NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
DEBATT. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kan ta lärdom av mat- och jordbrukskrisen i Zimbabwe för att bygga ett hållbart samhällssystem och motverka en självförsörjningskris i Sverige. Det menar Torgny Östling, ordförande för NordBruk och Thomas Gunnarson, sekreterare på Familjejordbrukarnas Riksförbund. Debattörerna vill ha Livsmedelssuveränitet i Sverige.
Den ekonomiska kris i världen som uppstod 2008 trodde man var avklarad, men i mitten av september 2019 insåg man att så inte var fallet då pengatryckande i USA inleddes i stor skala, vilket även gällde Europiska centralbanken, ECB. En kommentar av en brittisk bankman löd: ”detta är en zimbabwisk ekonomisk politik med en kommande okontrollerad inflation”, men ännu har man ett motsatt problem, att inflationen inte når önskad höjd, trots pengatryckande.
Är det svårt att hantera dessa problem med otillräckligt hög inflation och hur skall man då kunna kontrollera detta den dag inflationen blir okontrollerbart hög?
Jordbrukskrisen i Zimbabwe orsakades inte av rasism mot de vita
Den vanligaste förklaringen till dagens allmänna kris och brist på mat i en av Afrikas absolut bästa jordbruksnationer brukar vara förre presidenten Mugabes politiska inkompetens och hat mot de kommersiella lantbrukarna med europeiska rötter, som Mugabe bokstavligen jagade iväg från sina farmer, men var detta den riktiga förklaringen?
La Via Campesina är en internationell bondeorganisation med runt 250 miljoner medlemmar. Vid en av rörlsens träffar ute i världen kom frågan upp när en representant från svenska NordBruk (en La Via Campesina-grupp) diskuterade problemen med en av dessa kommersiella farmare i Zimbabwe. Denne förnekade att problemet var ett rasistiskt problem. Orsaken var istället den ekonomiska politiken med för hög inflation.
Okontrollerbar inflation kan orsaka en självförsörjningskris
Den senaste okontrollerade hyperinflationen som Europa har erfarenhet drabbade Weimarrepubliken i Tyskland. Det uppstod en helt ofattbar inflation. Att det fanns någon mat att köpa anses ändå inte vara något märkligt, ty bönderna jobbade och producerade som vanligt och ingen tycks se detta som något konstigt ens idag, men det borde man göra, efter den zimbabwiska erfarenheten, oavsett åsikter om rasism eller inte.
Så vad skiljer då dagens lantbruksproduktion från 1920-talets tyska jordbruk? För svensk del togs de första politiska besluten till en industriell utveckling av jordbruket i och med 1947-års jordbrukspolitiska beslut.
Det som kännetecknade förkrigsjordbruket var den ekonomiska enhetens funktion, det vill säga den enskilda gården med en liten penningekonomi och med självhushållning som bas. Man hade sin egen dragare, hästen eller oxen, som förbrukade energin som producerades på gården. Avsaluprodukter var slaktdjur, mjölk, rotfrukter eller spannmål, vilka man sålde till dagsaktuella priser under hyperinflation.
Diesel, handelsgödsel, utsäde, maskindelar som dagens industrialiserade jordbruk kompletterar med, behövdes inte under Weimarrepublikens hyperinflation.
Den kommersiella exportodlaren i Zimbabwe drabbades alltså av inflatoriska ekonomiska problem långt innan man började kalla det för rasistiska angrepp och idag är matbristen ett stort problem i Zimbabwe.
Livsmedelssuveränitet
Det som finns är det lilla överskott som de självhushållande småbönderna kan erbjuda på den lokala marknaden, allt på grund av en okontrollerbar inflation.
Samma risk står nu hela västvärlden inför och särskilt Sverige, därför att man inte inser i dess fulla vidd faran av en bristande självförsörjningspolitik.
La Via Campesina insåg redan på 1990-talet i det politiska manifestet Livsmedelssuveränitet (Food Sovereignty) följande basala krav, omsatt till svenska förhållanden:
- Reglera Sveriges marknad för produkter som fordrar förvaltning enligt principerna om överskottsproduktion och exportsubventioner inom begreppet Livsmedelssuveränitet.
- Se till att internationella handelsregler förbjuder alla slag av dumpning, inklusive den nya USA/EU-varianten (låga interna priser + direktstöd) och ompröva Blair House – överenskommelsen. (WTO-reglerna).
- Kräv förändringar av olika regler och lagar som enbart gynnar ekonomiska intressen som motverkar en lokal självförsörjning.
Alla dessa förändringar måste diskuteras för att bygga ett hållbart samhällssystem vid en samhällskris.
Text: Torgny Östling, ordförande Via Campesina Sverige/NordBruk och Thomas Gunnarson, sekreterare Familjejordbrukarnas Riksförbund | Bild från Falkenstein-Harz i Tyskland. Foto: Emiel Molenaar. Licens: Unsplash.com