OECD och nationalekonomerna har fastnat i en förlegad konkurrenskraftsteori – Dags för en ny modell

NATIONALEKONOMI. Huvudtesen i detta inlägg är att BNP är ett ensidigt och förlegat mått på konkurrenskraft och välstånd. Det är därför dags att ändra på det vid internationell ranking av OECD:s välståndsliga!

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare | Bild: Sverige. Källa: Google Earth.

OECD sammanställer varje år medlemsländernas köpkraftsjusterade BNP per capita i den så kallade välståndsligan. Måttet kan ses som indikation på levnadsstandarden i de olika länderna eftersom det både tar hänsyn till hur mycket som produceras per invånare och hur högt prisläget är i de jämförda länderna. .År 2019 låg Sverige tolva i Rankringen.

Så rankas Sverige när bara BNP-mått används

År 2020 publicerade Entreprenörskapsforum en skrift med titeln: “Svensk konkurrenskraft – Hur kan Sverige säkerställa ett långsiktigt välstånd?”.

Ett kapitel i boken är författad av Johan Eklund vd för Entreprenörskapsforum och professor vid Blekinge tekniska högskola och Internationella handelshögskolan i Jönköping samt Per Thulin, forskare vid Entreprenörskapsforum och Kungliga tekniska högskolan. Författarna använder sig av OCD: BNP: kriteriet för välståndsligan för att beskriva utvecklingen av Sveriges välstånd och konkurrenskraft  sedan 1970.

“BNP per capita är ett viktigt mått som även är starkt korrelerat med andra mått över välstånd och utgör en mycket bra indikator på hur konkurrenskraften utvecklas över tid”. (s.12)

Författarna använder detta konkurrensmått för att visa att i att Sverige inte längre ligger vid den ekonomiska fron­ten när det välstånd och konkurrenskraft.

“Sveriges position i den så kallade välståndsligan har gått kräftgång sedan 1970-talet. 1970 intog Sverige position fyra, år 1990 rank fem för att sedan falla ned till rank nio år 2010 och rank tolv 2019. Detta innebär att Sveriges BNP per capita faller relativt OECD. Består detta över en längre period kommer det att resultera i ytterligare fall i välståndsligan”. (s.12)

OECD:s välståndsliga, köpkraftsparitetsjusterad BNP per capita i löpande priser (s.12)

Är BNP rätt mått på välstånd och konkurrenskraft?

Det finns idag tillräckligt med utvecklingsmodeller för att kunna beskriva ett lands konkurrenskraft och välstånd på tre olika nivåer med tre för varandra kompletterande index för att ge en mångsidig belysning av välstånd och konkurrenskraft.  

BNP som isolerat mått ger ingen korrekt bild av ett lands välstånd och konkurrenskraft. Den kompletteras därför med brutto national inkomst (BNI).  Skillnaden mellan de två är att bruttonationalprodukten räknar in varor efter geografiskt plats, medan bruttonationalinkomsten (BNI) utgår från ägande. BNP är produktionen inom ett lands gränser, och BNI är produkter producerade av företag ägda av landets medborgare. Bruttonationalinkomsten, BNI, är ett mått som visar på den ekonomiska aktiviteten.

Till skillnad från BNP tar BNI även hänsyn till inkomster till och från utlandet. Eftersom BNI tar hänsyn till in- och utflödet av inkomster ger det i någon mening en bättre bild av ett lands konsumtionsutrymme än vad BNP  gör. BNI räknas ut från BNP genom att man drar ifrån kapitalavkastningar och arbetsinkomster som går till utlandet och lägger till motsvarande inkomster som flödar in till ett land. I BNI räknas också skattebetalningar och bidrag från internationella organisationer in.

Idag kompletteras BNP med HDI som ger en mer komplett bild av ett lands välstånd och konkurrenskraft, eftersom det är en sammanvägning av medellivslängd, utbildningsnivå och bruttonationalinkomst (BNI per capita). När alla dessa aspekter har räknats samman får landet poäng på en skala mellan 0-1 och rankas därefter i förhållande till andra länder.

Ett tredje index SDG styrs av Globala målen, eller de globala målen för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG), är en del av Agenda 2030 för hållbar utveckling. De 17 globala målen för hållbar utveckling  antogs av FN:s generalförsamling den 25 september 2015 i resolution A/RES/70/1, under namnet Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development, ofta refererad till med det kortare Agenda 2030.

Idén om de globala målen startade vid Förenta nationernas konferens om hållbar utveckling 2012. Syftet är att fram till år 2030 för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling världen över. Sverige bäst i världen på globala hållbarhetsmål enligt den senaste rankningen.

En tre-indexteori för konkurrenskraft och välstånd på tre nivåer: BNI, HDI, SDGI

OEC:s välståndsliga är endimentionell och fokuserar ensidigt på den ekonomiska produktionen utan hänsyn till faktorer som ligger utanför den ekonomiska sfären. Tar vi hänsyn till de tre indikatorerna, BNP, HDI och SDGI får vi en hel annan bild av välståndsligan.

Istället för att ensidigt fokusera på BNP-måttet föreslås här nedan en treindexmodell för välstånd och konkurrenskraft med tre olika sfärer för att mäta välstånd och konkurrenskraft i tolv rika länder.

En treindexteori för konkurrenskraft och välstånd

I OECD:s välståndslista baserad på BNP-måttet i kolumn 1 kommer Luxemburg som etta bland OECD-länder. Men tar vi hänsyn till HDI-indikatorn hamnar Luxemburg på plats 23 av 189 länder. Tar vi hänsyn till SDGI-indikatorn då hamnar Luxembourg på plats 44 av 166 länder. USA som rankas på plats 5 i OECD-ligan hamnar på plats 17 när det gäller HDI-indikatorn och plats 31 när det gäller SDGI.

Sverige som rankas som tolva i OECD:s välståndsliga kommer på första plats när det gäller SDGI-indikatorn och på plats 7 när det gäller HDI-indikatorn.

Dessa är några exempel som visar att länderna rankas olika beroende på vilken indikator som används. En ensidig fokusering på BNP vid mätning av välstånd och konkurrenskraft är vilseledande vid internationella jämförelser. Generellt sett kan man säga att det finns en spridning mellan de olika indexen för flertalet länder, men undantag för Norge som har lägst spridning mellan BNP-indikatorn, HDI och SDG.

Slutsatsen är att OECD och nationalekonomerna tycks ha fastnat i en ensidig och förlegad konkurrenskraftsteori som inte ger en rättvisande bild av ett lands välstånd och konkurrenskraft.

Det är därför dags för en ny modell. OECD och nationalekonomerna behöver därför vidga sitt ensidiga BNP-mått på välstånd och konkurrenskraft så att det kan inkludera andra indikatorer som ligger utanför den ekonomiska produktionssfären. De tre indexen BNP, HDI och SDGI borde bilda en odelbar helhet och vid framtida mätningar bör dessa vägas samman vid internationell ranking.

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare