SVERIGE

Analys av Nordstream affären: Kammaråklagare mörkar uteblivet samarbete med Ryssland

publicerad 10 april 2023

- Kristoffer Hell

Montage: K. Hell

Maria Zakharova, Nordstream.

I sitt senaste pressmeddelande spelar den svenska kammaråklagaren Mats Ljunqvist ned insikterna som nåtts av hans och den svenska säkerhetspolisens utredning av sprängattentaten mot det schweiziska holdingbolaget Nordstreams gasledningar i Östersjön, som ägs av Ryssland, Tyskland, Nederländerna och Frankrike gemensamt. [1, 2]

Kammaråklagare Mats Ljungqvist:

“Fokus för den svenska utredningen är framför allt att se om något svenskt intresse eller svensk säkerhet hotats, till exempel om svenskt territorium använts för att genomföra sabotaget. Vår förhoppning är att vi ska kunna fastställa vem som har begått det här brottet med det kan konstateras att det sannolikt kan bli svårt med tanke på omständigheterna”.

I ett parallellt pressmeddelande, också från den 6 april 2023, intar den svenska säkerhetspolisen samma hållning som kammaråklagare Ljungqvist. [3]

Svensk myndigheters påstådda okunskap om gärningsmannens identiteter kvarstår trots att åklagarmyndigheten, två månader efter attentatet, kungjorde att det säkrat mängder med forensiska bevis: [4]

“Vid de brottsplatsundersökningar som genomfördes på plats i Östersjön gjordes omfattande beslag och området har dokumenterats noggrant. Analyser som nu utförts visar på rester av sprängämnen på flera av de främmande föremål som påträffades. Det avancerade analysarbetet fortsätter”.

Vid samma tidpunkt, den 18 november 2022, kungjorde åklagarmyndigheten också att:

“Samarbetet med myndigheter i Sverige och i andra länder fungerar utmärkt”.

Enligt ett brev daterat den 5 april 2023 från den Ryska Federationens utrikesministerium verkar det dock som att “samarbetet” med det mest uppenbara offret för det brottsliga angreppet – den Ryska Federationen – inte fungerat alls, utan snarare att kammaråklagare Mats Ljungqvist och den svenska säkerhetspolisen valt att placera Sverige på förövarens sida.

I brevet förklarar den Ryska Federationen också att det vid ett flertal tillfällen, med början blott nio dagar efter attentatet den 26 september 2022, kontaktade Sverige med förhoppningen om en gemensam utredning eller åtminstone en utredning i vilka ryska experter deltar. [5]

Svenska UD inte bara nobbade Moskvas erbjudande – utan låtsas i dag som att dessa kontakter inte ens ägt rum. [6]

Kronologin, sett från Moskva:

2022-10-05: Moskva föreslår i ett brev till Sverige, Tyskland och Danmark att en transparent och omfattande utredning om händelsen genomförs med ryskt deltagande. Brevet sändes av den ryska federationens premiärminister Mikhail Mishushtin. Sverige, Danmark och Tyskland nobbade det ryska erbjudandet.

Under samma tid kontaktade Ryssland, vid ett flertal tillfällen, Sverige om information om vad som skett med gasledningen. Den svenska regeringen vägrade konsekvent att lämna några uppgifter till Ryssland – förutom bortförklaringar till varför Stockholm inte kan berätta något.

2022-10-13: I en demarche till Sverige, Danmark och Tyskland förklarar den Ryska Federationen att om länderna fortsätter att ignorera Moskvas förfrågan om samarbete tvingas:

“Moskva att anta att de tre länderna har något att dölja eller att de skyddar den eller de som genomförde terroristattackerna på gasledningarna. Till yttermeravisso kommer den Ryska Federationen inte att vitsorda utredningens slutsatser, så länge ryska experter inte deltar.”

I svar till vår utsände nekar den svenska regeringen till att några sådana kontakter överhuvudtaget finns registrerade i utrikesdepartementets diarier:[4]

“Jag har sökt i Regeringskansliets diarium enligt din begäran. Sökningen resulterade inte i någon träff. Det finns därför inget diarieutdrag som motsvarar din begäran”.

2023-03-14: Moskva överlämnar till FN korrespondens som visar att Sverige, Danmark och Tyskland far med osanning när de påstår att de löpande håller Moskva informerat om framstegen i de pågående utredningarna.[7]

2023-03-27: FN:s säkerhetsråd misslyckas med att rösta igenom den Ryska Federationens förslag att FN, under dess generalsekreterares ledning, startar en egen utredning om vad som drabbade Nordstreams gasledningar den 26 september 2022.

Länderna som röstade för FN-utredningen var Ryssland, Kina och Brasilien, som tillsammans representerar 23% av jordens befolkning, 27% av jordens totala yta och 20% av mänsklighetens totala BNP.

De tolv medlemmarna i säkerhetsrådet som lade ned sina röster var Albanien, Ecuador, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Gabon, Ghana, Japan, Malta, Mozambique, Schweiz, Storbritannien och USA motsvarar tillsammans 9% av mänskligheten, 9% av jordens yta men 39% av mänsklighetens BNP.

De 177 länder som inte är med i FN:s säkerhetsråd, och aldrig gavs tillfälle att göra sina röster hörda, representerar 68% av mänskligheten, 64% av jordens yta och 41% av globala BNP.[8]

Enligt den Ryska Federationens ambassadör till FN, Vasily Nebenzya, tyder detta på att:

“..att USA och dess allierade försöker att undanröja spåren och gör allt i sin makt för att förhindra uppstarten av en objektiv internationell utredning”.

Maria Zakharova, talesperson för den Ryska Federationens utrikesministerium:

“Ryssland är besviket med röstningsresultatet och upplever att huvudstäder i Väst är rädda för att sanningen fastställs”.

I brevet förklarar Ryssland också att:

“Trots aktivt motstånd från länder i Väst, har Ryssland för avsikt att fortsätta att göra sitt bästa, inom ramarna fär folkrätten, att genomföra en objektiv och transparent undersökning rörande sabotaget mot Nordstreams gasledningar för att ställa de ansvariga inför rätta”.

Brevet från den Ryska Federationen: