Stöd NewsVoice så att vi säkrar verksamheten tom juni!

34%

34.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera.

Svenska domstolar struntar i att skydda naturen och allmänheten från förgiftning

Opinion

publicerad 21 februari 2023
- Gästskribent
Andreas Vos (tv) och Kjell Andersson (th).
Andreas Vos (tv) och Kjell Andersson (th). Foton tillhandahållna av artikelförfattarna.

Svaret på rubriken är, nej. Domstolarna skyddar inte allmänheten och det blev extra tydligt efter Hovrättens dom 2022 angående förgiftningen med PFAS av medborgare i Ronneby. Människor som druckit kommunalt dricksvatten blev förgiftade av PFAS ifrån brandskum som använts i decennier vid övningar på flygfält som sedan kontaminerat kommunalt dricksvatten.

Text: Andreas Vos och Kjell Andersson, Swedish Coast and Sea Center

PFAS är vår tids PCB och DDT, en grupp på över 4700 kemikalier som är högfluorerade. Flera av PFAS-ämnena verkar vara icke nedbrytbara i naturen. PFAS-ämnen är ännu mer svårnedbrytbart än PCB och DDT.

Vilka hälsorisker finns med PFAS?

PFAS-ämnen lagras i levern, njurarna och i blodet och ger oss cancer. Det ger också skador på vår reproduktionsförmåga, hormonsystem och cellfunktioner. Allvarliga risker för fosterskador finns också. Forskningen är bara i början av att förstå vidden av alla dessa ämnen och hur farliga de egentligen är.

Risk för att drabbas av framtida skada utgör emellertid inte en fysisk personskada enligt hovrätten, i domen från 2022. Hovrätten konstaterar vidare att de höga halter PFAS som uppmätts i kärandenas blod visserligen innebär en förändring av deras kroppar. Hovrätten anser däremot inte att kärandena har förmått bevisa att förändringen i sig utgör skada på kroppen.

År 2018 slår Högsta domstolen fast att “dricksvatten ska ses som en produkt”. Domen ökar möjligheterna för dem som drabbas av undermåligt dricksvatten att få skadestånd, men med domen 2022 i Ronneby går man helt emot sin tidigare dom.

Härmed kan man argumentera efter Hovrättens beslut att det är fullt lagligt att förgifta den svenska befolkningen sakta över tid tills dom får cancer och kanske avlider av förgiftningen. Miljöbalken Försiktighetsprincipen 2 kap. 3 § har tydligen upphört att gälla?

Härmed kan Hovrättens existensberättigande anses vara förverkad då dom inte längre skyddar allmänheten ifrån förgiftning.

Har vi tidigare varit skyddade mot förgiftning av Domstolarna?

Vid stora förgiftningsskandaler i Sverige i modern tid har förövarna gått fria, ingen person har fått straff efter att man förstört natur och människors liv. Allt enligt domstolarna och svensk lagstiftning. Tittar man bakåt är det inte någon upplyftande syn som möter medborgaren.

På 1970-talet hade vi fallet med BT Kemi Teckomatorp, en av Sveriges största miljöskandaler. De åtalade personerna gick fria medan medborgarna blev förgiftade.

På 1970-tal fälldes Munksjö AB i domstol och att sanera en av Sveriges mest förorenade sjöar Munksjön i Jönköping. Till dags datum har inget hänt i fallet. Ingen sanering är gjord och människor som badar i sjön blir fortfarande sjuka. Inget badförbud finns ifrån Länsstyrelse och kommun och det förgiftade vattnet ifrån sjön rinner ut i dricksvattentäkten Vättern.

1990-talelts Rocha-gil skandal skedde vid bygget av Hallandsåstunneln. De åtalade personerna gick fria fast medborgarna och arbetare vid bygget blev förgiftade.

År 2018 finns fallet med Mörrums ån. Växjö tingsrätts mark- och miljödomstol, Svea hovrätt och Mark- och Miljööverdomstolen hade gett tillstånd att släppa ut förorenat lakvatten i Mörrums ån, ett Natura 2000-område utan att verka veta vilka förorenade ämnen som finns i lakvattnet från en gammal soptipp. Vattnet var så giftigt att närliggande avloppsreningsverk inte kunde ta emot lakvattnet, men det gick bra att släppa ut giftet till Sveriges främsta sportfiskevatten där medborgarna äter fisken. Ärendet JO-anmäldes, men ärendet lades ned av JO på oklara grunder.

Listan kan göras lång. Svensk vattenvård fungerar  inte.

Lösningarna på klimathotet och miljöförstöringen kräver geografiska databaser

Det behövs en statlig nationell övergripande databas

I dagsläget finns ingen statlig nationell övergripande databas för att lägga in pågående utsläpp till våra vatten. Därmed finns det heller ingen övergripande tillsyn av svenska avrinningsområden för att skydda medborgarna och naturen ifrån förgiftning.
Lagstiftning för att skydda allmänheten ifrån förgiftning fungerar inte längre.

  • Ska vi medborgare i landet Sverige tillåta oss genom domstolarna att bli sakta förgiftade till döds över tid och att ingen fälls för brotten?
  • Ska vi tillåta att det inte finns någon översyn eller kartläggning av vårt vatten för att skydda oss mot förgiftning?
  • Myndigheterna kan endast provta på ett hundratal ämnen. Ingen vet hur mycket gift vi får i oss via vattnet idag men vi ser att allergier och dödliga sjukdomar ökar årligen. Kan det bero på giftcocktailen som finns i vårt dricksvatten?
  • Har det gått så långt att vi själva måste ut på gator och torg och protestera för att sunt förnuft ska råda i landet?

Enligt den svenska regeringsformen utgår all makt ifrån det svenska folket. Det kanske är hög tid att svenska folket sätter ned foten och säger ifrån hur framtiden ska se ut så att vi kan skydda oss själva och vår natur ifrån förgiftning. För våra politiker och tjänstemän verkar inte klara av att göra det jobbet i dagsläget.

Text: Andreas Vos och Kjell Andersson, Swedish Coast and Sea Center


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

Tags: PFAS