Ett klimatarbete i spillror behöver samordnas – Hedi Bel Habib om framtidens klimatpolitik

"Det svenska klimatarbetet är idag i spillror och behöver därför samordnas på nationell och global nivå."

publicerad 24 april 2023
- Hedi Bel Habib
Industriområde i England. Foto: Tim Hill. Licens: Pixabay.com
Industriområde i England

Klimatanpassning handlar om att rusta samhällen inför den sårbarhet som en ökad uppvärmning ger upphov till, den sårbarhet som vi märker av nu och den som vi inte kommer kunna förhindra i framtiden.

Klimatomställning handlar om att minska utsläpp av växthusgaser för att bromsa den globala uppvärmningen och därmed förhindra negativa klimateffekter.

Klimatpolitikens historia visar att klimatanpassning och ambitionerna att begränsa dagens klimatpåverkan länge setts som två helt skilda spår på ett nationellt klimatarbete istället för att se dem som sammanlänkande i ett ömsesidigt beroende av varandra i ett globalt sammanhang.

Men allt fler länder har insett värdet av att samordna eller helt integrera arbetet med klimatanpassning och klimatomställning för att uppnå synergier och undvika målkonflikter på nationell och global nivå.

Det finns ett ömsesidigt beroende nationellt och globalt mellan arbetet med klimatomställning och klimatanpassning som syftar till att anpassa våra samhällen till ett förändrat klimat.

ArcanumSkolan 2024

Ju mer vi lyckas begränsa uppvärmningen genom klimatomställning, desto mindre blir behovet av klimatanpassningsåtgärder. Därför är det viktigt att åstadkomma synergier mellan arbetet med klimatanpassning och arbetet med att begränsa klimatpåverkan nationellt och globalt.

Länder som är jämförbara med Sverige och som samordnar arbetet med klimatanpassning och klimatomställning på nationell och global nivå  har lättare att lösa målkonflikter och förverkliga klimatsynergier inom t.ex. jordbruksområdet.

Sverige hanterar klimatarbetet som en nationellt angelägenhet med två separata spår och två skilda råd för klimatomställning respektive klimatanpassning utan någon samordning. Detta resulterar i försenade insatser, uteblivna synergier och olösta målkonflikter inom flera samhällsområden, särskilt inom jordbrukssektorn.

Att arbetet med klimatanpassning och klimatomställning behöver samordnas på global nivå har blivit ännu tydligare  i ljuset av rapporten “Klimat i förändring 2023 – Syntesrapport” som FN:s klimatpanel IPCC publicerade den 20 mars 2023.

Av rapporten framgår att för varje given framtida uppvärmningsnivå är många klimatrelaterade risker högre än vad som tidigare bedömdes och de beräknade långsiktiga effekterna är upp till flera gånger högre än vad som för närvarande observeras.

Att många effekter av klimatförändringen är allvarligare och inträffar vid en lägre grad av uppvärmning än man tidigare beräknat skapar osäkerhet kring vad klimatanpassningspolitiken kan tänkas åtgärda eller åstadkomma utifrån planerade åtgärder med utgångspunkt i en förutsatt hållbar eller acceptabel uppvärmningsnivå.

Forskarna skriver att möjligheten att nå Parisavtalets mål om högst 1,5 graders uppvärmning minskar. Men rapporten ger samtidigt hopp om att det fortfarande finns en chans att begränsa uppvärmningen tillräckligt mycket för att säkerställa en hållbar framtid. Då krävs  att hela världen börjar agera nu.

Detta är ett argument som tydligt talar för behovet av strategiskt samordnade globala avvägningar mellan klimatanpassningsåtgärder och klimatomställningsåtgärder. Därför är det idag angeläget med ett strategiskt och operativt samordnat ledarskap för klimatarbetet på nationell och global nivå.

Mot bakgrund av detta kunskapsläge syftar denna bok (PDF) till att visa att det är förvaltningsmässigt kontraproduktivt, policyinkonsekvent och samhällsekonomiskt ineffektivt att splittra det svenska klimatarbetet i separata och osammanhängande spår i en nationell klimatpolitik bortkopplad från globala sammanhang.

Det svenska klimatarbetet är idag i spillror och behöver därför samordnas på nationell och global nivå. Detta är huvudbudskapet i denna bok.

Hedi Bel Habib är fil doktor och forskare i tvärvetenskapliga ämnesområden i gränslandet mellan naturvetenskap, medicin och samhällsvetenskap. Har långvarig erfarenhet av åtgärdsinriktat analysarbete inom statsförvaltning varav 15 år på regeringskansliet. Författaren har tidigare publicerat ett antal böcker hos bland annat Almqvist & Wiksell International och Liber.

Relaterat

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtar om framtidens klimatpolitik.
“Den gröna omställningen bör stå i centrum för den långsiktiga europeiska konkurrenskraften”, sa klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtar. Foto: Johannes Frandsen för Regeringskansliet.


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq