Alzheimers-epidemin kan vara orsakad av bakterieinfektioner

25
1326
Modell av hjärnan. Foto: Obina Weermeijer. Licens: Unsplash.com
Modell av hjärnan. Foto: Obina Weermeijer. Licens: Unsplash.com

FORSKNING & DEBATT. Alzheimers-epidemin drabbar allt fler. Cirka 47 miljoner i världen lever med en demenssjukdom. Varje år insjuknar 10 miljoner, det motsvarar en person var tredje sekund. Prognosen för antalet personer med demenssjukdom är för år 2030 hela 75 miljoner människor och år 2050 astronomiska 131 miljoner.

Text: Kerstin Unger-Salén, hälsoprofil med eget hälsocenter i Spanien | Kerstin driver hälsobloggen Alltomcancer.com

Dessa siffror är den krassa verkligheten och nordiska länderna ligger i topp av de länder vars befolkningar allra mest drabbats av Alzheimers-epidemin.

  • De som ligger högst är enligt rangordning; Finland, USA, Kanada, Island, Sverige, Schweiz, Norge, Danmark, Nederländerna och Belgien.
  • De som har lägst incidens av Alzheimers är Indien, Kambodja, Georgien, Singapore. I Japan är situationen väsentligen bättre. 7% av män i 75-79 års ålder har Alzheimers och endast 16% av 90-åringarna.

Samhällskostnaderna för vård och omsorg till personer med demenssjukdom beräknas uppgå till drygt 60 miljarder kronor.

Dagens läkemedel har ingen effekt på sjukdomsförloppet

De läkemedel som finns för närvarande visar sig ha begränsade möjligheter att lindra de kognitiva symtomen vid Alzheimers demens och kan inte påverka förloppet. I nuläget finns inte någon medicin som kan stoppa eller reversera sjukdomsförloppet. Förebyggande åtgärder har lyfts fram som avgörande för att bromsa den globala ökningen. Trots detta lyser de med sin frånvaro, även i Sverige.

Socialstyrelsen har exempelvis i sin utvärdering av nationella riktlinjer för Alzheimers, inte lagt fram några konkreta förslag om hur man vill minska risken.

Det saknas framförhållning från myndigheternas sida och det enda man har att erbjuda är läkemedel som man vet har ytterst begränsad effekt på sjukdomsförloppet. Detta trots att det finns en hel del kunskap ock förslag bl.a. från Världshälsoorganisationen och den komplementärmedicinska forskningen om hur man skulle bryta denna trend. Så vad är denna sjukdom som är många människors stora fasa?

Hjärnplack och naturligt åldrande

Alzheimers kännetecknas av onormala giftiga proteininlagringar i hjärnan som minskar kontakt mellan neuronerna.

Inlagringarna kallas för beta-amyloida plack och består av långa trådar av proteinet beta-amyloid, s.k. fibriller. Ett annat protein kallas för tau. Placken finns normal sett i membranen runt nervceller, men när de klumpar sig samman och blir klibbiga “knölar” eller plack mellan neuronerna, kan det förhindra kommunikation mellan dem vilket leder till försämrad hjärnfunktion och demens.

Läs mer: Kolesterol är viktigt för hjärnan och statiner kan orsaka Alzheimers

Enligt Hjärnfonden är demens inte en del av det naturliga åldrandet. ”Demenssjukdomar är vanliga, kroniska och invalidiserande sjukdomar”. Sedan säger de: ”De viktigaste riskfaktorerna för Alzheimers sjukdom är hög ålder och ärftlighet”, men är inte det en motsägelse?

  • Om Alzheimers inte är en del av naturligt åldrande, vilket bekräftas från många vetenskapliga studier, varför anser man då att hög ålder är en riskfaktor?
  • Varför inte istället informera om vad man vet bidrar till Alzheimers, istället för att konstatera att vi får Alzheimers av två skäl som vi definitivt inte kan göra något åt som gener och ålder?

Jag noterar att skolmedicinen ofta vill få oss att tro att kroniska sjukdomar som cancer och Alzheimers är oundvikliga. Underförstått, ett pris vi får betala för att vi lever längre och har ärvt fel gener. Emellertid finns det ingen forskning som stöder påståendet att Alzheimers ökar för att befolkningen lever längre.


Läkemedelsindustrin har ingen lösning på Alzheimers-epidemin

Fram till dags dato har läkemedelsindustrin inte lyckats göra några framsteg i att lösa Alzheimers gåtan. Den senaste forskningen just nu koncentrerar sig på de amyloida placken, de giftiga så kallade protofibrillerna, som man anser är själva grundorsaken till Alzheimers sjukdom. Denna upptäckt har lett till att man nu prövar ett läkemedel mot protofibrillerna, men tesen håller inte särskilt väl.


Man har tex funnit att 90-åriga människor som har exceptionellt bra minnesnivå, kan ha hög grad av amyloida plack. Dilemmat med läkemedelsforskning är att man sällan söker efter flera orsaker och i det här fallet har man fastnat i en snäv hypotes.


Lars Lannfelt, seniorprofessor vid Uppsala universitet, har exempelvis utvecklat en antikropp för att selektivt binda till toxiska protofibriller av amyloid-beta i hjärnan hos Alzheimerpatienter.

Dr Dale Bredesen däremot, en välkänd forskare specialiserad på Alzheimers, argumenterar att sjukdomen baserar sig på flertalet patologiska omständigheter, inte bara en. Därför, menar han bör behandlingen inte heller vara monoterapeutisk dvs koncentrerad på endast en typ av behandling, vilket är just vad skolmedicinens behandlingar mestadels går ut på.

Beta-amyloida plack är inte huvudproblemet, utan uppstår snarare som en reaktion när hjärnan utsätts för skadliga situationer. Det tycks även Världshälsoorganisationen kommit fram till och har följande rekommendationer för att förebygga demensutveckling. Det handlar framförallt om en hälsosam livsstil.

Världshälsoorganisationens råd:

  • Regelbunden motion.
  • Avstå från rökning och skadligt bruk av alkohol.
  • Äta en hälsosam diet och hålla en normal vikt.
  • Bibehålla normalt blodtryck, kolesterolhalt och blodsocker.
  • Ytterligare riskfaktorer som kan åtgärdas utgör depression, låg utbildning, social isolering och kognitiv inaktivitet.

Alzheimers-epidemin kan orsakas av bakterieinfektioner

Ökade inlagringar av beta-amyloida plack är en reaktion på flera omständigheter i kroppen och är inte orsaken till Alzheimers-epidemin.

År 2016 upptäckte forskare att den klibbiga amyloida placken, de giftiga protofibrillerna, tycks fungera som ett försvar mot dåliga bakterier i hjärnan. Amyloid är ett protein, ett anti-mikrobiellt ämne som dödar bakterier.


När mikrober injicerades i hjärnan på möss utvecklades omedelbart plack runt om bakteriernas celler. Det betyder att en mikrobiska infektioner kan vara en anledning till det som provocerar fram plackbildning.


Bakterier, virus och andra patogener passerar blodbarriären och lyckas ta sig in i hjärnan, resonerar man. Hjärnans försvar är att använda beta-amyloid för att fånga in dem och göra sig av med dem.

I en sådan situation vore behandlingar som förhindrar bildning av beta-amyloid protein förödande eftersom det då inte finns något försvar kvar mot dessa mikrober.

Placken tycks fylla en viktig uppgift genom att ”städa” bort icke önskvärda mikrober. Det säger även t.ex. forskaren Bryce Vissel vid University of Technology Sydney, Australia.

“Det finns inte tillräckligt data som föreslår att amyloida plack spelar en central roll i utvecklingen av Alzheimers.”

Som vanligt fokuserar skolmedicinen på symtomen (i detta fallet plackbildningen), men undviker att utreda de bakomliggande faktorerna. Jag menar att man måste behandla orsakerna och inte bara symtomen för att verkligen kunna vända på denna sjukdomsutveckling.

Genom att ta bort de omständigheter som bidrar till en utveckling av Alzheimers-epidemin och de giftiga profibrillerna samt optimera vår hälsa, kan Alzheimers upphävas och till och med reverseras i vissa fall.

Text: Kerstin Unger-Salén, hälsoprofil med eget hälsocenter i Spanien | Kerstin driver hälsobloggen Alltomcancer.com

Källa och relaterat


  • NewsVoice kräver äkta för- och efternamn för den som vill kommentera efter artiklar. Varför?
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.

25 KOMMENTARER

  1. Förebyggande torde vara en diet med låg sockerhalt, framför allt fruktos. Sedan kolloidalt silver, gurkmeja, svart peppar, ceylonkanel samt ingefära. Vidare MSM, askorbinsyra, D-vitamin, B-vitamin samt magnesium. Själv dricker jag en cocktail med ovan nämnda ingredienser och kompensera även med stora mängder omega 3 fetter, och (får jag säga det själv) blir jag inte dummare av det i vart fall. Den stora skillnaden ligger i omega 3 samt D-vitamin. Så fokuserad och vass i hjärnan blir man – det märks verkligen.

    • Hehe… om du hade tagit 50% bikarbonat jämfört med mängden askorbinsyra så hade vitamin C blivit syraneutralt och lättupptagligt, annars är det enligt ”Forskare kolon…” lätt att delpersonligheter utvecklas.

  2. Och naturligtvis regelbundet fysiskt aktivitet. Andra studier påvisar också att stimulansia motverkar hjärnplack; som t ex koffein, nikotin (cannabis, men nu är ju det olagligt, så det kan inte rekommenderas). Vidare aktivt sexliv och en livsbejakande livsstil med regelbunden sömn.

  3. I AlmaNova nr 1-19 recenserade jag den förnämsta boken på området; Iver Mysteruds ”Hva alla bör vite” utgiven 2018. Eftersom jag får tiggarbrev från Hjärnfonden kontakta jag både dem och deras professor och föreslog att boken köps in av dem och delas ut på alla åldringshem i Sverige för omedelbara åtgärder..
    Deras svar var beklämmande, de var mer intresserade av pengar i fonden än att avhjälpa sjukdomen.
    Hursomhelst här finns de 36 råd som man kan vidta för envar: Boken bygger till stora delar på Bredesens arbete, men också dessa fynd av bakterier OCH SVAMP som tas upp i Salens artikel får sin givna plats i både boken och artikeln. Tycker man det är svårt att läsa norska – är det bara bra – Då vinner man gratis en av de 36 punkterna. Håll hjärnan levande: Lär något nytt utmanande!
    http://almanova.eu/hva-alle-bor-vite-36-punkter-mot-demens/

  4. Svårt att förstå vitsen med artikeln. Hjärn/blod-barriär nämns, men inte barrlären som sjukdomen primärt handlar om, vad gäller orsaken: hjärn/tarm(-miljön)-barriären.

    Läckande tarm, alltså.

  5. Forskare hittar ju mer och mer som pekar på inflammation av hjärnan (CNS/nervsystemet) vid autism också. Man pratar idag om autoimmunitet men det är väl logiskt och troligt att immunförvaret angriper virusinfekterade celler. Virusen kan även komma från vaccin kan jag tänka mig.

    Kan också tro att alla kroniska sk autoimmuna sjukdomar har en eller flera virala orsaker kopplade till sig. Hur många oupptäckta virus finns det? Och virus kan vara bra på att gömma sig så det inte räcker med ett blodprov.

    • Där av vikten av kosttillskott. Kolloidalt silver, t ex, och virus går inte så bra ihop. Absolut Sune Sylthammar Ståhlberg läckande tarm skall man inte förringa. Det gäller att äta långsamt samt tugga maten väl – skovla runt man maten i munnen med tungan, även om det kanske inte passar sig på en fin middag.

    • Debatten som pågick i USA 1998-2000 gällande MMR vaccinet handlade om att det misstänktes bryta ned mag- tarmbarriären vilket kunde resultera i att bakterier, virus och/eller tillsatser kunde ta sig till hjärnan. Det är osäkert om blod- hjärnbarriären klarar av att stoppa nanopartiklar. Vore intressant att få veta hur de tas om hand och vad de kan ställa till med när de passerat in.

  6. Bland orsakerna till Alzheimers märks förstås kronisk inflammation och läckande tarm, men även den giftiga industriproducerade mat, laddad med socker och transfetter, mm som alltfler äter sedan ett halvsekel eller så.
    Att ett herpesvirus också under vissa omständigheter kan orsaka demensfenomen som förlust av korttidsminnet tror jag inte sammanhänger med vad som nu kallas Alzheimer-epidemin. Däremot bör vi misstänka aluminium, fluor och, inte minst, WIFI-påverkan. Viktigast i sammanhanget är att det nu faktiskt går att bota Alzheimers, vilket naturligtvis ingen inom hälsovårdsmyndigheter, sjukvården eller media velat låtsas om. Läs om detta här: https://www.straightcures.com/report-on-alzheimers-disease/

  7. Ibland undrar jag över NewsVoice inställning till den medicinska vetenskapen. Läkarvänner meddelar mig förvånade reaktioner över NW:s påståenden.

    Dagens artikel är ett exempel på tämligen lösa konstateranden av sambandet mellan symtom och orsak. Jag är själv inte medicinare så jag har ingen åsikt om bakterier som orsak till Alzheimer. Men min spontana reaktion är att ökningen beror på att jordens invånare (flertalet) blir äldre för vart år. Att åldrandet måste slita på våra hjärnor förefaller rimligt samt att vi alla har olika DNA-uppsättning och hjärnfunktioner för att motstå degenerationen. Men vad vet jag? Och vad vet författaren till dagens text?

    • Torsten, vad är det för ”hjärnfunktioner” som kan ”motstå degenerationen”? Bara nyfiken.

      Sedan, normalt åldrande medför inte några påtagliga försämringar i hjärnans funktioner. Vad har du fått det ifrån? Någon sort slitning på hjärnan på grund ålder föreligger således inte inte. Tvärt om skulle jag säga. Tar du hand om din hjärna blir den bara visare och mer erfaren med åren. Äldre människor fungerar i vissa avseenden bättre än när de var yngre. Många författare skriver sina bästa romaner eller diktsamlingar när de blir äldre. Att ha en djupare förståelse för saker och ting, en känsla för sammanhang, liksom en ödmjukhet inför allt som vi inte känner till, ger äldre personer en stor fördel jämfört med yngre. Olika studier har visat att en del äldre behåller sin plasticitet långt upp i åldrarna och många fungerar intellektuellt bra även efter 100-årsdagen. Förstår inte heller dina fråga om newsvoices ”inställning”?

      • Håller helt med! Min morfar blev 97 och en faster 100. Ingen led av vare sig Alzheimer’s eller trögtänkthet, tvärtom, in i det sista! Beträffande läckande tarm kan nog Vitamin C vara viktig, för att hålla ihop vävnaderna, en primär uppgift för C-vitamin. Men med ett födointag dominerat av en högkolhydratlågfett (HKLF) kost försämras ofta blodsockerkontrollen med stigande exponeringstid, alltså ålder, och resultat blir att efter HKLF-måltider stiger blodsockret högre och högre medans C-vitamin halten förblir oförändrad utan föda rik på Vitamin C. Om Blodsockret stiger till t.ex. 10 under en timme halveras den relativa vitamin C koncentrationen under denna ”cellmatningstid”. Eftersom glukos och vitamin C använder samma cellreceptorer blir C-vitamin-upptaget och cellnivåer av C-vitamin gradvis lägre i hela kroppen vid försämrad blodsockerreglering, trots helt normal C-vitaminkoncentration i blodet. (Förmodligen anledning till att diabetes-2 vanligen dör tidigt i kärlsjukdom.)
        Ett tråkigt resultat av denna obalans blir en gradvis försämrad elasticitet i alla vävnader, en typ av mild skörbjugg, vilket kan resultera i läckage i både blodkärl och tarmar. Alltså en hypotetisk förklaring av både kärlsjukdomar och
        Alzheimer’s, våra vanligaste åldersjukdomar. LDL tätar läckande blodkärl, vilket fungerar utmärkt temporärt, men inte dagligen då spröda blodkärl gärna spricker på högflexibla ställen och då istället bygger upp proppar. (typiskt i kranskärl). Läckande tarm kanske inte är så farligt med ett hälsosamt mikrobiom i tarmarna som ger en prevalens av nyttiga bakterier i tarmen. Men med just högt intag av HKLF blir floran gärna försämrad och när det kombineras med ett ineffektivt C-vitamin-intag enligt ovan kan det lätt bli en farlig synergi åt fel håll. Jag anser alltså att dom nya kostrekommendatinerna som drevs igenom 1980 är en primär orsak till både ökande Alzheimer’s och kärlsjukdomar. Om man inte kan byta kost till något som ej höjer blodsockret mer än någon enhet efter varje måltid, som LCHF, bör man åtminstone ta en dos C-vitamin till varje större mål, t.ex 1000 mg. Om det tas mellan måltider försvinner det snabbt ut i urinen och har knappast någon effekt.
        C-vitamin plus en ej blodsockerhöjande kost bör synas t.o.m i händer och ansikte för oss över 70, iaf.

  8. Alzheimer eller Demens som det hette när jag arbetade inom den Svenska sjuk vården har under åren fått många diagnoser eller orsaker till demens som jag föredrar att kalla hjärnans brist på näringsämnen och avgiftning. Över 80% av alla som har demens har inga genetiska orsakssamband utan bara miljöpåverkan. Det som hjärnan behöver som energi är kopiösa mängder med animaliskt fett och vatten för avgiftning. Som så många orsaker finns ett dåligt fungerande matsmältningssystem som har stora brister i sin microflora då framförallt de goda tarmbakterierna. Men jag vill nog poängtera att stress och dålig/för lite sömn är den allvarligaste, inte största orsaken till näringsbrister och vätsketillförsel. Långvarig stress gör att hjärnan inte fungerar som den ska helt enkelt, detta tillsammans med näringsbristerna och avgiftningen är nog det viktigaste att åtgärda för att i någon mån förbättra levnadsförhållandena för demenspatienter. Alltså mer fett som omega 3, cocosfett! och vatten för avgiftning. Var noga med att sluta upp att tillföra tungmetaller som aluminium, kvicksilver och bly. Att en bakterie? skulle orsaka demens anser jag vara mycket otroligt ovetenskaplig teori. Bakterier har funnits längre än människan och för att uppnå den otroliga utveckling som mänskligheten åstadkommit under de årmiljoner har immunförsvaret utvecklats till ett gudomligt mästerverk som noga sett till att förståndet varit det sista som försvunnit från människan och hittat många och snabba lösning för att skydda hjärnan från sjukdomar som förstör hjärnkapaciteten. Demens i dagens form där de allvarligaste fallen överlever ca 5-8 år efter diagnos har nog bara funnits i ca 150 år gissar jag alltså lika långt som industrialismen.

    • Kjell, demens eller senil demens (av latin de = av och mens = förstånd) är inte det samma som Alzheimers, utan demens är ett samlingsnamn eller en överskrift för hjärnans försämrade kognitiva förmågor; emedan Alzheimers är ett sjukdomstillstånd som leder till demens, alltså en demenssjukdom. Senil antyder demens på grund av ålder.

      Man kan bli dement av väldigt många olika orsaker som av trauma, trubbigt våld mot huvudet (bilolyckor), alkoholmissbruk, av infektioner som t ex herpesvirus, HIV eller andra infektionssjukdomar. En hjärninflammation kan också ge permanenta skador så demenstillstånd uppträder. Gemensam är att dessa demenstillstånd inte är ett huvudsymptom, och kallas därför sekundära demens. Hjärnplack = Alzheimers är en demenssjukdom emedan Parkinsons kan leda till demens. Många små blodproppar i hjärnan kan leda till demens.

  9. Erik, människans livslängd ökar stegvis. Och därmed förslitningen av våra hjärnor genomsnittligt sett. Men vi är alla olika. Vissa klarar förslitningen bättre. Andra sämre. Men givetvis är ingen odödlig. Det är vad jag menar.

    Min artikel vände sig mot återkommande hej-och-hå-förklaringar till Alzheimer. Jag är som sagt inte läkare. Men det finns sannolikt någon eller några viktiga orsaker till sjukdomen. Så länge vetenskapen är något sånär oense bör man kanske vara försiktig med att kasta in nya baciller i debatten? Eller? Mediernas uppgift är inte främst att spekulera, utan att diskutera fakta.

    • Torsten, det är du som kommer med ”hej-och-hå-förklaringar till Alzheimer” då du fått förslitningen av hjärnan, på hjärnan. Hjärnan är inte någon skosula, som slits med längden man promenerar, utan hjärnan skvalpar runt i något som lite slarvigt kallas för likvor bland vårdpersonal – för att vara mer exakt CSV (cerebrospinalvätska) alltså hjärnryggmärgsvätska. När man t ex utför en LP (lumbalpunktion) kan vilken amatör som helst se att om vätskan inte är kristallklar, utan gulaktig och är drabbad av en infektion = varbildning. Hur som helst föreligger ingen mekanisk förslitningen, som med en menisk vid över- eller felbelastning. Släpp det där nu.

        • Torsten, du har missförstått eller försummat efterforskningarna som krävs för att uttala sig om kroppens uppgift och funktion. Finner den benägenhet hos människor fascinerande – att bara slänga ur sig något, utan faktagranskning – som om allt blir till sanningar, bara för att man skriver det eller som om sanningen inte spelar någon roll längre. Påstår man något, får man visa att det stämmer också. Denna frånkopplade inställning mellan vilket uttalande som helst ställt mot vad som är sant, är för mig obegriplig därför fascinerande – som om det handlar om rätten att få uttala sig blandas ihop med vad som är sant och falsk. Skulle man tillämpa detta i kommunikationen mellan människor, spelar ingenting någon roll längre. Alla påstående och vilka åsikter som helst är alla lika sanna och blir därför irrelevanta: en sanning- och faktarelativisering.

          Hjärnan slits inte av att användas, oavsett hur många gånger man än påstår det. Med andra ord är påstående att hjärnan slits genom användning falsk oberoende ålder. Sant är det omvända – att hjärnans förmågor blir bättre, effektivare samt snabbar ju mer hjärnan användas. Det är inte svårare att lära sig något nytt, bara för att man blir äldre.

          Är man ung och inget har i huvudet, kan man stoppa in hur mycket som helst. Är man äldre och redan har lite mellan öronen, måste man sortera innan man stoppar in nytt. Det är den enda skillnaden vad hjärnan beträffar ångande ålder.

    • Ett sätt att hålla hjärnan i trim är att hela tiden utöka ditt ordförråd, din verbal förmåga samt läsa mycket om olika ämnen för att öka din allmänbildning. Man kan också träna och utveckla sin hjärna genom att försöka förklara och beskriva likheter och olikheter kring föremål eller företeelser man först inte förstod. Detta kan höja en persons intelligensnivå. Andra sätt att träna är att pussla ihop saker och ting. Hitta mönster mellan olika figurer, symboler genom att klassificera och kategorier dem eller med logik hitta nya problemlösningsstratergier för att lösa nya problem – alltid utmana sig själv. Stäng av GPS:en och hål koll på var du är ändå genom att använda en vanlig karta när du reser; dvs öva ditt lokalsinne. Vidare göra saker på ett så krångligt sätt som möjligt för dig själv.

      Acceptera inte påståenden att det inte finns någon lösning – tänkt ut en istället.

      poängen är i vart fall att hjärnan blir tvärtom stärkt av att medvetet övas, tränas och användas, inte utsliten utan snarare smartare. Det torde vara det viktigaste för att motverka Alzheimers.

  10. Väldigt enkelt sagt så är Alzheimer en sjukdom som orsakas av näringsbrist, som dom flesta sjukdomar. I alzheimers fall så är det bl a brist på riktigt fett. Hjärnan är en fettklump och behöver riktigt fett, inte margarin eller lättprodukter, så enkelt är det.
    Fel levnadssätt slår olika ut på olika människor, på nån som hjärtproblem, för andra som cancer.I enklare fall som allergi, diabetes e t c

  11. Virus, bakterier, läckande tarm, sliten hjärna, hej och hå…………………
    Hjärnan består till stor del av kolesterol (fett). Skolmedicinarnas enträgna förskrivning av statiner, till i stort sett alla patienter som sökt läkare för att sänka deras kolesterolvärde, har visat sig orsaka mycket allvarliga biverkningar. En av dessa biverkningar är förstadier till Alzheimer samt utvecklad diabetes 2.
    Kardiologpatienter med hjärtsvikt arytmi och infarkt har oftast ett naturligt lågt kolesterolvärde innan de uppsökt vård. Trots det förskriver man statiner till dessa patienter. Det sitter tusentals gamla både hemma och på äldreboende och knaprar statiner. Alla dessa riskerar få diabetes eller Alzheimers utan att de informerats om riskerna. ”Cancergåtan” och Alzheimers med flera sjukdomar vill man inte lösa då man inte kan tjäna några pengar på friska människor. Det jobbas nu intensivt på att förbjuda all alternativ behandling till skolmedicinen i Sverige. Man fråntar leg läkare som utövar alternativbehandling deras legitimation, smutskastar deras person och vandel. Vissa sätts i fängelse i Morgan Johanssons degenererade rättsapparat. Ex. Susanne Johansson, ett modernt justitiemord.

  12. Lite förklaring till länken läckande tarm och hjärnan;

    Alzheimer’s disease (AD) is the most frequent cause of dementia characterized by a progressive decline in cognitive function associated with the formation of amyloid beta (Aβ) plaques and neurofibrillary tangles. Alterations in the gut microbiota composition induce increased permeability of the gut barrier and immune activation leading to systemic inflammation, which in turn may impair the blood-brain barrier and promote neuroinflammation, neural injury, and ultimately neurodegeneration. Recently, Aβ has also been recognized as an antimicrobial peptide participating in the innate immune response. However, in the dysregulated state, Aβ may reveal harmful properties. Importantly, bacterial amyloids through molecular mimicry may elicit cross-seeding of misfolding and induce microglial priming. The Aβ seeding and propagation may occur at different levels of the brain-gut-microbiota axis. The potential mechanisms of amyloid spreading include neuron-to-neuron or distal neuron spreading, direct blood-brain barrier crossing or via other cells as astrocytes, fibroblasts, microglia, and immune system cells. A growing body of experimental and clinical data confirms a key role of gut dysbiosis and gut microbiota-host interactions in neurodegeneration.

    Hela:
    http://www.jnmjournal.org/journal/view.html?doi=10.5056/jnm18087

  13. Bra länk, Sune!
    Människans metabola status betingas av arv (gener)kost, levnadssätt, immunförsvar och kroppens förmåga att hantera den komplicerade kemiska process som är avgörande för individens levnad. Det finns förmodligen flera och hittills oupptäckta inkörsportar till AD och demens. Socker, medicinpiller och inflammationer tillhör de kända riskfaktorerna för diabetes, infarkt och ett flertal andra sjukdomstillstånd. Så Alzheimer och demens kan ha ett flertal orsaker även om Kowalski, Mulak konstaterat sambandet amyloid beta plack och inflammation som angriper blod-hjärnbarriären och i förlängning orsakar neuro degeneration.

KOMMENTERA [Se kommentarsregler]

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här