Underrättelseofficer och frimurare skrev MSB:s rapport om konspirationsteorier

18
283
Andreas Önnerfors, 2021. Foto: UR Play
Andreas Önnerfors, 2021. Foto: UR Play

ANALYS. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har bett professor Andreas Önnerfors att ta fram en studie om konspirationsteorier och covid-19. Det påstådda syftet med studien är att “visa hur konspirationsteorier används och sprids”.

Mikael Tofvesson, enhetschef på enheten för skydd mot informationspåverkan beställde en studie om konspirationsteorier eftersom han anser att det leder till att man “inte litar på avsändaren och blir vaccinerad mot källkritik“.  Den som blev den ansvariga forskaren att ta fram denna studie blev professorn i idéhistoria Andreas Önnerfors.

Vad som inte framgår är att Önnerfors också är både högt uppsatt frimurare och är enligt uppgifter också underrättelseofficer. Hans djupa engagemang i frimureriet avslöjas i en utgåva av The Gavel. Men i aktuella mediala framträdanden liksom i MSB:s rapport redogör man inte för Önnerfors bakgrund och någon intressekonflikt i frågan trots att väsentliga delar av frimureriet är hemligt och medlemmarna i stor utsträckning utgörs av mycket inflytelserika personer.

Trots detta anlitades Önnerfors av MSB att kartlägga “utmaningar” mot de etablerade maktstrukturerna.

Relaterat: Folkhälsomyndighetens presschef Christer Jansons psyops-bakgrund granskas

Studien fick namnet Konspirationsteorier och Covid 19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning. Den behandlar exempelvis hur konspirationsteorier används.

I studien står bland annat att läsa:

Ett bra exempel på användandet av konspirationsteorier uppifrån och ner är påståendena om att presidentvalet hade ”stulits” från USA:s ex-president Trump i november 2020. Den avancerade konspirationsteorin som alltså uttalades av en sittande makthavare involverade olika element som pekade ut både demokrater, utländska aktörer, medlöpare inom Republikanerna och teknikföretag som arbetade med rösträkningen samtidigt som juridisk expertkunskap dömdes ut.

Stormningen av Kapitolium i januari 2021 visar dessa konspirationsteoriers potential att driva på radikalisering till våldsbejakande extremism. Ett annat exempel är det tjeckiska presidentvalet 2018 där det cirkulerade entydig polariserande propaganda som sammankopplade utmanarkandidaten med konspirationsteorier. Efter första världskriget upplevde många tyskar att de hade bedragits av sina egna politiker som i samröre med segermakterna hade pressat på dem ett fredsfördrag (Versaillesfördraget) som tyngde Tyskland ekonomiskt.

Detta i kombination med den globala börskraschen 1929 skapade grogrunden för acceptansen av konspirationsteorier (”dolkstötslegenden”) som meningsskapande politiska berättelser. (Upplevd) maktlöshet uttrycktes nerifrån och upp. I detta konkreta falla sammankopplades frustrationen med den antisemitiska myten om judiska ”plutokrater” som berikade sig på folkets misär. Den nostalgiska längtan efter det förlorade välståndet och dess framtida återupprättelse kunde sedan effektivt utnyttjas av nationalsocialismen. Nazisternas antisemitiska konspirationsteorier banade i sin tur vägen för utrotningen av Europas judar.

Ett annat segment i studien berör hur man skall “bemöta och motverka konspirationsteorier“.

När sker den största skadan? Så länge konspirationsteorier inte uttrycker brott som kan lagföras är det svårt att stoppa deras spridning. Den mest aktuella utvecklingen pekar dock mot att plattformar för sociala medier tar ett allt större ansvar att moderera innehållet för det som publiceras och sprids. På grund av konspirationsteoriernas potential att driva på radikaliseringsprocesser, polarisera det samhälleliga samtalet och underminera demokratisk myndighetsutövning kan dessa steg anses vara befogade.

Men bortom rent tekniska åtgärder mot själva medierna för spridning måste frågan ställas om det är mest effektivt att rikta interventionen mot avsändaren/källan eller mottagaren/målgruppen. Kognitiv stil, personlighetsdrag och världsbild skiljer sig mellan individer i relation till deras ålder, grupptillhörighet eller bildning. Beroende på tidpunkten för exponering och graden av verklighetsförlust är det svårt att hitta en lösning som passar alla fall av bemötande.

Dessutom är frågan tätt sammanhängande med hur konspirationsteoriernas används, av vem och i vilket syfte: om de cirkulerar i skolmiljö, förekommer i informationspåverkan, uttalas på en demonstration eller av en makthavare måste responsen se olika ut. Ligger åtgärderna på det pedagogiska planet? Är det en fråga om psykologiskt försvar? Måste mediernas kunskapsnivå höjas? Skall maktretoriken avväpnas? Socialpsykologen Péter Krekó har föreslagit att det riktade ingripandet mot konspirationsteorier skall bedömas i förhållande till tre faktorer:

• en hög grad av skadlighet
• en låg grad av rimlighet
• en hög popularitet och spridning

Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning Krekó menar att en konspirationsteori som kan göra stor skada, som är byggd på mycket lösa grunder men som har stor spridning bör prioriteras i alla former av intervention. Exempelvis är konspirationsteorier om covidvaccinet skadliga, relativt orimliga, men sprids aktivt på sociala medier eller manifestationer.

De kan mer sannolikt oskadliggöras genom objektiva informationsinsatser om deras orimlighet (påståendet att ”vaccinet innehåller ett mikrochip” kan lätt bemötas). Konspirationsteorier om M/S Estonias förlisning har å andra sidan inte samma samhälleliga skadlighet, är mer genomarbetade och underbyggda av fakta som är svårare att skilja från ren fiktion och har en relativt låg spridning. För att vederlägga dessa teorier behövs det en mer genomtänkt strategi som i detalj bemöter teknisk bevisning som ofta framförs (i likhet till 9/11). Ställd inför en bedömning om nödvändigheten om intervention bör således anti-vaccin-teorierna prioriteras på kort sikt, även om M/S Estonia-teorierna sammanflyter med övergripande skadliga ”superteorier” om den djupa staten och dess manipulationer.

Bedömningen av skadligheten kan göras i en rangordning där konspirationsteorins våldsbejakande potential bedöms (språkval, fiendebilder, uppmaning till våld), följt av andra allvarliga politiska eller samhälleliga konsekvenser (underminering av förtroende för samhället, myndigheter, vetenskapen) och konsekvenser för gruppen och individen som tror på dem (verklighetsförlust, förnekelse, isolering).

Bedömningen av rimligheten i en konspirationsteori måste ta dess komplexa uppbyggnad i beaktande. Den kommunicerar mer eller mindre trovärdiga utsagor om sakförhållanden samtidigt som värdeomdömen. Den logiska rimligheten kan bedömas relativt enkelt i förhållande till ofta förekommande felslut och genvägar eller övertron på en viss typ av bevis. Den etiska rimligheten måste rikta sig in på aktörernas antagna motiv: är det rimligt att dela in världen i absolut gott och ont och vem tjänar egentligen exakt vad på konspirationen (den romerska rättens fråga cui bono)? De konspirationsteorier som innehåller lägst rimlighet både avseende verklighetsbeskrivningen och beskrivningen av aktörernas etiska motiv är lättare att motverka på precis dessa punkter.

Sist men inte minst skall konspirationsteorins popularitet och spridning beaktas i valet av motåtgärder. Det säger sig självt att graden av spridning påverkar bedömningen av nödvändigheten av motåtgärder. Mer marginella konspirationsteorier kanske snarare lyfts fram om de behandlas eller bemöts i medierna eller av myndigheterna. Men det är ett tveeggat svärd. Till exempel: den konspiratoriska föreställningen om att spridningen av covid-19 drevs på av migrationen till Europa var ett marginellt fenomen i början av pandemin. 12 månader senare har denna position nått mainstream i den europeiska ytterhögern. Frågan är när det hade varit bäst att bemöta denna konspiratoriska berättelse.

Sist men inte minst måste dessa tre ingångsvärden bedömas i förhållande till vem som använder sig av konspirationsteorierna.

Mikael Tofvesson. Pressfoton
Mikael Tofvesson. Pressfoton

Utbildningsradion sände nyligen panelsamtalet Konspirationsteorier – en snabbväxande samhällsutmaning som arrangerades av MSB. Morgan Olofsson som förde samtalet frågade Mikael Tofvesson varför de beställt en studie om konspirationsteorier och fick följande svar:

“En konspirationsteori bygger på att man inte litar på avsändaren, man litar inte på budskapet för någon vill dig illa och man själv är ett offer eller så är någon annan ett offer. Det i sig betyder ju att man blir vaccinerad mot källkritiskt tänkande och inte mottaglig för fakta och information längre.”

Andreas Önnerfors har tidigare tillsammans med 15 andra författare gett ut boken Europe: Continent of Conspiracies som ett resultat av det europeiska forskningsprojektet Comparative Analysis of Conspiracy Theories COMPACT som pågick åren 2016 – 2020.

I en artikel från Uppsala universitet (4 maj 2021) hävdar forskarna bakom denna bok att konspirationsteorierna “inspirerar till terrordåd”. Önnerfors egna bidrag till boken undersöker hur den rasistiska och främlingsfientliga konspirationsteorin om ”det stora utbytet” kan ha varit ett motiv för terrordådet mot en synagoga i Tyskland 2019.

Text och sammanställning: Isac Boman, Nya Dagbladet

Relaterat


Lämna Twitter - Byt till Twitter och friheten
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Se reglerna.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd.
Prenumerera
Notify of
guest
18 Kommentarer
Äldst
Nyast Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
Per Held
Per Held
Gäst
18 juni 2021 kl 08:34

Här beställda utredare benämns vara forskare, seriöst, jag tvivlar, mer trygg leverantör.
Själv är jag inte forskare dock allmänbildad efter fyrtio år inom public services kringkastning.

Magnus Johansson
Reply to  Per Held
18 juni 2021 kl 13:53

Deras osaklighet och manipulativa anslag är förbluffande; de har ingenting med vetenskap att göra.

Erik Wiklund
Erik Wiklund
Gäst
18 juni 2021 kl 09:13

Allt som eliten och dess vänster-undersåtar säger om konspirationsteorier handlar om att försöka analysera sönder, hacka sönder och förlöjliga alla åsikter som vill beskriva att världen styrs av en ond maktelit – ja, till den grad att det blir rundgång av det hela där dom till sist snackar om snacket, och till slut blir frågan bara ännu mer flummig och inflammerad och därmed har dom trollat bort all seriositet i frågan – och då har de politiskt korrekta vunnit debatten, eftersom de äger massmedia.  

Erik Forman
Erik Forman(@ale2)
Reply to  Erik Wiklund
18 juni 2021 kl 14:08

Absolut, det är strategin. Vi måste å andra sidan penetrera, dissekera samt diskutera sönder deras försök att skapa dimridåer. Bra gräv, för övrigt. .

Magnus Johansson
Gäst
18 juni 2021 kl 13:42

Ett grundläggande problem hos dem som kritiserar konspirationteorier i de fall teorierna faktiskt kan klassas som sådana är att de felaktigt tror att ett påstående är falskt så fort det av någon betecknas som konspirationsteori, och att de inte behöver sakligt argumentera för denna uppfattning. Denna omständighet visar hur osakliga dessa personer är. Det är i sanning skrämmande att sådan personer har höga maktpositioner.

Åke Södergren
Åke Södergren
Gäst
18 juni 2021 kl 14:32

MSB logo är en octagon? Som mätinstrument kallas detta för oktant.
Vem har en oktant som signum??

Magnus Lindgren
Magnus Lindgren
Gäst
Reply to  Åke Södergren
18 juni 2021 kl 20:18

Men snälla Åke!

The Rub el Hizb, also known as an Islamic Star:
https://en.wikipedia.org/wiki/Rub_el_Hizb

och

MSB:s logga:
https://www.msb.se/

Magnus Lindgren
Magnus Lindgren
Gäst
18 juni 2021 kl 18:38

relaterat
”VÄRLDSBYGGARNAS BEDRÄGERI: FRIMURARNAS DOLDA HISTORIA”
https://jyrilina.com/svenska/varldsbyggarnas-bedrageri-frimurarnas-dolda-historia/

Thomas Nygren
Thomas Nygren(@nygren)
18 juni 2021 kl 22:51

Mikael Tofvesson, enhetschef på enheten för skydd mot informationspåverkan inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), vill kartlägga “utmaningar” mot de etablerade maktstrukturerna. Så här säger han om konspirationsteorier “En konspirationsteori bygger på att man inte litar på avsändaren, man litar inte på budskapet för någon vill dig illa och man själv är ett offer eller så är någon annan ett offer. Det i sig betyder ju att man blir vaccinerad mot källkritiskt tänkande och inte mottaglig för fakta och information längre”.
Så vi som inte litar på “de etablerade maktstrukturerna” sedan årtionden tillbaka, är då sålunda “vaccinerade mot källkritiskt tänkande” och “inte mottagliga för fakta och information längre”? Nästan alla som har vågat ifrågasätta vänsterns världsbild har väl tidigare på ett eller annat sätt blivit anklagade för att vara just konspirationsteoretiker och “klädda i foliehattar”?
Idag blir diskussionen nästan bara tragiskt, när PK-vänstern börjar prata om konspirationsteorier som ett “hot mot demokratin”. Är det några som alltid har velat inskränka åsikts- och yttrandefriheten, så är det väl just PK-vänstern? Att dom nu blir “traumatiserade” av “debatterna på nätet” och “gråter ut” i sina “nya offerkoftor”, beror väl helt enkelt bara på att dom inte är vana vid att någon tidigare har vågat ifrågasätta deras “tolkningsföreträde” av verkligheten?

Magnus Lindgren
Magnus Lindgren
Gäst
Reply to  Thomas Nygren
20 juni 2021 kl 02:19

Om Mikael Tofvesson utan något medgivande vill “kartlägga” svenska folket är det allra minsta man kan begära att myndigheten lagligt lämnar ut allmänna handlingar.

Vad är det som är så prekärt i “kartläggaren” Mikael Tofvessons CV att decennium här måste maskeras för svenska medborgare?

https://annaardin.files.wordpress.com/2017/03/m-c3b6ppen.pdf

Erik Forman
Erik Forman(@ale2)
19 juni 2021 kl 07:56

När maktens monotona röst framför sina tankar om konspirationsteorier avses budskapet, själva innehållet. I och med att dom sällan eller aldrig konkretiserar eller exemplifierar detta innehåll är attacken rätt trivialt tandlös. Värre är det när man övergår till att attackera och stämpla individen som varande en konspirationsteoretiker. I första rummet gäller kollektivet i andra hand individen – likt en sorts tvåstegsraketkonstruktion. 

Detta är inget annat än ett grundskott mot yttrande- och åsiktsfriheten eller friheten att diskutera samhällsfenomen, som man avser att utrota till förmån för idétvångskollektiv och tanketvångskollektiv – att utrota grundläggande mänskliga kommunikationsförmågor hos hela världsbefolkningen. Kort sagt programmera om hela mänskligheten. 

Last edited 5 månader sedan by Erik Forsman
Erik Forman
Erik Forman(@ale2)
19 juni 2021 kl 08:28

Vän av ordningen kan kanske tycka att våra journalister borde reagera över detta, men det är väl aningen naivt att önska sig. Journalisternas uppgift är granska makten och förmedla nyheter. 

Men hur skall man kunna granska något man i grunden inte förstår? Att förstå makten är mer en resa; en resa in i dess innersta kärna, för att till sist finna och särskilja dess unika dialektik. Första steget är att förstå övergripande principer, inte stirra sig blind på detaljer utan betrakta det hela i logiska block som knyts ihop i en sammanhängde orsaks- och verkansprincip. Denna förmåga saknar många journalister, för att de vägrar göra resan.

Magnus Lindgren
Magnus Lindgren
Gäst
Reply to  Erik Forman
17 augusti 2021 kl 00:24

Blueshift har skrivit riktigt bra om MSB:s desperata frimurarrapport

REFLEKTIONER ÖVER MSB:S PANIKRAPPORT ÖVER UPPVAKNANDET ÖVER COVID-19 LÖGNEN

By Cobalt | 2021-06-18

https://blueshift.nu/reflektioner-over-msbs-panikrapport-over-uppvaknandet-over-covid-19-lognen/

Magnus Lindgren
Magnus Lindgren
Gäst
13 september 2021 kl 22:04
Hans Dahl
Hans Dahl
Gäst
Reply to  Magnus Lindgren
14 september 2021 kl 09:46

Frimuraren, professor Andreas Önnerfors, är uppvuxen i Tyskland. Hans far, Alf Roland Önnerfors, var professor i Köln och enligt Wikipedia arbetade han där fram till 1991. Då var sonen Andreas Önnerfors 20 år. Samma källa förtäljer att Andreas Önnerfors studerade och tog studentexamen i Trier, som ligger cirka tjugo mil från Köln, vilket tyder på att han skickats dit för att genomgå en speciell utbildning.

Trier är förmodligen den mest katolskt präglade staden i hela Tyskland. Det finns gott om prestigefulla katolska skolor där. Biskopen i Trier, Stephan Ackermann, är utbildad vid det jesuitiska Pontificia Universitas Gregoriana i Rom.

Magnus Lindgren
Magnus Lindgren
Gäst
Reply to  Hans Dahl
14 oktober 2021 kl 16:49

Intressant Hans!

Toppen på isberget som frimurare Önnerfors försöker flytta fokus från.

Statistik för biverkningar av covidvaccin – t.o.m. 2021-10-13 (V41)

https://checkfact.org/veckostatistik-for-biverkningar-av-covidvaccin-uppdatering/

Last edited 1 månad sedan by Magnus Lindgren
Magnus Lindgren
Magnus Lindgren
Gäst
Reply to  Magnus Lindgren
23 oktober 2021 kl 08:25

Ny Myndighet för Psykologisk Krigsföring inrättas mot konspirationsteoretiker

(Regeringen grundar ny myndighet – ska bedriva psykologisk krigföring i Sverige
https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-grundar-ny-myndighet-ska-bedriva-psykologisk-krigforing-i-sverige/)

Magnus Lindgren
Magnus Lindgren
Gäst
Reply to  Magnus Lindgren
1 december 2021 kl 20:04

MSB-rapport utmålade tvångsvaccinering som “konspirationsteori”
Publicerad 1 december 2021 kl 17.36

INRIKES. Att befolkningen skulle tvångsvaccineras beskrevs som en stollig konspirationsteori i myndigheten MSB:s rapport i april. Men nu tycks konspirationen i allra högsta grad existera i verkligheten, rapporterar Folkungen.

rapporten “Konspirationsteorier och covid-19” beskrev myndigheten MSB hur det sprids desinformation om coronapandemin och vaccin.

Rapporten har skrivits av den högt uppsatte frimuraren och vänsterakademikern Andreas Önnerfors, som i media beskrivs som “expert på kon­spirations­teorier” om bland annat frimurare. I rapporten utgörs en stor del av referenserna av texter som Önnerfors själv har skrivit.

MSB-rapport utmålade tvångsvaccinering som “konspirationsteori” | Fria Tider

Last edited 6 dagar sedan by Magnus Lindgren