Nöden under Lilla Istiden kan komma tillbaka

-

KLIMATET. Dalarna är inte världen. Men Lilla Istidens ogynnsamma klimat med återkommande missväxt och nöd kunde tydligt avläsas även i lilla Dalarna. Prästen Emil Åkerström i Amsberg strax norr om Borlänge skildrade i slutet av 1800-talet i tidskriften Tunarötter vädrets och odlingsförhållandenas skiftningar utifrån lokala prästers anteckningar ända sedan 1527.

Text: Tege Tornvall, nätverket Klimatsans | Bild: Kallt väder. Foto: Marc Kleen. Licens: Unsplash.com

Det är viktigt att förstå hur mycket väder och klimat under Lilla Istiden kunde variera (klimat kan definieras som genomsnittligt väder under minst 30 år). Då var Solens synliga aktivitet i flera perioder minimalt låg, med svagare solvind och få eller nästan inga solfläckar. Nu konstaterar solforskare i många länder att Solen åter är på väg in i en liknande fas.

Lilla Istiden anses ha varat ca 1280-1870. Dess kallaste perioder med minimal solvind anses ha varit Wolf minimum ca 1280-1350, Spörer minimum ca 1460-1550, Maunder minimum ca 1645-1715 och Dalton minimum ca 1790-1820. Maunder minimum var troligen kallast.

 

Prästen Emil Åkerström gjorde följande noteringar.

  • 1527–28 rådde hungersnöd på grund av sena vårar och tidiga höstar.
  • På 1690-talet tycktes vädret upp- och nervänt. 1692 var det milt från januari till mars, men i april kom en förfärlig kyla så att isarna bar hela maj månad. Vid skördetiden kom ett ihållande regn, som förstörde all gröda.
  • 1695 kom vid nyår ovanligt sträng kyla, som såg ut att aldrig ta slut. Vargarna drogs av hunger in i Amsbergs by och anföll t. o. m. människor. Hela maj låg snön kvar, och först efter midsommar kunde man så. Sedan följde en kall och regnig sommar med tidig nattfrost, som tog hela den lilla skörden.
  • 1696 började med vårväder, och i februari kunde man se nytt grönt gräs spira. Men i mars kom vintern tillbaka med kyla och snö som låg kvar långt in i maj. Man sådde efter midsommar, men i augusti kom hårda och ihållande nattfroster, som förstörde allt så att åkrarna låg helt svarta. Först i slutet av september kunde man plocka smultron och i oktober mognade hallon.

Massvält och död

  • 1697 var tillståndet i hela Norden förfärligt. I det fattiga Finland dog 80.000 människor av svält, och i Sverige över 100.000. Hela socknar i Norrland dog ut, och kyrkorna stängdes. I Amsberg finns inga uppgifter om att någon dött av svält, men eftersom folket under flera år blandat bark, halm och agnar i födan blev många dödligt sjuka i blodsot.

Inte mindre än sju personer dog 1697 i lilla Amsberg, d.v.s. en person i var tredje gård, och sex gårdar låg öde. På sommaren 1697 begravdes 10-20 avlidna varje söndag på Stora Tuna kyrkogård söder om Borlänge.

  • 1740 noterades svår torka i Amsberg med missväxt som följd. Prosten Magnus Abraham Sahlstedt betonar detta i Tuna Minne 1743 och tillfogar även att den ostadiga väderleken orsakat folket ohälsa, krämpor och ”helsoter”.
  • 1783 – 1784 rådde en ovanligt lång och sträng vinter. Ända in i maj låg stora snömassor på vägarna, och det var svårt att komma fram med häst och släde. Isarna låg till långt in i juni månad.

Påbud utfärdades om faran att blanda bark, mäsk, agnar, ben och sågspån i brödet, då det orsakade grasserande dödlighet i rödsot och rötfeber. Man borde äta hästkött och andra tama och vilda djur, som av fördomar ej annars åts. Renlav, mossa och rötter av kvickrot och tistlar var ej skadliga.

Läs mer i NewsVoice om den kommande istiden

 

Ny missväxt

  • 1837 förorsakade otjänlig väderlek missväxt, och 1838 kallades barkbrödsåret.
  • 1844 var våren och sommaren ovanligt regniga.
  • 1850 den 29 januari rådde så sträng kyla i förening med starkt yrväder att i mannaminne dess like icke funnits.
  • 1857 under sommaren regnade det alldeles kolossalt. Havren fick stå ute på åkrarna och hemforslades på vinterföret.
  • 1866–1867 var Lilla Istidens sista verkliga nödår. Den 15 februari skrev storskifteslantmätaren J. A. Andersson till Lantbruksakademiens tidskrift bl.a.:

”Det börjar gå omsols, att man kan fundera om sommar och vinter skola byta roller. Sålunda ha vi till för 1-2 vecka sedan haft barmark och överhuvudtaget ganska blid väderlek. Men nu har gubben Bore sent omsider kommit och det så väldigt att det är fråga om att komma utom stugdörren, ty drivorna ligga i höjd med åtminstone fähustaken. Vi plogade vägarna de första dagarna, men måste avstå, när man såg att arbetet efter några timmar var förgäves.”

Dalarnas sista verkliga hungerår anses vara 1867. Från byn Sifferbo har antecknats att mellan pingst och midsommar kom en så stor snödämp att meddon kunde användas. All gröda frös bort. Den 18 maj var isen på sjön Gimmen 29 tum (74 cm). Strax före midsommar efterföljdes kylan av en stark värmebölja. Trädens knoppar utvecklade löv på tre dagar. Likväl slog årsväxten fel och det blev svårt nödår.

Korta ”mannaminnen”

I sin utmärkta bok ”Svälten” skildrar Magnus Västerbro hur 10.000 personer svalt ihjäl i Norrlands inland vintern 1867-68 efter flera års missväxt.  För små och för sena hjälpsändningar hindrades av snö och is från att komma fram.

Sedan ansågs 1880 vara den varmaste sommaren “i mannaminne”. Ett “mannaminne” är sällan längre än en generation. Nu anses den globala medeltemperaturen vara en dryg grad högre än i slutet av 1800-talet och 3-4 grader högre än Lilla Istidens kallaste period.

Värst under Lilla Istiden var troligen vintern 1697-98 efter flera års missväxt. Då svalt 100.000 människor i Sverige och 80.000 i Finland ihjäl. Deras knappa levnadsvillkor skildras i Magnus Västerbros senaste bok ”Tyrannens tid” om Sverige under Karl XII:s envälde och krig.

Solforskare registrerar nu svagare solvind och minimalt med solfläckar – som långa perioder också rådde under Lilla Istiden, men om dess umbäranden talar inte FN:s klimatpanel IPCC och andra som larmar om hotande uppvärmning. En märklig historielöshet!

Text: Tege Tornvall, nätverket Klimatsans

Tege Tornvallhttps://klimatsans.com/
Tege Tornvall, biljournalist, nätverket Klimatsans | Tornvall är erfaren faktajournalist med ett förflutet från bla: Veckans Affärer, Ny Teknik, Bilsport, Affärsresenären, Teknisk Tidskrift och annan fackpress.

8 KOMMENTARER

Prenumerera
Notify of
guest
8 Kommentarer
Äldst
Nyast Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
Lennart GustafssonD
Lennart Gustafsson
29 september 2021 kl 18:19

BRA Tege på de förljugna och korrupta. Ditt vetande är viktigt för oss alla .

Basing
Basing
Gäst
Reply to  Lennart Gustafsson
30 september 2021 kl 00:39

Tege plockar bara körsbär.
Hur många artiklar i ämnet har han fått publicerade i vetenskapliga tidskrifter tror du?

Hans Dahl
Hans Dahl
Gäst
Reply to  Basing
30 september 2021 kl 03:46

Drömmer Basing om en egen Basäng à la Joakim von Anka att plaska runt i?

Tege Tornvall
Tege Tornvall
Gäst
Reply to  Basing
30 september 2021 kl 08:41

Jag är faktasökande journalist med bred allmänbildning, men inte vetenskapare. En prästs noggranna redovisning för åren 1527 till sent 1800-tal är inte “körsbär” utan av stort intresse.

Hans Dahl
Hans Dahl
Gäst
Reply to  Tege Tornvall
30 september 2021 kl 09:25

En stor eloge till dig, Tege, för alla dina fina artiklar, som slår hål på klimatalarmisternas tomma argument.

Det är typiskt för det ljugande etablissemanget att skicka ut små kräk med sina äckliga personangrepp.

Aldrig vågar de ställa upp till debatt med sina titel-stinna “experter” i direktsänd Tv!

Och precis som i de forna häxprocesserna är deras främsta förespråkare små bortskända barnaktivister från Antifa och andra facistorganisationer för att likt tonårsidoler bearbeta den stora massan.

Klimataktivismen är en närmast religiös programförklaring och beskrivs utförligt i encyklikan Laudato si’.

Klimataktivisternas budskap är lika förljugna som Coronaspektaklet – och medan världens befolkningar mjölkas på tusentals miljarder som via FN går vidare till miljardärerna, så flyger hela jet-set-gänget privatjet till sina lyxhotell och finslipar sina offentliga lögner.

Högdjuren samlas på hög i
Davos.
De sitter vid borden och smörjer sitt krås.
Med munskydd och sugrör de lapar sin sås.

https://www.opulens.se/opinion/bekampa-klimatkrisen-utan-klimatpanik/

 

Hans Dahl
Hans Dahl
Gäst
Reply to  Hans Dahl
30 september 2021 kl 10:07

I länken jag ger ovan presenteras klimatforskaren Lennart Bengtssons mycket lugnande bok om klimatet. Hans budskap är att det absolut inte finns någon som helst anledning till panik.

En helt annan inställning har påven Franciskus, som påstår att vi befinner oss vid stupet till en avgrund:
https://cruxnow.com/vatican/2020/10/cardinal-says-popes-new-encyclical-is-a-warning-the-world-is-on-the-brink/

Denne vitkalkade jesuit ser med förskräckelse upp mot skyn och målar Fan på väggen för sina följare.

Här skriver Franciskus ett påvligt brev 2020 till sin jesuitbroder Klaus Schwab, World Economic Forums skapare och ordförande (min översättning):

”När World Economic Forum firar sitt femtioårsjubileum skickar jag hälsningar och välgångsönskningar till alla som deltar i årets sammankomst. Jag tackar dig för din inbjudan att delta och har bett kardinal Peter Turkson, prefekt för avdelningen för främjande av integrerad mänsklig utveckling, att närvara som Heliga stolens representant.”
https://www.vatican.va/content/francesco/en/messages/pont-messages/2020/documents/papa-francesco_20200115_messaggio-worldeconomicforum.html

För övrigt kan man verkligen fråga sig vad ”avdelningen för främjande av integrerad mänsklig utveckling” är!

Magnus Lindgren
Magnus Lindgren
Gäst
Reply to  Hans Dahl
5 oktober 2021 kl 15:49

relaterat

Rekordkallt vid sydpolen

Publicerad 5 oktober 2021 kl 10.31
UTRIKES. Det har aldrig tidigare uppmätts så låga temperaturer på Antarktis som i år, rapporterar The Seattle Times.

Medeltemperaturen på Amundsen–Scott-basen mellan april och september var -61 grader. Det är den den kallaste temperatur som uppmätts sedan mätningarna startade 1957.
Under perioden har det varit hela 4,5 grader kallare än genomsnittet de senaste 30 åren.
Även under september var temperaturen i genomsnitt den kallaste som registrerats på sydpolen, meddelar David Bromwich, polarforskare vid Ohio State University.
Forskaren Matthew Lazzara uppger att det vid dessa temperaturen är svårt att använda flygplan: “Man riskerar att hydrauliken fryser eller att bränslet blir till gelé.”
Fler fall av extremkyla har noterats på andra håll i världen. På den ryska forskningsstationen Vostok sjönk temperaturen till -79,4 grader den 30 september, vilket bara var 0,6 grader från den lägsta temperatur som registrerats i världen under oktober.

Rekordkallt vid sydpolen | Fria Tider

Last edited 15 dagar sedan by Magnus Lindgren
Hans Dahl
Hans Dahl
Gäst
Reply to  Magnus Lindgren
5 oktober 2021 kl 16:09

Det är så fruktansvärt manipulativt i massmedierna!

Där visas ständigt hur glaciärerna smälter i solen på våren på solsidan, men inte ett ord om hur de fryser till och växer på andra sidan under vintrarna!

Tv-n är ett perfekt redskap för manipulation.

De kan klippa ock klistra som de vill – och intervjua köpta fåntrattar som de klistrat vackra titlar på och som talar efter manus!

Tv – denna envägsmegafon för mega-fån!

Tege Tornvallhttps://klimatsans.com/
Tege Tornvall, biljournalist, nätverket Klimatsans | Tornvall är erfaren faktajournalist med ett förflutet från bla: Veckans Affärer, Ny Teknik, Bilsport, Affärsresenären, Teknisk Tidskrift och annan fackpress.

SENASTE KOMMENTARER

ARKIV

ANNONS

8
0
Kommentera gärnax
()
x