NATIONALEKONOMI. Huvudtesen i detta inlägg är att BNP är ett ensidigt och förlegat mått på konkurrenskraft och välstånd. Det är därför dags att ändra på det vid internationell ranking av OECD:s välståndsliga!

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare | Bild: Sverige. Källa: Google Earth.

OECD sammanställer varje år medlemsländernas köpkraftsjusterade BNP per capita i den så kallade välståndsligan. Måttet kan ses som indikation på levnadsstandarden i de olika länderna eftersom det både tar hänsyn till hur mycket som produceras per invånare och hur högt prisläget är i de jämförda länderna. .År 2019 låg Sverige tolva i Rankringen.

Så rankas Sverige när bara BNP-mått används

År 2020 publicerade Entreprenörskapsforum en skrift med titeln: “Svensk konkurrenskraft – Hur kan Sverige säkerställa ett långsiktigt välstånd?”.

Ett kapitel i boken är författad av Johan Eklund vd för Entreprenörskapsforum och professor vid Blekinge tekniska högskola och Internationella handelshögskolan i Jönköping samt Per Thulin, forskare vid Entreprenörskapsforum och Kungliga tekniska högskolan. Författarna använder sig av OCD: BNP: kriteriet för välståndsligan för att beskriva utvecklingen av Sveriges välstånd och konkurrenskraft  sedan 1970.

“BNP per capita är ett viktigt mått som även är starkt korrelerat med andra mått över välstånd och utgör en mycket bra indikator på hur konkurrenskraften utvecklas över tid”. (s.12)

Författarna använder detta konkurrensmått för att visa att i att Sverige inte längre ligger vid den ekonomiska fron­ten när det välstånd och konkurrenskraft.

“Sveriges position i den så kallade välståndsligan har gått kräftgång sedan 1970-talet. 1970 intog Sverige position fyra, år 1990 rank fem för att sedan falla ned till rank nio år 2010 och rank tolv 2019. Detta innebär att Sveriges BNP per capita faller relativt OECD. Består detta över en längre period kommer det att resultera i ytterligare fall i välståndsligan”. (s.12)

OECD:s välståndsliga, köpkraftsparitetsjusterad BNP per capita i löpande priser (s.12)

Anm: Index är beräknat som procent av det ovägda OECD-genomsnittet av BNP per capita. Endast OECD-länder för vilka det finns data för samtliga år är inkluderade. Källa: OECD Statistics.

Är BNP rätt mått på välstånd och konkurrenskraft?

Det finns idag tillräckligt med utvecklingsmodeller för att kunna beskriva ett lands konkurrenskraft och välstånd på tre olika nivåer med tre för varandra kompletterande index för att ge en mångsidig belysning av välstånd och konkurrenskraft.  

BNP som isolerat mått ger ingen korrekt bild av ett lands välstånd och konkurrenskraft. Den kompletteras därför med brutto national inkomst (BNI).  Skillnaden mellan de två är att bruttonationalprodukten räknar in varor efter geografiskt plats, medan bruttonationalinkomsten (BNI) utgår från ägande. BNP är produktionen inom ett lands gränser, och BNI är produkter producerade av företag ägda av landets medborgare. Bruttonationalinkomsten, BNI, är ett mått som visar på den ekonomiska aktiviteten.

Till skillnad från BNP tar BNI även hänsyn till inkomster till och från utlandet. Eftersom BNI tar hänsyn till in- och utflödet av inkomster ger det i någon mening en bättre bild av ett lands konsumtionsutrymme än vad BNP  gör. BNI räknas ut från BNP genom att man drar ifrån kapitalavkastningar och arbetsinkomster som går till utlandet och lägger till motsvarande inkomster som flödar in till ett land. I BNI räknas också skattebetalningar och bidrag från internationella organisationer in.

Idag kompletteras BNP med HDI som ger en mer komplett bild av ett lands välstånd och konkurrenskraft, eftersom det är en sammanvägning av medellivslängd, utbildningsnivå och bruttonationalinkomst (BNI per capita). När alla dessa aspekter har räknats samman får landet poäng på en skala mellan 0-1 och rankas därefter i förhållande till andra länder.

Ett tredje index SDG styrs av Globala målen, eller de globala målen för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG), är en del av Agenda 2030 för hållbar utveckling. De 17 globala målen för hållbar utveckling  antogs av FN:s generalförsamling den 25 september 2015 i resolution A/RES/70/1, under namnet Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development, ofta refererad till med det kortare Agenda 2030.

Idén om de globala målen startade vid Förenta nationernas konferens om hållbar utveckling 2012. Syftet är att fram till år 2030 för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling världen över. Sverige bäst i världen på globala hållbarhetsmål enligt den senaste rankningen.

En tre-indexteori för konkurrenskraft och välstånd på tre nivåer: BNI, HDI, SDGI

OEC:s välståndsliga är endimentionell och fokuserar ensidigt på den ekonomiska produktionen utan hänsyn till faktorer som ligger utanför den ekonomiska sfären. Tar vi hänsyn till de tre indikatorerna, BNP, HDI och SDGI får vi en hel annan bild av välståndsligan.

Istället för att ensidigt fokusera på BNP-måttet föreslås här nedan en treindexmodell för välstånd och konkurrenskraft med tre olika sfärer för att mäta välstånd och konkurrenskraft i tolv rika länder.

En tre-idexteori för konkurrenskraft och välstånd BNP –ranking köpkraftskorrigerad

(Nationalekonomisk teori)

HDI-ranking

(Humanutvecklingsteori)

SDGI-ranking

(Humanekologisk teori)

Sverige 12 7 1
Danmark 7 10 2
Finland 14 11 3
Frankrike 16 26 4
Tyskland 10 6 5
Norge 4 1 6
Österrike 9 18 7
Nederländerna 8 8 9
Irland 2 2 14
Schweiz 3 2 15
USA 5 17 31
Luxemburg 1 23 44

En treindexteori för konkurrenskraft och välstånd

I OECD:s välståndslista baserad på BNP-måttet i kolumn 1 kommer Luxemburg som etta bland OECD-länder. Men tar vi hänsyn till HDI-indikatorn hamnar Luxemburg på plats 23 av 189 länder. Tar vi hänsyn till SDGI-indikatorn då hamnar Luxembourg på plats 44 av 166 länder. USA som rankas på plats 5 i OECD-ligan hamnar på plats 17 när det gäller HDI-indikatorn och plats 31 när det gäller SDGI.

Sverige som rankas som tolva i OECD:s välståndsliga kommer på första plats när det gäller SDGI-indikatorn och på plats 7 när det gäller HDI-indikatorn.

Dessa är några exempel som visar att länderna rankas olika beroende på vilken indikator som används. En ensidig fokusering på BNP vid mätning av välstånd och konkurrenskraft är vilseledande vid internationella jämförelser. Generellt sett kan man säga att det finns en spridning mellan de olika indexen för flertalet länder, men undantag för Norge som har lägst spridning mellan BNP-indikatorn, HDI och SDG.

Slutsatsen är att OECD och nationalekonomerna tycks ha fastnat i en ensidig och förlegad konkurrenskraftsteori som inte ger en rättvisande bild av ett lands välstånd och konkurrenskraft.

Det är därför dags för en ny modell. OECD och nationalekonomerna behöver därför vidga sitt ensidiga BNP-mått på välstånd och konkurrenskraft så att det kan inkludera andra indikatorer som ligger utanför den ekonomiska produktionssfären. De tre indexen BNP, HDI och SDGI borde bilda en odelbar helhet och vid framtida mätningar bör dessa vägas samman vid internationell ranking.

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare


Lämna Twitter - Byt till Twitter och friheten
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Se reglerna.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd.
Prenumerera
Notify of
guest
31 Kommentarer
Äldst
Nyast Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
info
info
Gäst
8 februari 2021 kl 21:52


Tala om för folk att ta ut kontanter!!!!
Uppmana folk att ta ut kontanter!!!
Swedbank avser att ta bort kontanthantering, något som Nordea redan gjort! Det är alltså kontanter som garanteras ett värde av staten. Resten är INTE likvida medel utan skulder + räntebelastning(priset för “tillverkning” av skulder/privatbankernas tillgångar)

Samuel af UgglasD
Samuel af Ugglas
9 februari 2021 kl 09:55

Ursäkta bästa doktorn, hur hänger skatter i hop med välstånd? Ni räknar ju in stöldgods i välfärden tycks det mig.

Magnus Lindgren
Magnus Lindgren
Gäst
9 februari 2021 kl 14:36

Är det inte bättre att försöka göra något åt Sveriges ökande fattigdom än att döpa om den?

https://www.dn.se/ekonomi/rekordhog-andel-fattiga-svenskar/

Erik Forsman
9 februari 2021 kl 21:00

Detta ligger lite över min nivå, men när jag körde egen konsultverksamhet, så förundrade många över min snabbt ökade omsättning. Nå, BMP är väl något liknande: omsättning alltså?

Om jag köper in material/råvaror för en miljon och efter bearbetning/raffinering (en dyrbar process) säljer för en halv miljon; vad spelar det då för roll vilken omsättningar jag har, likt förbannat går jag i förlust.

Så länge en land har en statsskuld, kvittar det i vilken BMP landet har. Betala först av skulden och det som blir över är vad vad landet är värt, resen är spekulation.

Torbjörn Sassersson red.
Admin
10 februari 2021 kl 05:18

Relaterat: Johan Eklund i Bulletin: Sverige tappar i konkurrenskraft

“Entreprenörskapsforums vd Johan Eklund skriver som fristående krönikör i Bulletin att det behövs en uttalad målsättning att stärka Sveriges position i välståndsligan. Sverige har sett ett tydligt fall och framstår som mediokert i jämförelse med OECD. Men, välståndet kan höjas med en sammanhållen strategi och välgrundade analyser som grund för den ekonomiska politiken.”

https://bulletin.nu/sverige-tappar-i-konkurrenskraft-och-relativt-valstand

Hedi Bel Habib
Hedi Bel Habib
Gäst
10 februari 2021 kl 08:32

Artikel i Bulletin utgår ensidigt från BNP-begreppet. Man behöver dock skilja på BNI och BNP när det gäller jämförelser av konkurrenskraft. Eftersom BNI tar hänsyn till in- och utflödet av inkomster ger det i någon mening en bättre bild av ett lands konsumtionsutrymme än vad BNP gör. BNI räknas ut från BNP genom att man drar ifrån kapitalavkastningar och arbetsinkomster som går till utlandet och lägger till motsvarande inkomster som flödar in till ett land.

På grund av att många utländska företag som är etablerade i Luxemburg och Irland skickar hem sina intäkter till ursprungslandet blir BNI mycket lägre än BNP i dessa länder. För Luxemburg som klassas högst i välståndsligan är BNP-ligan är BNI per capita bara 63 procent av BNP. På Irland som klassas tvåa är BNI bara 78 procent av BNP per capita.
Dessutom säger varken BNP eller BNI per capita något om vilket välstånd enskilda individer har. Det är bara abstrakta genomsnittssiffror. Det är hur enskilda människor har det som är det viktigaste måttet på välstånd.

Data från Eurostat visar att Sverige är det land i EU som 2019 hade lägst andel av befolkningen i materiell och social fattigdom, mellan 4 och 5 procent.

Materiell och social fattigdom innebär att man inte har råd med utgifterna för minst fem av tretton utpekade poster. Det handlar exempelvis om att inte kunna betala för oförutsedda utgifter, inte ha råd med tillräcklig uppvärmning av bostaden eller att inte kunna betala skulder inom utsatt tid. Det handlar också om att inte kunna delta i sociala aktiviteter som kostar pengar, såsom att dela en måltid med släkt och vänner minst en gång i månaden eller kunna lägga pengar på nöjesaktiviteter. Indikatorn materiell och social fattigdom är en utveckling av de EU-indikatorer på materiell fattigdom som funnits sedan tidigare. Genom att även ta med utgifter som rör socialt umgänge vill man fånga den sociala dimensionen som fattigdom kan medföra.

Andelen av befolkningen i Sverige som lever i materiell och social fattigdom har legat på 3-4 procent de senaste åren, vilket är det lägsta i EU.

Magnus Lindgren
Magnus Lindgren
Gäst
10 februari 2021 kl 14:34

Hallå Hedi!

Enskilda individer och enskilda människor är väl ändå samma sak dvs per capita “per person”

Dessutom säger varken BNP eller BNI per capita något om vilket välstånd enskilda individer har. Det är bara abstrakta genomsnittssiffror. Det är hur enskilda människor har det som är det viktigaste måttet på välstånd. ”

Jag tycker att förutsättningarna för statistik måste vara fredad för att jämföra historia bakåt.
Om du misstänker att ovanligt många svenska företag förlägger sin verksamhet utanför ursprungsland måste ju regeringar kunna dra lärdomar genom att jämföra med tidigare bnp.

Tanken är ju dessutom helt absurd när när vi numer har tidernas bästa kommunikationer,
lägre bolagsskatter och dessutom under de senaste 20 åren blivit berikade med en miljon unga utlandsfödda samtidigt som sjukförsäkringen för tiotusentals långtidsjuka dragits in.

Sveriges BNP måste ju rimligen stiga kraftigt och företag flytta till Sverige eller?

Hedi Bel Habib
Hedi Bel Habib
Gäst
11 februari 2021 kl 03:52

Magnus,
Jag tror här att vi behöver lite elementär matematik.

BNP per capita i Sverige är summan av allt som produceras i Sverige per år dividerad på antalet invånare, vilket ger 55 850 USA dollar per capita.

Men detta betyder inte att varje enskild medborgare i Sverige förfogar över 55 850 USA dollar att leva på. Detta är en abstrakt matematisk operation som görs inom ramen för nationalräkenskaperna, och berör alltså inte den enskildes inkomst och levnadsstandard. Levnadsstandard och välstånd för den enskilda individen avgörs av helt andra variabler: vilken utbildning man har, vilket jobb man har, vilket hälsotillstånd man har, vilken lön man har och hur transfererings- och skattesystemet ser ut.

Detta är skillnaden mellan en abstrakt statistisk enhet kallad BNP per capita och den enskilde individens välstånd och levnadsstandard som den ser ut i det verkliga livet.

Magnus Lindgren
Magnus Lindgren
Gäst
11 februari 2021 kl 23:44

Bäste Hebi!

Att blanda BNP med uppskruvad HDI-ranking (Humanutvecklingsteori) och SDGI-ranking (Humanekologisk teori) skulle ju bara maskera Sveriges mångåriga ekonomiska kräftgång.

Med elementär matematik och den goda erfarenheten av arbetskraftsinvandring efter kriget
måste Sveriges BNP rimligen ha stigit mycket kraftigt och företagen flyttat till Sverige eller?
Elementär matematik utifrån erfarehet motsätter den sjunkande BNP rankingenplatsen 12.

Istället för att blanda äpplen och päron borde vi fråga oss var överskotten tagit vägen?

Ett hycklande land som ligger i topp när det gäller vapenexport ligger lägst i humanitet.
Att konsekvent sätta svenska folket på undandtag och låta svenska socialförsäkrade bo på gatan som fattiga gamla eller SGI “nollade” sjuka ger knappast någon human toppplacering.

Exempel på “humanekologiska” lågvattenmärken i Sverige.

https://www.stralskyddsstiftelsen.se/2020/04/23/mycket-hog-stralning-i-bostader-manniskor-har-svara-symtom/

https://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/svensk-naturskog-snart-borta

https://www.hemhyra.se/nyheter/sa-ser-hemlosheten-ut-dar-du-bor/

https://www.diakonia.se/globalassets/documents/diakonia/policy-and-advocacy/fyra_saker_du_inte_vill_veta_om_vapenexport.pdf

https://da.se/2018/07/regeringen-andrar-reglerna-for-nollklassning/

mvh Magnus

Hedi Bel Habib
Hedi Bel Habib
Gäst
12 februari 2021 kl 07:34

Hej igen Magnus,
Som man rankar får man svar! USA har en BNP per capita som motsvarar 65 127 USA dollar jämfört med 55 850 i Sverige. USA klassas femma och Sverige tolva i välståndsliga BNP per capita. Vad anser du om denna rankning som görs av OECD?
Hemlöshet, hunger och fattigdom är utbredda i USA. Nära 50 miljoner människor i USA lever under fattigdomsgränsen, det är dubbelt så många som för 50 år sedan. Många faller igenom det sociala skyddsnätet. I gruvregionen Appalachians har det nästan blivit normalt att handla med matkuponger och de som förlorar sina hem har ofta inget annat val än att bo i bilen. Hjälporganisationer har nu börjat bygga träkojor för att ge dem ett tak över huvudet.
Är detta välstånd och konkurrenskraft enligt OECD-definition?

https://www.dagensps.se/nyheter/49-miljoner-fattiga-i-usa/

Hedi Bel Habib
Hedi Bel Habib
Gäst
12 februari 2021 kl 07:42

Hej igen Magnus,
Som man rankar får man svar! USA har en BNP per capita som motsvarar 65 127 USA dollar jämfört med 55 850 i Sverige. USA klassas femma och Sverige tolva i välståndsliga BNP per capita. Vad anser du om denna rankning som görs av OECD?
Är detta välstånd och konkurrenskraft enligt OECD-definition mot bakgrund av det som sägs i nedan stående länk!
https://www.dagensps.se/nyheter/49-miljoner-fattiga-i-usa/

Magnus Lindgren
Magnus Lindgren
Gäst
Reply to  Hedi Bel Habib
12 februari 2021 kl 16:41

Hej igen Hedi!

Usa är ju knappast någon förebild som polisstat med okontrollerad fattiginvandring och kriminalitet samt ett extremt kostsamt “försvar” och en rik överklass som knappt beskattas.

Vi är på väg åt samma håll och våra senaste regimer har tyvärr helt ignorerat sitt uppdrag där sveriges grundlagsskyddade regeringsmakt utgår från folket, altså inte alla “folken”.
Ändå är det just andra folk tom utanför EU som bjuds in att ta del av vår Socialförsäkring.

https://www.friatider.se/staten-marknadsf-r-sverige-som-bidragsland

Svenska myndigheter har ju inte ens skickat ut matkuponger åt livegna “nollade” långtissjuka trots att “nollningen” av svenskar från socialförsäkringen har pågått i över 10 år.

Menar du att regeringen kan svälta ihjäl svenska socialförsäkrade och sen döpa det “humant”
i anspråk på högre placering i välstånd, utan att ens fråga överlevandes “anhörigförsörjare” ?

Hur vet man att Svenska livegna fattiggjorda “utförsäkrade” inte svälter utan matkuponger?

utdrag ur Fredrik Reinfeldt bok “Det sovande folket” 1993

”Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd.” (sid. 52)

”Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt ska inga standardkrav skattefinansieras.” (sid. 112)

Erik Forsman
12 februari 2021 kl 13:31

Tänkte fråga dig Hedi Bel som är socialt och allt hur du ser på detta med statsskuld? I egentligen, är det så fel om staten tog över detta med bankernas utlåningen helt? Alltså att privata aktörer inte får kontrollera riksbanken.

Anta att ett samhälle har marginalskatter och att staten inte är politiserat utan sköts bra utan korruption, mutor och nepotism samt dessutom effektivt. Landet drabbas av negativ tillväxt och hög arbetslöshet. Staten säljer eller förmedlar statsobligationer som lovar 100 tillväxt om pengarna låses i fem år, men enbart till privatpersoner tillika medborgare i landet – staten lånar alltså av det egna folket, och gör sig på så sätt oberoende av finansfamiljer, som Japan ungefär.

För den nätta summan investerar staten i infrastruktur: fiber, vägar men också utbildning osv. När infrastrukturen är satt etablerar näringslivet sig kring dessa nav, som i sin tur ökar behovet av tjänste- och servicesektor, och helt nya affärsbranscher (IT, mobil osv) tar form utvecklas och en ekonomisk tillväxt sker. Detta ökar skatteintäkterna samt sänker arbetslösheten och när fler jobbar, betalar fler skatt som gör att staten har råd att betala tillbaka vad statens är skyldigt till obligationshållarna och på så sätt betars statsskulden till noll.

Hedi Bel Habib
Hedi Bel Habib
Gäst
12 februari 2021 kl 15:34

Hej Erik,
Nu är du inne på avancerade frågor i statsvetenskap och filosofi: en avpolitiserad stat är svårt att åstadkomma. Det finns en uppenbar risk för expertdiktatur eftersom även en avpolitiserad maktstruktur behöver ha ett underlag för sina beslut. I Belgien har det funnits långa perioder utan regeringar. Då hanterades allt av tjänstemän. Sådana tillfälliga lösningar ger en viss stabilitet och kontinuitet i beslutsfattande när det blir långdragna perioder av politisk instabilitet som försvårar regeringsbildning. Men som permanent lösning är det tveksamt!

När det gäller Japan är statskulden 230 procent av BNP eftersom staten lånar från sina egna medborgare i stället för internationella finansiella organ. Japan i motsats till t.ex. Grekland har nästan ingen utlandsskuld. Men skulden på 230 procent av BNP som Japan är skyldig sina medborgare gör att japaner riskerar att bli utan pensioner när staten kollapsar finansiellt. Staten i Japan blir ett självätande finansiellt monster.

Frågan är om det går att kringgå privata aktörer. Jag tror att det handlar om att hitta smarta mekanismer för att hantera privata marknadsaktörer. Till exempel vid fastighetskris kan staten se till att medborgarnas lån på lägenhet eller på hus blir lika med det aktuella marknadsvärdet vid fastighetskraschen och inte lika med ursprungsvärdet.. Detta skulle avskräcka privata aktörer från spekulation och minska korruption.

Erik Forsman
Reply to  Hedi Bel Habib
13 februari 2021 kl 08:21

Ja, Hedi Bel, de stämmer att synen på staten roll i samhället är en fråga för den politisk filosofin. Helt kort: bland de första filosofer jag kom i kontakt med var just de statspolitisk filosoferna, som enligt mitt förmenade efter Platon växte fram organiskt. Platon menar ju här att just en expertstyre är eftersträvansvärt. Ligger det inte något i det då – är vi inte alla beroende (direkt eller indirekt) av en elit? Efter detta en lång radda av västerländska filosofiska tänkare som alla verkade inom logisk positivism eller empirism; så småningom mynnar allt ut i nationalekonomi allt avrundades med övergången från Keynes förmån till Milton Friedman, som nu postmodernismen med sin praktiska tillämpning i kulturmarxismen har slaktat. All logik är nu helt bortblåst.

I boken “Det stora könsexperimentet” – av David Eberhard, som beskrivs en experiment där en närmare två meter lång västerländsk man går omkring på campus och beskriver sig själv som en och en halv meter kort kinesiskt kvinna, och ingen reagerar. Här kan en hund bli en katt.

Men nu gällde frågan om satens roll i samhället, och varför vore det fel om låta staten helt enkelt ta över och helt förbjuda bankerna att skapa pengar genom utlåning? Som det nu är har elitens finansfamiljer smält samman med statens företrädare (den djupa staten) i en oheliga allians. Är det inte bättre att låta staten helt ta över allt.

Hedi Bel Habib
Hedi Bel Habib
Gäst
13 februari 2021 kl 17:00

Erik,
Mycket intellektuellt stimulerande diskussion du för fram. Sveriges finansiella regelsystem har sett olika ut under historien av olika anledningar. Före 1985 kontrollerades utlåningen av Riksbanken. Detta innebar att banker inte kunde låna ut hur mycket som helst till Sveriges befolkning utan detta reglerades av Riksbanken, vilket gjordes med bland annat likviditetskvoter, räntereglering och utlåningstak.

1985 verkställdes en reform som innebar att en avreglering kreditmarknaden inleddes med
fortsatt fast växelkurs. Det fanns ett flertal argument för en avreglering av kreditmarknaden. Under 1970-talet kom en oljeprischock vilket satte både priser och bytesbalansen i gungning. Sveriges budgetunderskott ökade och för att parera detta började landet låna pengar av utlandet. Det fanns nu både en stor utlandsskuld och ett stort budgetunderskott och statsmakterna sökte nu möjligheter för att skapa en marknad för statspapper utanför bankerna. Detta kolliderade med den rådande regleringen på kreditmarknaden men eftersom en sådan marknad började växa fram anförde riksbanken det som ett skäl att avreglera kreditmarknaden.

En effekt av kreditmarknadens avreglering är den nuvarande fastigheternas prisutveckling och de höga privatskulderna. Men vad skulle hända med fastighetsbranschen om Sverige återigen införde de regleringar som togs bort under 1980-talet? Med största sannolikhet skulle priserna falla på grund av att folk inte längre skulle få tag i samma stora kapital då utlåningen skulle minska, vilket gör avregleringen av kreditmarknaden till en betydelsefull faktor för fastighetsbranschen i synnerhet och för ekonomin i allmänhet.

Alltså det behövs mycket noggranna konsekvensanalyser innan man bestämmer sig för någon regleringsmodell för att inte bita sig själv i svansen.

När det gäller den aktuella relevansen av Platons modell för expertstyre är det ett särskilt kapitel som kräver ett egen separat debattämne. Något kanske för redaktören att efterlysa!?

Magnus Lindgren
Magnus Lindgren
Gäst
13 februari 2021 kl 19:22

Hej igen!

Med risk för att ej vara tillräckligt intellektuellt stimulerande så finns en bortglömd pusselbit.
Exploderande invandring startade efter Olof Palmes död 1986, jämför med BNP utvecklingen.

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/befolkningsframskrivningar/pong/tabell-och-diagram/invandring-och-utvandring-efter-kon-och-fodelseland-samt-framskrivning/

Magnus Lindgren
Magnus Lindgren
Gäst
14 februari 2021 kl 00:48

Mer elementär matematik för HDI-ranking (Humanutvecklingsteori) SDGI-ranking (Humanekologisk teori)

“I Sverige lever nu över 33 000 personer i hemlöshet, enligt Socialstyrelsen, och det blir fler varje år. Och sedan 2009 saknar Sverige en nationell hemlöshetsstrategi, trots att
erfarenheter och forskning visar att statligt ansvarstagande är en nyckel för att minska och förebygga hemlöshet.”

https://www.youtube.com/watch?v=H6OlCOsz8RY&feature=youtu.be

Takten i “utförsäkringen” av svenska sjukskrivna efter konfiskerad SGI mellan 2010 och 2013
“16 000 utförsäkrade spårlöst försvunna”

https://www.dagensarena.se/innehall/16-000-utforsakrade-sparlost-forsvunna/

“Sist vi gjorde en skattning, för några år sedan, var det runt 10 000 personer som fanns i det som Reinfeldt kallar ”andra kompletterande inkomstkällor”. Det betyder att de varken arbetar, får försörjning via Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen eller får försörjningsstöd, utan lever på vänner och familj eller lånade pengar, säger Eneroth.”

Anders Johansson
Anders Johansson
Gäst
Reply to  Magnus Lindgren
14 februari 2021 kl 10:14

Ja det här är ju ett tio år gammalt haveri som även Eneroths eget parti inte gör något åt. När något extra ömkansvärt fall hamnar på löpsedeln så blir politikerna “berörda”, “upprörda” och tycker det är “oacceptabelt” men ändå så ändrar de inte på regelverket.

Nu “får” man ju inte ställa grupper mot varandra men jag göra det ändå. Under vår fem år långa berikning av unga till medelålders ensamkommande afghanska män så har regeringen både hunnit lyckats skapa en speciallag som att försöka modulera den lagen på ett gynnsamt sätt för denna behjärtansvärda grupp.

Att från politiskt håll göra sån här skillnad på människor är både diskriminering som att ställa grupper mot varandra.

Erik Forsman
14 februari 2021 kl 09:58

Man ska inte romantisera hemlösheten. Har arbetar en del med hemlösa människor i lite olika roller, främst med missbrukare.

Detta har gått långt mycket längre i t ex USA men, det finns ett stort MEN här. Det personliga ansvaret betonas så väldigt mycket mer i USA än i Sverige. Egenmakten är också mycket större, som främst yttra sig i autonoma religiösa samfund och kyrkor. Dessutom finns det självförsörjningskollektiv; alltså människor som helt lever utanför samhället, men inte alls är utslagna. En sådan alternativ rörelse verkar helt hopplöst att åstadkomma här i Sverige. Detta är något kontroversiellt i vårt land.

Något som ligger djupt i oss människor, är att vi spontant börjar organiseras oss när vi som kollektiv känner att vår livsföring är hotad. I Sverige har denna djupliggande förmåga till synen helt försvunnit. Är övertygade om att det finns människor med kapital som skulle vara positiva till ett alternativa sätt att leva utanför samhället på. Problemet är att staten aktivt motarbetar detta. Staten har alltså en dold icke uttalad agande, där självförsörjande fungerande kollektiv hotar statens självbild, samtidigt som statens lämnar människor i permanent utanförskap, utan försörjning.

Hemlösheten kan alltså vara en start på något nytt.

Erik Forsman
14 februari 2021 kl 11:25

Hedi Bel, grundorsaken till det du tar upp: avregleringar och utförsäljningar av statlig egendom började med Milton Friedmans monetarisms intåg världen över som startade med statskuppen i Chile. Det var nämligen i Chile som Milton Fridmans monetarism infördes först. Sedan åka hans Chicagopojkar land och rike kring och övertygande hela världen att avreglera samt privatisera de flesta marknader och Sverige hade alltså här inget annat val än att göra det samma. Detta ledde till ekonomiskt uppsving; samtidigt, ironiskt nog, har man nu helt och hållet lämnat Milton Fridmans modell för inflationsbekämpning, då han ansåg att det endast kunde hanteras genom att bland annat begränsa penningmängden, vilket med dagens digitala “pengar” är så långt ifrån detta som det vara går att komma – digitala pengar inte fanns 1980 då Milton Fridmans bok “Free to Choose kom ut. Till sist var det samma Milton Fridman som talade sig varm för medborgarlön, inte att förglömma.

Det stämmer det du beskriver att med avreglering samt ökad utlåning steg fastighetspriserna astronomiskt. Detta kan också beskrivas som medveten politik. Först tjänar finansmarknaden på avregleringar. När botten sedan går ur fastighetsmarknaden kommer samma finansmarknad att köpa upp de nyrenoverade fastighetsbeståndet för en mycket billig penning, emedan varligt folk kommer att skinnas in på bara benen. Sedan börjar karusellen om igen och en ny med en utlåning och vanligt folk får återigen fylla värdet av pengar i form av arbete. Pengar kan bara skapas genom arbete, glöm inte detta.

Erik Forsman
14 februari 2021 kl 11:27

Hedi Bel: “1985 verkställdes en reform som innebar att en avreglering kreditmarknaden inleddes med fortsatt fast växelkurs”.

Detta innebar en ekonomiskt, om inte katastrof, så i vart fall en tömning av stadskassa då Riksbanken införde 500 % i rätta – manövern ledde till att vår guldreserv spelade bort inte mindre än två gånger. Dessutom är det inte uteslutet att manövern var planerad: Bildt var då statsminister under tiden Sorors spekulerade mot vår valuta och vem dyker inte upp i styrelserna för flera av Soros NGO om inte kalle vingmutter. Här belönas han med riktigt tilltagna styrelsearvoden.

Magnus Lindgren
Magnus Lindgren
Gäst
15 februari 2021 kl 02:02

Sveriges humanitet har backat ca 500 år i utveckling https://sv.wikipedia.org/wiki/Rotehjon
Eftersom de inbetalda höga skatterna tvingande har drivits in med löfte om social trygghet
pågår nu ett framtvingat ponzibedrägeri https://sverigekontanter.se/ordbok/ponzibedrageri/

Hur kommer vi åt det svenska korruptionsproblemet som tom vilseleder internatinell ranking?
https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/legacy/39-8-gejl.pdf

“Vi har i denna artikel strävat efter att uppnå tre ambitioner: att (1) visa
läsaren att trots att Sverige klarar sig bra i internationella jämförelser, är
korruption ett verkligt problem och uppfattas vara det av medborgarna, att
(2) argumentera för att det finns skäl att tro att korruptionsproblematiken
har förvärrats under de gångna decennierna och tycks kunna bli ett allt värre
problem i framtiden samt (3), visa på det vi menar är den svenska korruptionsproblematikens kärna: att den utbredda tron att politiker och tjänstemän är korrupta, samt att man tror att problemet är ökande, långsiktigt kan
leda till att legitimiteten för svensk demokrati urholkas. “

Erik Forsman
15 februari 2021 kl 15:18

Slutlige Hedi Bel Habib, du som ekonom och socialist, hur ser du det detta med en oändlig tillväxt på en ändlig planet?

Du vet lika bra som jag att världen hålls igång med hjälp av det vi kallar för tillväxtekonomi, inte självförsörjningsekonomi. Den är dessutom så konstruerad att tillväxten skapas genom skuldsättning – ränteberäknad skuld skulle man kunna säga är måttet på tillväxt – för det är så pengar skapas i dag eller betalningsmedel vilket kanske är ett bättre ord än pengar, för det ger lite fel association till sedlar och mynt.

Ska då en tillväxt ske, så måste skuldmassan öka och öka. Kostnaden för tillväxten är räntebelastad skuld. Räntebördan blir till sist för tung att mäkta med. För att hålla karusellen igång finns det vissa reglage att vrida på och sparka att dra i för att inte en massökning av betalningsmedlen (sker via ökad skuldsättning) ska erodera värdet dvs skapa inflation gör man vissa saker för att hålla inflationen i schack. Inflationen hålls således stången så länge tillväxt sker och för att detta ska fungera i längden så sänker och sänker man räntan. Ger längre amorteringstid. Minska amorteringskraven osv just för att hålla kostnaderna för räntan nere för att fortsatt hålla igång öka skuldsättning som är synonymt tillväxtekonomin. Detta kommer inte att fungera i långa loppet. Tillväxtekonomin är beroende av oändlig tillväxt, vilket är en imaginär skapelse som inte kan fungera i en ändlig värld. Tillslut kommer hela systemet att självkrascha genom att gå i baklås med hyperinflation som följd.

Som jag ser det väljer här finanseliten heller att drastiskt minska antalet människor på jorden istället för att de ska förlora sina förmögenheter.

Hedi Bel Habib
Hedi Bel Habib
Gäst
16 februari 2021 kl 09:13

Erik,
Avancerad fråga du ställer:
Med monetarismens uppkomst har det sket en förväxling mellan mål och medel. Livsmålen har blivit medel och medlen har blivit mål. Detta är en etisk förvirring i det moderna civilisationsbygget. Mellan livsformerna att vara och ha valde man att ha. Ägandets livsform har blivit styrande.

Nationalekonomins kulturhistoriska uppkomst kan betraktas som en övergång från religiös tro på gudar och fetischer till värdefetischism. Ur antropologiskt perspektiv har man gått från gudstro till penga-tro. Nationalekonomin är en fetischistisk värdeteori. Eftersom i botten är det samma psykologiska mekanismer som styr vid föreställningen om metafysiska värden av fetischer och föreställningen om monetära värden av varor och prylar.

Det finns idag inom fastighetsbranschen tydliga tendenser till geografisk eller platsrelaterad värdefetischism. En lägenhet med samma standard kan kosta 25 miljoner i Östermalm, men bara en bråkdel i Södertälje! Detta trots att standard och pendlingstiden från dörr till dör är de samma.

Därför skulle det vara intressant med en de-konstruktion av monetarismen och den nationalekonomiska monetärt besatta värdeteorin i ljuset av en samhällskritisk teori och en ny värdeteori.

Erik Forsman
16 februari 2021 kl 12:37

Många nya tanker om mål och medel samt om att vara och äga.

Det låter bra det du skriver; men säg mig varför skriva “samhällskritisk teori” varför inte skriva rakt ut: kritiska teori,  som alla vet utvecklades inom Frankfurtskolan försorg och som tyvärr haft stor negativ påverkan på filosofi och samhällsvetenskapen. Att resonera med dig, är att gå i cirklar. Det är just den oheliga alliansen mellan finanseliten och Frankfurtskolans
idiologer som är den nya
monetarismen. I själva verket är Frankfurtskolan både en logisk och idiologisk produkt samt dessutom finansierad av just finanseliten ämnat att bryta ner det sista motståndet mot new world order med sin the global reset idiologi om total världsherravälde – kommer att drabba sig också.

Sedan att kalla marknad för värdefetischism är förakt inför folkviljan.

Vad som sättet priset på fastighet är många olika faktorer, inte minst många människors fria val. En hus i Vilhelmina kostar kanske en miljon och samma hus (eller tomt och hus = fastighet) tjugotal miljoner. Dels handlar det om närheten till hyfsade utkomsten dels om samhällsservice samt inte minst, i dagens läge om trygghet.

Erik Forsman
16 februari 2021 kl 12:52

Det enda raka och minst dåliga (dock med stor risk) är att helt förstatliga hela finanssektorn och på så vis hindra privata aktörer för egen vinning skull trycka upp pengar efter behag för att leva i gått i överflöd på vad räntan ger. Istället skulle staten kunna låna av det egna folket för investeringar i infrastrukturen. Jag vet att detta låter som socialism, men socialism är av finanselit sponsrad suvertion.

Erik Forsman
16 februari 2021 kl 13:34

Du skriver Hedi Bel Habib att nakdelen med att staten lånar av den egna befolkningen genom statsobligationer, som i fallet Japan, är att japaner riskerar att bli utan pensioner när staten kollapsar finansiellt. Nå hur skulle du då beskriva den betydligt farligare och än värre självbärande monster som en tillväxtekonomi ala nya monetarismen är i så fall?

Hedi Bel Habib
Hedi Bel Habib
Gäst
16 februari 2021 kl 16:15

Hej Erik,
Jag avslutar denna givande diskussion mellan oss genom att säga att vi är offer för ekonomism och monetarism som livshållning. Ekonomismen har ersatt religion och denne i sin tur utgör en annan form av religion och inte en befrielse från religion som de flesta tror. Vi gick från religiös alienation till marknadsalienation. Marknader för vilda djur i Kina tros vara källan till utbrottet av coronaviruspandemin. Men djurmarknader är bara ett förstoringsglas som synliggör ekonomismens avarter. Ekonomismen anses idag inneha en hegemonisk ställning som ideal för alla typer av samhällsbyggen. Ekonomismen bortser från andra aspekter, som har lika stort eller högre värde än de som kan värderas i monetära termer.

Inom ekonomismen utgår vi från materiella behov och vi glömmer bort existentiella behov. Människan har två grundläggande behov: att vara och att ha. Vi valde att ensidigt bygga våra samhällen för att äga eller ha och glömde bort varandets livsdimension. Att ensidigt sträva efter att ha och att äga gör att reptilhjärnan kan ta över och att vi då faller offer för en aggressiv marknadslogik som inte tar hänsyn till icke monetära värden. Coronapandemin är ett resultat av vår aggressiva ekonomistiska logik. Därför behöver vi återställa balansen mellan dessa två fundamentala livssfärer: att vara och att ha.

Den tyske sociologen och filosofen Habermas menar att samhället kan delas upp i “systemvärld” och “livsvärld”. Den hårda instrumentella rationaliteten hör hemma i systemvärlden, den mjukare, kommunikativa rationaliteten hör hemma i livsvärlden. Systemvärlden är pengarnas, maktens, ekonomins och storpolitikens värld. Livsvärlden är relationers värld. Han menar att vårt samhälle präglas av “systemvärldens kolonisering av livsvärlden” – vilket innebär att den hårda rationaliteten alltmer härskar även i livsvärlden.

Det vi kan göra enligt Habermas är att ändra på riktningen för koloniseringen. Att låta livsvärlden kolonisera systemvärlden istället. Detta skulle innebära att monetära värden skulle underordnas relationella värden i vårt sätt att styra utvecklingen och se på världen.

Anders Johansson
Anders Johansson
Gäst
Reply to  Hedi Bel Habib
16 februari 2021 kl 16:58

Det här resonemanget är ju en sorts beskrivning av tankegångarna och försäljningsargumenten bakom “The Great Reset”. Snacka om att känna av åt vilket håll vinden blåser.

Erik Forsman
Reply to  Hedi Bel Habib
17 februari 2021 kl 10:27

Habermas system- och relationsvärldar påminner om en fransk filosof och psykoanalytiker (glömt namnet) som skrev om ytjaget och djupjaget.

Ingen människa kan leva utan att underkasta sig ständiga upprepningar. Vi upprepar städning och organiserar livet ut. River fram och slänger. Samla och slösar. Vi sover och vaknar. Tar hand om vår hygien. Får något att äta. Går på toaletten samt pysslar med snarlika saker var dag. Detta är inget vi utvecklas av, utan detta rör bara vid vårt ytjag. Utan denna “muskel” (att stå ut med att göra samma saker om och om igen) skulle vi inte överleva. Sedan händer det något oförutsett som kullkastar allt. Ytjaget kraschar då något djup störs inom oss som tvingande leder fram till att nytt kommer fram ur oss som ett vulkanutbrott: förälskelser. Ny karriär. Nära anhörigs bortgång. Flytt. Barn. Detta berör vårt djupjag och hela personligheten puffas framåt en liten bit. Sedan tar ytjaget återigen över.

Vi är helt överens om “ekonomismen” samt den aggressiva marknadslogiken är en styggelse för oss människor. Denna aggressiva marknadslogik kommer prissätta allting i framtiden, tillslut även vattnet vi dricker och luften vi andas. Vi är dock inte alls överens om hur detta skall tyglas.

De svar du här ger Hedi Bel Habib är mer kritisk teori. Mer kulturmarxistiska filosofer a´la Michel Foucault et consortes (joora, det går att utläsa mellan raderna vilka socialantropologiska tänkare du lutar dig mot) skaran är inte så stor, om än höggud. Det är här du står tomhänt och är oförmögen att dig ur cirkelresonemanget. Antingen är du beräknad medveten och känner väl till att postmodernismen, i sin praktiska tillämpning i form av kulturmarxism, ödelägger allt samhällsuppbygglig i sin subversiva framfart, då du tjänar dess läror eller så är du bara lurad som många andra vänsterintellektuella och inser inte att det är samma destruktiva krafter som ligger bakom den aggressiva marknadslogiken som ligger bakom postmodernismen.