Jan Helin på SVT om NewsVoice: Vi är opartiska och sakliga

Sveriges Televisions yttrande

En handläggare som intervjuats anonymt sade till redaktionen att hen upplevde artiklarna som en organiserad påverkanskampanj, ett försök att påverka myndighetens beslut. I flera artiklar på de aktuella sajterna påstods att MPRT diskriminerar så kallade alternativmedier.

Charlotte Ingvar Nilsson sade:

“Ja, men det stämmer naturligtvis inte. De medierna som… Vi fick väldigt många sökande, jag har för mig att det var runt 100-200 sökande och det var inte alla som fick, bland annat är det, om vi tittar på nu alternativa, om vi talar nu lite mer om alternativa medier så var det sex sökande varav fyra fick och två fick inte.”

Reportern frågade researchern från Expo:

“Samtidigt så är ju det här en myndighet som delar ut väldigt mycket pengar de har en del makt så att säga, borde inte dom också tåla kritisk granskning?”

Han svarade:

“Absolut, det är, sånt ser vi hela tiden, kritisk granskning av myndigheter men dom här medierna jobbar på ett helt annat sätt, det handlar inte om att hitta liksom systemfel, eller belysa att något sker på ett sätt som inte är bra, det handlar väldigt mycket om att attackera enskilda, att skrämma människor till tystnad. Man jobbar på ett helt annat sätt än att med journalistikens verktyg granska problem och orättvisor.”

Vidare sade Charlotte Ingvar-Nilsson:

“Vi kan naturligtvis inte styra över vad tidningarna skriver. Vi ska inte styra över vad tidningarna skriver. Vad vi gör med dom enskilda medarbetarna, vi vidtar åtgärder, men jag vill inte närmare gå in på det. Jag vill också framhålla att mina medarbetare hängs ut. Det har varit ett antal som har hängts ut på olika sätt. Men det har aldrig varit fråga om, vad vi kan bedöma, det har inte varit fråga om hat eller hot. Det vill jag noga understryka. Hade det varit det hade vi polisanmält det.”

I inslagets avannons redovisades de aktuella sajternas bemötanden. Programledare:

“Och Kulturnyheterna har sökt ansvariga utgivare för sajterna för att få deras syn på kritiken. Samhällsnytt och Newsvoice svarar att även de enskilda handläggarna är makthavare och därför ska kunna kritiseras. Nya Dagbladet har inte svarat på våra frågor.”

Inslaget kl. 21.34 var ett kortare inslag i samma ämne. Även efter detta inslag redovisades sajternas bemötande enligt ovanstående.

Kulturnyheterna 18 februari

I Kulturnyheternas sändning den 18 februari, kl.18.15 sändes två olika inslag. Det första inslaget handlade om att MPRT hade gjort en polisanmälan om ett eventuellt dataintrång. Peter Schierbeck, administrativ chef på MPRT sade bland annat:

“Ja det finns väl en misstanke om det i alla fall och vi gjorde då en polisanmälan kring det. Så det finns ett, ja, ett ärende hos polisen helt enkelt om ett misstänkt dataintrång.”

I inslaget beskrevs att myndigheten den 9 december hade kommunicerat vilka redaktioner som fått redaktionsstöd men att uppgifter om vilka som skulle få ta del av stödet hade publicerats redan den 2 december av en extern alternativsajt. Den administrative chefen på MPRT fortsatte:

“Det var där vi såg det helt enkelt. Sen liksom hur det har gått till det kan inte vi, det får i så fall polisen göra då sin utredning kring.”

Efter detta inslag påannonserades nästa inslag av programledaren enligt följande:

Påannons (programledare):

“Och nu reagerar Britta Lejon, tidigare demokratiminister och nu ordförande för Statstjänstemannaförbundet, på de uthängningar som ägt rum. Men också på den ökande mängd av hat och hot mot tjänstemän.”

Efter detta gjordes en kort beskrivning av uthängningarna som redovisats i inslaget dagen innan och hur de hade uppfattats av dem som hade utsatts. Detta hade Britta Leijon reagerat på men som framgick pekade hon också på den ökande mängden hat och hot mot tjänstemän generellt. Detta illustrerades med bilder från olika sajter. När det exemplifierades om hat och hot visades dock inte någon identifierbar sajt i bild. Britta Lejon intervjuades och sade bland annat:

“Det här är ett otroligt hot mot den enskilda individen och den familjen som drabbas, mot deras hälsa och liv och arbetsmiljö. Men det här påverkar också rättsstaten. Vi kan se att av de som utsätts för hot och våld så påverkas dom i sin myndighetsutövning. De fattar beslut som de annars kanske inte skulle ha fattat. De kanske låter bli att fatta beslut som de borde ha fattat. Och man kanske drar sig för att göra vissa ytterligare undersökningar. Så att ja, tyvärr påverkar det här myndighetsutövningen. Vi ser ju att det finns flera saker som måste göras. Dels så behöver politikerna besluta om att skärpa skyddet för myndighetsutövning genom en ökad lagstiftning som skärper straffen för hot mot tjänstemän men som också hittar andra sätt att skydda myndighetsbeslut och myndighetsutövning.”

I Kulturnyheterna kl. 21.34 sändes inslagen med samma utformning.

Anmälan

Anmälaren som är Newsvoice ansvarige utgivare har i två anmälningar riktat kritik mot inslag i sändningarna den 17 februari och 18 februari. Nedan sammanfattas det anmälaren anför.

Inslag 17 februari

Den första anmälan gäller Kulturnyheterna den 17 februari kl. 18.15. Anmälaren anser att inslaget är partiskt och osakligt. Anmälaren anser bland annat att Nya Dagbladets och Newsvoice artikelinnehåll vad gäller deras syn på hur myndigheten arbetar borde ha redovisats närmare och vänder sig mot att, som de anser, anställda på myndigheten ger en falsk bild av verkligheten, vilket anmälaren anser är ”ett beställningsjobb”. Till anmälan har bifogats en länklista till 32 artiklar på sajterna som har med myndigheten att göra direkt eller indirekt.

Anmälaren anser att Newsvoice och Nya Dagbladet svartmålas utan att fakta från artiklarna redovisas och att generaldirektören för myndigheten gör värdeladdade uttalanden. Anmälaren anför att ”Det enda som behandlas i programmet är att handläggare namnges i samband med falsk information och/eller förtal av medierna i fråga. Vårt innehåll varken diskuteras eller ifrågasätts.” Vidare anser anmälaren att inslaget är partisk och att frågans komplexitet när det gäller beslutsfattandet om mediestöd borde redovisats.

Anmälaren anser att ”De påstår sig ha studerat artiklarna ovan men har inte framfört en enda frågeställning om detta till oss innan sändning.” Och att ”Newsvoice fick ett email dagen innan sändning och SVT vägrade samtidigt att svara på frågor på telefon.” Samt att ”… Innehållet i våra artiklar beskrivs som gravt missvisande: Det beskrivs sedan inte enda gång vad som är felaktigt eller missvisande i en enda av de 32 artiklarna.”

Anmälaren anser att det borde framgått varför sajterna anser att uppgifterna om handläggarna var relevant att publicera och att SVT döljer detta genom att inte belysa det.

Anmälaren anser att det är förtal att sajterna i inslaget grupperas som alternativmedier och att begreppet ”ytterhöger” borde förklarats. Vidare anför anmälaren att benämningen är osaklig samt att det framstår som att sajterna inte tagit hänsyn till eventuella publicitetsskador med anledning av Expos researchers uttalande.

Anmälaren anser att det är en påverkanskampanj som ägt rum då SVT, DN, och MPRT, samma dag, släppt artiklar om förslag till förändringar i regelverket för mediestöd.

Anmälaren anser att MPRT:s generaldirektör inte borde fått säga att alternativmedier inte har diskriminerats oemotsagd med motiveringen att 4 av 6 har fått stöd. Enligt anmälaren hade 2 av 6 fått stöd innan. Anmälaren anser därmed att uttalandet var missvisande då det var 2 av 4 som inte fått stöd, alltså 50%. Anmälaren anser också att det borde framgått att det enbart var Newsvoice och Nya Dagbladet som fått avslag trots att de, enligt anmälaren, uppfyller alla grundkrav samt att paragraferna som använts inte använts förut för att neka stöd. Enligt anmälaren är således inslaget osakligt då det inte beskriver ”det som har hänt”.

Inslag 18 februari

Anmälaren har också anmält Kulturnyheterna den 18 februari kl. 18.15. Anmälaren anser att inslaget är vilseledande och ”fake news med en grov slagsida mot ensidighet”. Vidare att inslagen är partiska för att ”ämnena och objekten för inte ens har med varandra att göra” och att inslaget är ett angrepp som syftar till smutskastning.

Anmälaren framhåller att Newsvoice som litet oberoende media med några få medarbetare har hängts ut, ”även om vi avslöjat graverande omständigheter på en svensk myndighet” genom att bilder från Newsvoice klippts samman med starka negativa ord.

Anmälaren har bifogat en bilaga för att närmare precisera sina invändningar. I bilagan tas sikte på det myndighetens generaldirektör framhållit i inslaget den 17 februari om att det aldrig varit fråga om hat eller hot i sajternas publiceringar om handläggarna på myndigheten. Anmälaren anser dock att Newsvoice i inslagen den 18 februari associeras med ”hot, hat, våld och ett dataintrång på myndigheten MPRT.” Så vitt SVT kan se anser anmälaren att generaldirektörens uttalande om att det inte förekommit hot eller hat mot handläggarna borde refererats även när händelserna beskrevs kortfattat i inslagen den 18 februari. Vidare att klippningen av inslagen var vilseledande. Anmälaren anser även att det kunde uppfattas som att Newsvoice varit inblandade i dataintrånget på myndigheten som i övrigt, enligt anmälaren, inte var ett dataintrång. Anmälaren anser även att det kunde uppfattas som att Britta Lejons uttalande om generellt ökande hot och hat mot tjänstemän felaktigt kunde kopplas till Newsvoice.

SVT får anföra följande

I det som följer behandlar SVT:s yttrande det anmälaren anfört beträffande inslagens innehåll i sändningarna den 17 och 18 februari. SVT har av granskningsnämnden fått tillfälle att yttra sig över det anmälaren anför om det inslagen behandlat i förhållande till kravet på opartiskhet, saklighet och om anmälaren beretts tillfälle till genmäle. Det anmälaren anfört utöver det kommer således inte behandlas i yttrandet.

Inslag den 17 februari

Utgångspunkten för inslaget var att handläggare på MPRT hade hängts ut med namn och bild på så kallade alternativsajter. Anmälaren vänder sig mot SVT:s nyhetsvärdering och att den inte överensstämmer med Newsvoice eller Nya Dagbladets i fråga om vad som bedömdes vara relevant i det aktuella fallet. Det som togs upp beträffande publiceringarna på sajterna var att de var ovanliga med tanke på de enskilda handläggarnas integritet i förhållande till allmänintresset och deras position. Inslaget behandlade inte sajternas samlade utgivning.

Enligt SVT innebär inte Kulturnyheternas självständiga nyhetsvärdering, att inslaget är partiskt eller ensidigt även om den avviker från den nyhetsvärdering som Newsvoice och Nya Dagbladet gjort. Newsvoice och Nya Dagbladet har fått möjlighet att bemöta den eventuella kritiken i inslaget och ge sin syn på saken.

I inslaget påstås inte att det funnits sakfel i sajternas artiklar eftersom inslaget inte behandlade den frågan. Det som behandlades var att sajterna publicerat uppgifter om tjänstemän på MPRT som – sanna eller ej – bland annat upplevdes som ”gravt missvisande och en rad personliga påhopp” av enskilda handläggare och av myndighetens generaldirektör. Uppgifterna hade publicerats i samband med att MPRT fattat beslut om mediestöd. Generaldirektören för myndigheten, som är en externt medverkande för vilken kravet på opartiskhet och saklighet är lägre, gav sin syn på saken. Hon framhöll bland annat att hon tyckte det var väldigt obehagligt när enskilda medarbetare hängdes ut och att hon ansåg att journalisterna visste att det är mediestödsnämnden som fattar beslut och inte de enskilda handläggarna.

Anmälaren efterlyser en beskrivning av vad som ansetts vara felaktigt eller missvisande på sajterna. Eftersom redaktionen inte gjort några sådana påståenden om sajternas artiklar kan SVT inte se att detta vore relevant.

Som framgår av inslaget handlade Kulturnyheternas publicering inte heller om huruvida nämnden hade följt handläggarnas råd till beslut eller ej.

Anmälaren anser att handläggare är makthavare och därför måste tåla hård granskning med namnpublicering. Enligt redaktionen var det just denna bedömning som var ovanlig i förhållande till normer och praxis inom svensk journalistik och därmed relevant att belysa.

I inslaget ställdes kritiska frågor till de som intervjuades, inklusive myndighetens generaldirektör.

Anmälaren vänder sig mot begreppet “ytterhöger” som användes av en externt medverkande som intervjuades. SVT har förståelse för att begreppet kan upplevas som oprecist. SVT bedömer dock att det som beskrivning i sammanhanget, som inte var en analys av begreppet i förhållande till sajterna, får anses begripligt. Den externt medverkande poängterade även i sammanhanget att sajterna skiljde sig åt sinsemellan. Sekvensen i inslaget löd:

Speaker: (…) “Dom ser sig själva som ett alternativ till etablissemangsmedia och systemtänkande. Den antirasistiska tidskriften Expo som kartlagt de här sajterna, säger att de alla är en del av ytterhögerns medielandskap, även om de sinsemellan skiljer sig åt.”

Den externt medverkande från tidskriften Expo:

“Man är inne i ett kulturkrig helt enkelt och angriper vad man upplever som politiska motståndare snarare än att man gjort en bedömning av liksom, är det här en offentlig person, vad är det här, är det en publicitetsskada som är motiverad. Det är uppenbart att det inte finns den typen av diskussioner att det inte finns ett sånt, den typen av perspektiv närvarande här.”

Såvitt SVT kan se benämner sig sajterna själva bland annat som ”alternativmedier”.

Anmälaren vänder sig även mot att den externt medverkande researchern från Expo ”får påstå att vi inte tagit hänsyn till publicitetsskador”. Som framgår har sajten fått möjlighet att besvara kritiken om hur deras publiceringar kan ha uppfattats av de berörda handläggarna och det svar som de har givit har redovisats.

I sin anmälan beskriver anmälaren sin syn på myndighetens ”maktposition” och anser att SVT döljer att myndigheten har en maktposition. Det framgår dock av ett stort antal publiceringar att redaktionen även kritiskt granskat myndigheten även om dessa granskningar inte behandlades specifikt i det aktuella inslaget. När det gäller det aktuella inslaget belyste det den publicistiska bedömningen att hänga ut handläggarna trots att de inte var beslutsfattare.

Anmälaren vänder sig även mot formuleringen ”organiserad påverkanskampanj” och anser att den är osaklig i sammanhanget. Som framgår hänvisas i denna del till ett citat av en källa som beskrev att den upplevde artiklarna på sajterna så.

När det gäller anmälarens invändningar mot att myndighetens generaldirektör sade att hon ansåg att alternativmedier inte hade diskriminerats, får SVT framhålla att även generaldirektören var en externt medverkande för vilken kravet på opartiskhet och saklighet ställs lägre. I inslaget berättades dock samtidigt att myndigheten hade kritiserats för ”att diskriminera alternativmedier”. Det generaldirektörens sade var alltså ett svar på den kritiken.

[Referenser]

1. https://www.svt.se/kultur/myndigheten-for-press-radio-och-tv-mprt-mediestod-forslag-kritik-yttrandefrihet-tidningsutgivarna-journalistforbundet-medieombudsmannen-publicistklubben

2. https://www.svt.se/kultur/kritiserat-forslag-blir-verklighet-medier-som-sprider-desinformation-kan- nekas-stod

3. https://www.svt.se/kultur/myndighetens-innehallskrav-skapar-ny-mediepolitik
4. https://www.svt.se/kultur/tidningen-tempus-blir-aterbetalningsskyldig-och-laggs-ned

Bemötande och genmäle

För att få de aktuella sajternas syn på saken kontaktades sajterna före sändning. Redaktionen skickade mejl mer än ett dygn före sändning och gav exempel på vilka publiceringar som åsyftades och ställde följande frågor:

“I artiklar lämnar ni ut namn och uppgifter om enskilda myndighetspersoner, när ni är kritiska mot beslut som fattas av en nämnd på en myndighet. Hur går det ihop?

Att dessa publiceringar om enskilda upplevs vara obehagliga, vad tänker ni om det?

Det finns kritik mot att det här sättet att publicera namn skulle vara ett sätt att försöka påverka myndighetens arbete och beslut. Hur ser ni på det?”

Anmälaren bekräftar också att de fick möjlighet att bemöta kritiken (“NewsVoice fick ett email dagen innan sändning”).

De svar som redaktionen fick av sajterna sammanfattades och redovisades i inslagets avannons. Sajterna har inte begärt genmäle efter sändning.

Inslag 18 februari

Som framgår av sändningen publicerades två olika inslag efter varandra. Det första inslaget handlade om ett misstänkt dataintrång som MPRT bekräftade att de hade polisanmält. Uppgiften om att utkast till beslut om mediestöd hade publicerats i förväg av extern sajt innan myndigheten hade offentliggjort besluten hade kommit till redaktionens kännedom efter att det publicerats på den externa sajten. Polisanmälan blev känd för redaktionen samma dag som det rapporterades i programmet. I inslaget berättade en ansvarig på myndigheten att de misstänkte att ett dataintrång hade skett och att de hade gjort en polisanmälan samt att polisen skulle utreda fallet. Varifrån uppgiften kommer om att ”en anställd läckt informationen” som anmälaren framhåller, känner inte redaktionen till. Uppgiften har inte heller kunnat verifieras av redaktionen.

I sändningen påstods inte att dataintrånget misstänktes komma från någon av de aktuella sajterna som anmälaren anser att det gavs intryck av.

Det andra inslaget den 18 februari, var en uppföljning av inslaget den 17 februari. Inslaget påannonserades som ett nytt inslag och handlade om att

[2] Se närmare beskrivning i yttrandet, sid. 1-2.

tidigare demokratiminister och nuvarande ordförande i Statstjänstemannaförbundet, Britta Lejon, hade reagerat på de ”uthängningar” som anställda på MPRT utsatts för. Detta var incitamentet till hennes reaktion men hon tog upp ämnet ur en bredare kontext. Hon ansåg att hon märkt en ökning av hot och hat mot sina medlemmar, tjänstemän och myndighetspersoner, generellt i Sverige. Som framgår påannonserades inslaget: ”Och nu reagerar, Britta Lejon, tidigare demokratiminister och nu ordförande för Statstjänstemannaförbundet på de uthängningar som ägt rum. Men också på den ökande mängd av hat och hot mot tjänstemän.”

Enligt SVT kunde Britta Lejons reaktion beskrivas utan att det kunde missförstås som att det vore anmälarens sajt som skulle stå för det generella problemet som hon pekade på. Särskilt eftersom detta preciserades i påannonsen. Redaktionen bedömde att hennes reflektion, som gällde det generella perspektivet nämligen hat och hot på nätet mot tjänstemän – kunde redovisas samtidigt som att orsaken till hennes reaktion och den korta sammanfattningen av inslaget dagen innan kunde göras inledningsvis – utan att detta skulle misstolkades. Som framgår bestod en viss del av bildsättningen av bildmaterial från inslaget dagen innan där bland annat olika sajters namn var synliga. Men när det talades om hat och hot var redaktionen noga med att inte något namn på någon sajt skulle synas.

Detta framgår av bildsättningen:

Enligt Britta Lejon, ordförande i facket, statsanställdas förbund, är den här problematiken, välbekant. /Bild (Newsvoice) på artikelrubrik: handläggare MPRT…/

Men förutom uthängningar /Bild newsvoice del av rubrik/, rapporterar tjänstemän också om, hot, /Bild okänd källa, artikelingress/ och till och med våld /Bild: okänd källa, artikelrubrik/ i växande omfattning.

Anmälaren har inte heller efter detta inslag inkommit med begäran om genmäle till redaktionen.

Självfallet publiceras inte nyheter i Sveriges Television efter någons beställning utan utgör en självständig nyhetsbevakning. Inte heller finns i rapporteringen någon avsikt att eller svartmåla någon part. Skulle granskningsnämnden finna att något som gäller publiceringarna inte har besvarats ber SVT att få återkomma i denna del.

Sammanfattningsvis kan SVT inte finna att inslaget strider mot kraven på opartiskhet och saklighet eller bestämmelsen om genmäle i sändningstillståndet.

Sveriges Television AB

Jan Helin

Mediedirektör

Detta är en e-kopia av dokumentet. Originalhandlingen med namnunderskrift alternativt kopia av denna förvaras hos SVT Programetik.