NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Svensk klimatpolitik med Isabella Lövin i ledningen fick utmärkelsen ”Årets Värsta Slöseri 2019” när svenska folket får bestämma. Klimatpolitiken fick idag priset i Skattebetalarnas omröstning som fick in över 18,000 röster, vilket var nytt rekord, skriver föreningen Skattebetalarna.
Skattebetalarna konstaterar att Regeringen mer än fördubblat anslagen till klimatpolitiken, men trots det minskar inte utsläppen. Istället ökade utsläppen under 2018 och därför har svensk klimatpolitiken utmärkelsen, meddelar Johan Gustafsson som är Slöseriombudsman på Skattebetalarnas Förening.
”Anslagen till klimatpolitiken har mer än fördubblats de senaste åren samtidigt som utsläppen i princip har slutat minska. I regeringens budget för 2020 anslås 12,6 miljarder för klimatpolitiken, jämfört med 5,2 miljarder 2014. Men trots det minskar utsläppen inte längre. Förra året ökade utsläppen till och med marginellt.”
30% av de drygt 18,000 rösterna gick till svensk klimatpolitik.
Enligt Slöseriombudsmannen uppmärksammas varje dag exempel på hur politiker och andra beslutsfattande makthavare slösar med Sveriges skattepengar. Det handlar inte bara om storslagna myndighetssatsningar eller små kommunala tokigheter. Minst lika allvarlig är den ineffektivitet som fortfarande präglar den offentliga verksamheten, skriver Skattebetalarna.
Svensk klimatpolitik uppmärksammades av bloggen Aretsforvillare.nu
Isabella Lövin var nära att även utnämnas till Årets förvillare 2019 när folket röstade på missnöjesbloggen Artesforvillare.nu. Miljöministern Isabella Lövin nominerades till debattpriset Årets Förvillare 2019. Lövin fick 31% av rösterna, men vinnaren blev Stefan Löfven som fick 47% av rösterna.
Båda ministrarna kritiseras för okunskap i miljöfrågor och därav leder de en förvillande svensk klimatpolitik, anser de som röstade.
Text: NewsVoice
Det är inte klimatet, det är inte invandringen, det är inte dig det beror på, glöm det. Och ni som hoppas på ett parti som ska fixat, gör inte det för de gör inget annat än lurar er på era stålar, lurar er på ert förstånd och sist men inte minst vill att ni ska slava för dem. Fortsätta att jobba 4 dagar i veckan för staten och knappt en dag åt er själva så att ni kan något så när hålla er ovanför vattenytan.
Om ni har illusioner om demokrati? Att ni kan rösta fram ett parti eller människa som arbetar för er, glöm det jag säger bara GLÖM det.
När jag lyssnade på denne man George Carlin var det sista spiken i mitt huvud! Tack George för det.
https://www.youtube.com/watch?time_continue=124&v=i5dBZDSSky0&feature=emb_logo
”Klimatpolitiken” är fullständigt onödig, eftersom klimatet beror på naturliga processer utom räckhåll för mänsklig påverkan. Tesen att mer koldioxid skulle värma atmosfären bygger på att CO2-halten och temperaturen till synes samvarierat sedan 1800-talets slut.
Men samvariation bevisar inte orsak. Dessutom har temperaturen inte bara ökat utan ibland även minskat under 1900-talet. Vidare var CO2-halten inte jämnt 280 ppm (miljondelar) under hundratusentals år fram till industrialismens början.
Det mättes i borrkärnor från Antarktis, men i isen vandrar CO2-molekylen och bildar föreningar med andra ämnen. Halten i borrkärnorna är alltså för låg. Kemisk analys av växtrester, trädringar och gamla växters klyvöppningar visar växlande CO2-halter runt 300-400 ppm sedan senaste nedisning (Beck, Jaworowski, Knouwenberg m. fl.).
Sedan 2,6 miljoner år råder egentligen istid på Jorden med fasta landisar på både Grönland och Antarktis. Totalt har Jorden under denna tid upplevt ett 40-tal nedisningar med mellanliggande värmeperioder. Först var nedisningarna 40-50.000 år långa och är sedan någon miljon år ca 100.000 år långa.
Mellanliggande värmeperioder har varit 10-20.000 år med samma temperaturer och CO2-halter som nu. Nedisningarna har på våra breddgrader varit 5-10 grader kallare med CO2-halter runt och även under 200 ppm. Det tål bara de härdigaste växtslagen. Välkommen uppvärmning (återhämtning) och högre CO2-halt har gynnat Jordens växtlighet och liv.
Kalla hav löser (absorberar) koldioxid, och varma hav gasar ut. För drygt 4 miljarder år sedan tycks atmosfären ha varit 80-90 procent koldioxid. Långa och djupa istiders kalla hav har sedan tagit upp det mesta. Sedan runt en halv miljard år har också rik växtlighet bundit mycket koldioxid.
Efter lång och djup istid för runt 700-600 miljoner år sedan var CO2-halten nere runt 1 procent. Ny djup istid för ca 320-270 miljoner år sedan sänkte halten till dagens nivåer, 300-400 ppm. Under en varmare period fram till ett stort meteornedslag för 65 miljoner år sedan ökade CO2-halten. Frånsett en varmare period för 55-33 miljoner år sedan går tendensen nu mot svalare klimat med lägre CO2-halter.
Detta sammanhänger med cykliska ändringar i Jordens bana runt och avstånd till Solen, i jordaxelns lutning, pendling och vridning, i kosmiska stoftmoln samt med vulkanisk och teutonisk aktivitet och påverkan av växlande solmagnetism i samspel med inkommande kosmisk strålning.
Men FN:s klimatpanel IPCC förbiser allt detta och koncentrerar sig på påstådd uppvärmning från mer koldioxid i atmosfären, särskilt från mänsklig verksamhet sedan industrialismens början med kol och kolhaltiga bränslen som främsta energikälla. IPCC bortser från att tidigare eror varit 5-10 grader varmare med flerfalt högre CO2-halter och rikare växt- och djurliv.
”Klimatpolitikens” syfte är att klämma åt och eliminera energikällan kol, som inkl. kolhaltiga bränslen svarar för 85 procent av världens energiförsörjning. Men kol är också basen för allt tidigare och nuvarande liv på Jorden, och koldioxid är växtlighetens livsnödvändiga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre.
Att försöka minska atmosfärens CO2-halt och gräva ned växternas näring är därför att bekämpa Livet självt och kommer att få allvarliga följder för människans försörjning och fortlevnad. Tvärtom vore troligen ungefär dubbel CO2-halt optimal för Jordens liv. Giftiga rester från förbränning av kolhaltiga bränslen kan med modern teknik elimineras, minskas, renas resp. nyttiggöras.
I praktiken är internationell ”klimatpolitik” en huggsexa om finansiering och fördelning av utlovade 100 miljarder USD per år till fattiga länder med påstått klimathot som förevändning. Detta borde Skattebetalarna och andra aktörer i Sveriges politik, näringsliv och samhälle inse.
Den stora faran är inte värme utan kyla. Det är hög tid att ersätta överdriven och illa grundad fruktan för uppvärmning med realistiska studier av klimatets naturliga processer och drivkrafter och effektiva förberedelser för att möta troligt kyligare klimat som periodvis under den besvärande kalla Lilla Istiden.
Allt detta skildras i min bok ”Tänk om det blir kallare?”. Den kan beställas via http://www.klimatsans.com.
https://www.youtube.com/watch?v=JYHX-Ib3Q5Q&t=329s