken på hur mycket vatten hans jord kan suga upp och hålla kvar. När humushalten låg på 3.5% sög marken upp ca 25 mm regn innan vatten blev kvar på ytan och började rinna bort vid lutning. För något är sedan låg hans humus halt i snitt på ca 10% ( soil organic carbon 5%) och hans mark kunde då infiltrera betydligt mer, ösregn på upp till 250 mm! Regn som alltså då lagrades i marken med hjälp av naturens eget knep mot torka, glomalin, som nämnts ovan. Dessutom använder Brown knappt någon besprutning då växterna klarar sig bättre mot angrepp när dom kan ta upp de flesta mineraler från jorden dom behöver. Att den producerade maten blir mineral och vitaminrik istället för ”rik” på allehanda växtskyddsrester gör att produkterna från hans 5000 acre gård idag är hälsosamma och eftertraktade. Största ”problemet” var osäkerhet i början då han inte skulle få statsbidrag eller försäkringar för utebliven skörd om han inte följde ”odlingsrekommendationerna”. Men tack vare tillräckligt med glomalin blir det numera varken katastroftorka eller ”flash floods” på hans marker idag. Browns modell kan utforskas på plats då han tar emot folk som vill se vad han gör jämt nuförtiden.
    När fler bönder följer Browns exempel kan enorma mängder CO2 tillföras jorden, alltså till nytta för jordbrukare och lugnande för Greta och många med henne idag. Matjord inklusive skogsjord innehåller totalt redan 65% av allt kol i ytan och atmosfär idag och endast 10% ökning av jordens kol räcker för att ta ned CO2 nivån i atmosfären till samma nivå den var år 1900. Brown ökade sin jords kolhalt med 300% på 20 år med mycket enkla billiga metoder som samtidigt transformerade hans konkursmässiga lantbruk till ett vinstgivande mönsterjordbruk.

  5. Inte ens från min skoltid på 60 talet vågade våra lärare, med professorer som Hjelm och Carlsson i lantbrukets ”Ekonomi” ge oss rimliga förklaringar på hur prissättning av produkter från lantbruket skulle förklaras. Det har bla bidragit till den socialistiska terrorism och utplundring av landsbygdsbefolkningen som vi ser i dag. Socialisterna gjorde det väldigt enkelt för sig genom att belasta insatsprodukterna med ohyggliga kostnader. Nu värre än någonsin och det är utan tvekan LRF (Lantbrukarnas Riks Förbund) med symbolen Lööf i spetsen, som är orsaken till att de flesta frågorna om landsbygdens ekonomi göms undan.
    Fick tidigt rådet att investera ev. överskott ifrån produktionen i Nestle, Unilever, Sandoz mfl, den säkraste modellen för en BONDE att överleva!!!
    Vi producenter är ytterst tacksamma för att Du vågar gräva i ämnet, få andra törs. Svenska medborgare har indoktrinerats med hjälp av bla ”centerpropaganda” att jordbruket kommer aldrig att överges som produktionsfaktor. Varför är man så säkra på det. Det är inte många som ser förfallet av produktionsapparaten, lantbruket. Den är ohygglig.
    Tack Thomas!

    • Samuel: Märk väl att Gabe Brown gjorde sina första besparingar genom att sluta använda dyra insatsprodukter som NPK vilket med hjälp av täckväxtblandningar på upp till 12 olika sorter som i naturen gav synergin som mer än väl ersatte NPK och höll ogräs borta genom enkel ”platsbrist”! Brown gav även ut en bok om sin ”resa”, ”Dirt to soil” 2018.

      • Sten… du verkar inte förstå poängen.. det handlar inte om teknik, utan om politik och ekonomi.. tillsammans. Den personliga frihet som Gabe Brown tydligen har – finns inte i Sverige.

  6. Tack för denna upplysande artikel. TV-serien ”Hem till byn” av Bengt Bratt som visades under 70-talet handlar också om hur bönder måste lämna sina små bruk och lämna landsbygden för att försörja sig. Och om hur myndigheterna gynnar den mest lönsamma gården som får slå ut de andra. Men även den storbonden får problem och sitter fast i en rävsax med dyra lån och räntor.
    Mats Jangdal det är alltför snällt att säga att beslutsfattarna inte förstod sin samtid eller historia. De fick säkert höra varningar men med pengamoroten framför ögonen gav de blanka fan i det och så är det med de flesta nyuppfunna saker när de gynnar mammon, då struntar man i riskerna.
    Detta med att en globaluppvärmning pågår orsakad av CO2 är bara ett verktyg för att tvinga länder att förstöra sin ekonomi för att stoppa detta ”hemska”. Länder och små företag.
    Det håller också upptagna så vi inte ska fokusera på hur konstgödningen förstör myllan.
    Jag vill också få reda på hur aluminiumet som sprids över världen påverkar växternas förmåga att ta upp vatten.
    Är syftet med detta utsläpp att växtligheten ska se uttorkad och förbränd ut så vi verkligen ska fatta att det är en global uppvärmning på 2,5 grader/100 år.

    • Efterlyser en prisserie på MATKORGEN från 1945 och fram till 2019.
      Man nämner det tydligt i inlägget. ”How much are the citizens paying for their groceries and what is the inflation like”?
      I dag utgör kostnaderna för livsmedel ca 12% av svenskens hushållsbudget.
      Förklaringar tack, den som törs.

      • Märkligt är att inflationsmålet skall uppnås! Man har politiska höjdare som uppmanar till stöld! Varför kan man idag inte spara till ett hus? Så har det blivit med den etiken.

  7. Eftersom pengar skall motsvara en arbetets energiinsats, så bör en rikslikare bestämma vad en enhet arbetsenergi är värt. T.ex. att bära tio liter vatten tio meter,skall vara värt ett öre. Ädelmetaller kan tyvärr stjälas.

  8. Samuel af Ugglas och Äke i Sörmland nu har ni kommit ifrån ämnet.
    Artikeln handlar om att jordbruksnäringen är förstörd av de kapitalistiska storbolagen.

    • Maj, om du talar om ”storbolagen”, varför sätter du ett extra epitetord framför ordet?

      Du lever tydligen kvar i en retorik från unken gammal socialismrörelse…

      Sätt åtminstone på rätt epitet.

      Varför tror du att tex USA:s tidigare utrikesminister John Kerry titt som tätt, även framför den amerikanska flaggan , gör kommunisthälsningen med den högra knutna näven? För att det är just kommunism vi ser är vad eliten skapar i världen. Kerry är broder med alla de andra Skull and Bones:arna. Som Clinton och andra vidriga personer. Han kallas också ketchupkungen (Heinz) och är mångmiljardär. Eliten, det skiktet, är alltid rika, så fungerar kommunism, oavsett vilka länder vi ser på, eller världsföretagarlag som överparasiterande nationer. Eliten i ”socialist/kommunistländer har alltid skott sig och använt folket för sin egen berikning.

      Bild på Kerry som gör en ”Mandela-salut”, världskommunisternas meddelande om att ”kampen” är elitens kamp för sin egen destruktiva agenda:
      http://www.texemarrs.com/images/kerry_communist_salute.gif

      Här kan man läsa om Kerry i Sverige, giftermål, det ” naturliga steget”, mm, och spåna vidare själv, om man vill, kring Kerry, klimatskammen, Gore och andra ”bröder i kampen, organisationer de har för sin agenda, etc.
      https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/QlEApx/ketchupprinsen-gifte-sig–har-bilder-pa-paret-och-de-kanda-gasterna

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här