Stöd NewsVoice så att vi säkrar verksamheten tom juni!

34%

34.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera.

Uppdrag granskning: ”Noggranna, rättvisa, modiga”?

publicerad 18 oktober 2020
- Gästskribent
Uppdrag granskning - Pressfoto: SVT
Uppdrag granskning - Pressfoto: SVT
Uppdrag granskning – Pressfoto: SVT

Johan Svensson kommer i en serie om sex delar att granska den undersökande journalistiken i Sverige och börjar med SVT:s Uppdrag granskning. Lever redaktionen upp till sitt uppdrag att synliggöra missförhållanden, maktmissbruk och att utkräva ansvar för detta? Eller finns det frågor som är för stora för att granska och makthavare som därför aldrig ställs till svars?

Text: Johan Svensson, artikeln har tidigare publicerats av NB Nyhetsbyrån

Utgångspunkten för granskningen är de tips som Johan Svensson mejlade till Uppdrag gransknings redaktion under åren 2017 till 2019. Detta för att kunna avgöra om Uppdrag granskning förtjänar tittarnas förtroende genom att vara ”noggranna, rättvisa och modiga”.

DEL 1: UPPDRAG GRANSKNING I SVT

  • Vad är det som granskas i Uppdrag granskning och finns det sådant som inte kan berättas?
  • Medför redaktionens påstått hårda sållning att redaktörerna väljer bort tips som är för stora för att granska?

Uppdrag granskning i SVT är Sveriges ledande redaktion för undersökande journalistik. Deras granskningar får ofta ett stort genomslag i samhällsdebatten.

Enligt riktlinjerna för Uppdrag granskning (”Så här arbetar vi på Uppdrag granskning UG”, 2016) beskrivs redaktionens uppdrag så här:

”Vårt uppdrag är att blottlägga missförhållanden och maktmissbruk och att utkräva ansvar. Vi ska ge medborgarna verktyg för att kunna ta ställning i olika samhällsfrågor i det demokratiska samhället. En förutsättning för det är att vi har tittarnas förtroende. Detta förtroende förutsätter att vi är noggranna, rättvisa och modiga.”

  • Men finns det missförhållanden och maktmissbruk som redaktionen inte är modiga nog att utkräva ansvar för?

Det var en av de frågor som jag vill ha svar på när jag för fjärde gången sedan december 2016 tog kontakt med SVT i mars 2019 med tips till Uppdrag granskning i fallet Sienna (”Medborgarrättsjurist räddade Sienna när rättsstaten svek”, Nya Tider 2019-04-25).

Jag skriver därför den 6 augusti 2019 ett mejl till Anna Engholm, en av redaktörerna på Uppdrag granskning, där jag även kopierar in programledarna Ali Fegan och Karin Matsson i sändlistan, i förhoppningen att de skulle vilja ”göra en uppföljning av granskningen ”Utredning nedlagd”, som visades i SVT 2019-03-21.

Fast den här gången handlade det inte om våldtäktsutredningar som läggs åt sidan, utan om brottsanmälningar mot höga domare och ett systematiskt åsidosättande av lag riktat mot brottsoffer, där även riksdagsledamöter deltar.

Den 7 augusti 2019 svarar Anna Engholm att reportaget gjordes av reportern Petter Ljunggren med henne som redaktör. Hon avslutar med att skriva att ”vi får många tusen tips till Uppdrag granskning och måste sålla väldigt hårt”.

Men efter det hör jag aldrig av Anna Engholm eller någon annan på redaktionen igen. Mitt sista mejl skickar jag till henne den 8 augusti 2019 och förtydligar då vad konsekvensen av en utebliven granskning av rättsväsendet blir ur ett rättsstatsperspektiv, nämligen att det inte finns någon rättsstat.

I detta sista mejl till Anna Engholm jämför jag även de ekonomiska konsekvenserna för den målsägande i fallet Sienna med konsekvenserna för kommunerna och regionerna i Uppdrag gransknings ”Sverigefakturorna” (SVT 2018-10-10 och 2018-10-24).

Jämförelsen visar tydligt att Anna Engholms påstående om att Uppdrag granskning ”måste sålla väldigt hårt” bland tipsen framstår som ett svepskäl. För det förklarar inte varför redaktionen inte ens vill ta del av objektiva bevisning som påstås visa på allvarliga missförhållanden inom rättsväsendet.

I den första delen av ”Sverigefakturorna” avslöjade Uppdrag granskning hur svenska kommuner och regioner köpt varor från oseriösa företag och lurats på 88 miljoner av skattebetalarnas pengar under åren 2012 till 2016.

Den genomsnittliga ekonomiska skada som kommunerna och regionerna i reportagen om ”Sverigefakturorna” drabbades av var mindre än 59 000 kronor per år och det sammanlagda beloppet på 88 miljoner var mindre än 0,01 % av deras årsomsättning på 1 042 miljarder kronor under 2018.

Samtidigt uppgick enbart det skadestånd som brottsoffret i fallet Sienna nekats i strid med lag till mer än 600 000 kronor, vilket var 211 % av hennes heltidslön före skatt 2018.

Detta visar att Uppdrag granskning sållar bort tips som är för stora för att granska och att SVT inte är helt oberoende och skyddat från påtryckningar från den stat som man får drygt 5 miljarder per år för att granska.

Sverige är därför ingen rättsstat så länge staten kan fortsätta att neka brottsoffer miljardbelopp i skadestånd, utan att detta någonsin granskas.

Text: Johan Svensson, artikeln har tidigare publicerats av NB Nyhetsbyrån


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq