Lennart Mogren: Den svenska skolans dolda mål: ”Att se till att folk fogar sig”

Läraren Lennart Mogren säger att skolan redan från början var ett lydnadsprojekt.

publicerad 25 april 2023
- av Gästskribent
Lennart Mogren. Foto: Björn Lindén, 2000tv.se
Efter trettio år som grundskollärare tvekar inte Lennart Mogren när han säger: ”Skolan är en omänsklig institution som är skadlig för våra barn.”

Redan under sin trettioåriga bana som grundskollärare förstod Lennart Mogren att någonting inte stod rätt till i den svenska skolan. Han skrev därför boken: “Sluta skolan – en lärares tankar och råd till unga föräldrar”.

“Skolan är omänsklig och styrs av maskinlogik. Lärarna gör hela tiden sitt bästa men är inlåsta i ett omänskligt system”.

Lennart Mogren fick sitt första lärarjobb 1961. Efter ett sju år långt mellanspel på Sveriges Exportråd och några år som dokumentärfilmare för SVT började han återigen undervisa i svenska och engelska. Mellan åren 1975 till 2000 arbetade han som högstadielärare på en skola i Bro utanför Stockholm.

Han berättar att han egentligen aldrig ville bli lärare och att han först tyckte illa om yrket trots att det gick bra på de halvårslånga vikariat som han fick i början. Men ödet ville annorlunda.

“Jag hade ett annat perspektiv än de flesta lärare hade på den tiden. De hade inte varit med om det som jag hade varit med om. Jag insåg att det var någonting som inte stämde i skolan”, säger Lennart Mogren.

Hur märkte du det?

“Jag märkte att det inte hände någonting. De mål som var uppsatta var inte intressanta att uppfylla. Jag förstod att det faktiskt skulle vara möjligt att uppfylla dem, men man ansträngde sig inte eftersom dessa krockade med de dolda målen”, säger han.

Han förstod att syftet med skolsystemet var att få kontroll och kunna styra människor i stor skala. Över läroplanen stod en dold läroplan som ville begränsa elevernas självförtroende tillräckligt för att de inte skulle få för sig att förverkliga sina drömmar, det vill säga att skolan i själva verket uppfostrar våra barn till underkastelse.

År 2003 skrev han därför boken: Sluta skolan – en lärares tankar och råd till unga föräldrar”.

“Skolan har ett dolt primärt mål, nämligen att skilja barnen från föräldrarnas omsorg och ersätta familjens inflytande med träning i att bli styrda utifrån av ordergivare och att lära sig att avstå från en egen kursplan i livet”, säger Lennart Mogren.

Han berättar att barnen måste förvaras någonstans så att föräldrarna kan delta i produktionen, och att det är ett av skolans dolda mål. Han understryker att en sak kan vara bra att känna till, nämligen att lärarna för det mesta inte känner till skolans outtalade mål eller dolda agenda. De tror i stället att skolans främsta mål är att förmedla nyttiga kunskaper till barnen.

“Vill man ta reda på skolans dolda mål måste man titta på hur man arbetar i skolan med ständiga betyg och kontroller av kunskap. Barnen måste bete sig på ett visst sätt i klassrummet. Dessutom isolerar man barn från de vuxna i resten av samhället. Det går att göra listan lång.

När man ser allt detta så förstår man att detta är den verkliga läroplanen och att innehållet är av mindre betydelse. Det bekräftas av det faktum att de brister man talar om i skolan i dag, talade man redan om för femtio år sedan”, säger han.

Lennart Mogren anser att människor skapar sina egna inlärningssituationer spontant om de får bra förutsättningar.

“Men makthavarna har insett att risken med att låta människor lära sig själva är att de kan lära sig för mycket och att de då får så mycket kunskap och insikt att de blir egensinniga, tillitsfulla och fria”, säger han.

Vad har hänt sedan du skrev boken Sluta skolan?

“Jag har fortsatt att följa skolan även om jag inte varit aktiv inom den sedan boken kom ut 2003. Jag har barnbarn som både går i skolan och som har gått igenom de tolv åren och jag tycker att jag i stort sett fått det som är min egen erfarenhet bekräftad genom dem. I princip har det inte hänt någonting sedan 2003 annat än att IT-revolutionen har präglat den generation som nu går i skolan.”

Det är en ganska skarp kritik du riktar mot skolväsendet i din bok?

“Någon skuldbeläggning är jag inte så intresserad av utan jag är mer intresserad av att dissekera vad skolan faktiskt gör. Det förekommer ingen diskussion om det grundläggande upplägget i skolan och vad det betyder för människors välmående, utveckling och möjligheter”, säger han.

Vilket är den svenska skolans främsta dolda mål?

“Lydnad, det är skolans huvudmål, att få ungarna att göra det man vill. Det är också grundfelet. Det gäller tvärtom att göra det som ungarna vill.

Jag har under trettio år inte träffat en enda elev som inte har velat lära sig.  Att vilja lära sig är en av de främsta mänskliga instinkter, men det förutsätter att man blir bekräftad på ett konstruktivt sätt. Men det är praktiskt att ha människor som inte litar till sig själva utan till experter.”

Skolplikten rimmar illa med att alla egentligen vill lära sig eller hur?

“Ja, precis, men den stämmer bra med de dolda målen. Skolplikten avslöjar att det viktigaste är att alla går i skolan, inte om de lär sig något eller ej. Om nu alla barn vill lära sig behövs det ju ingen skolplikt!”

Du skriver i boken att den svenska skolan förstör barns kreativa och självständiga tänkande?

“Ja, det gör den definitivt. Det är ett av de dolda målen, lydnad, att du låter någon annan bestämma över dig. Lydnad innebär att man ska upprepa och ta till sig det som sägs vara det rätta av dem som säger sig veta bättre.”

Det är ganska allvarligt?

“Ja, det är väldigt allvarligt, människor blir knäckta utav det mer eller mindre, men eftersom alla blir knäckta upplever man sig inte som utsatt, eftersom alla är i samma läge.”

Temabild: svenska skolan. Foto: Taylor Wilcox (taywilphoto.com). Licens Unsplash.com
Temabild: svenska skolan. Foto: Taylor Wilcox (Taywilphoto.com). Licens Unsplash.com

Svenska skolan förtrycker med prestationskrav

Du skriver också att ständiga omdömen av prestationer skapar en livslång känsla av otillräcklighet? Är det så?

“Ja det gör det ju, för du kan aldrig bli tillräckligt bra. Du jämför dig hela tiden med en kollektiv norm. Man kan kalla skolan för ett kollektiviseringsprojekt.”

Lennart Mogren berättar att de som skapade skolan som den i princip ser ut i dag, gjorde det för 150 till 200 år sedan. Syftet var att disciplinera arbetskraft för den industri och massproduktion som gjordes möjlig med hjälp av kol- och ångmaskiner.

Tvärtemot vad många kanske tror är den svenska skolan inte ett svenskt projekt eller?

“Den skola vi har är ett internationellt projekt som startade under första hälften av 1800-talet då man kom på att man behövde ha en obligatorisk skola, och den var från början ett lydnadsprojekt.”

I samband med att boken kom ut gjorde Lennart Mogren en intervju med den amerikanske läraren och författaren John T. Gatto som är mer känd i USA än i Sverige. Han avled 2018 men blev i början av 1990-talet känd som en av de främsta kritikerna av dagens skolsystem.

I böckerna Dumbing Us Down: the Hidden Curriculum of Compulsory Schooling och The Underground History of American Education: A Schoolteacher’s Intimate Investigation Into the Problem of Modern Schooling, beskriver John T. Gatto hur samhällsteoretiker verkade i samklang med finans- och industrimagnater från mitten av 1800-talet och framåt.

De ansåg att en fortsatt utveckling av en kompetent och frisinnad befolkning till varje pris måste stoppas.

“Resten av befolkningen skulle inaktiveras och nöja sig med materiell välfärd skapad av massproduktion och masskonsumtion i kontrollerade former. Det främsta verktyget för att åstadkomma detta skulle vara den obligatoriska skolan”, säger Lennart Mogren.

Han berättar att indoktrineringen inte främst består av vad som lärs ut i skolan utan hur det lärs ut, det vill säga sättet man bedriver undervisningen på.

2000TV.se

Hur mår lärarna i den svenska skolan?

“Det är rätt mycket stress och brist på tillfredsställelse. Det är svårt att få tag på behöriga lärare. Som lärare var det plågsamt att se hur människor med vissa förmågor slocknade utan att jag kunde göra någonting åt det. Det var inte kul. Skolan är per definition livsfientlig och styrs av maskinlogik. Lärarna gör hela tiden sitt bästa men är inlåsta i ett omänskligt system.”

Är tiden mogen för att lösa upp den statligt kontrollerade skolan?

“Jag skulle vilja säga att tiden är mogen för att börja ett riktigt samtal om skolan. Det är en demokratifråga, människor ska ha inflytande över det sätt på vilket samhället organiseras. Motståndet mot att göra något åt skolan är stort. Men när man väl lämnar det gamla paradigmet kommer det att bli en ketchupeffekt och då kan det gå undan”, säger han.

Du skriver att skolklassen är ett utmärkt tillfälle för att programmera människor till att låta sig representeras av andra?

“Ja precis, det är helt enkelt så. Det är ett instrument för att träna människor i att inse att det är lika bra att göra det. Skolan är omänsklig. Det betyder att den inte har ett mänskligt ursprung, den är inte människokompatibel och människor gör spontant inte så här mot varandra.”

Ett annat dolt mål som du nämner är sorteringen av barn?

“Det målet är tabubelagt. Sorteringen är avsiktlig och det får man inte påtala. Då blir orättvisorna i samhället lättare att stå ut med. En del människor är värda mera, det ska vi lära oss redan i skolan. Man sorterar vilka som ska få gå vidare, medan man låtsas som om man inte gör det. Ändå vet alla som har gått i skolan att sortering sker tidigt.”

Samtidigt tillåts vissa människor att leva ut sina drömmar och förverkliga sig själva?

“Alla repressiva regimer har det här inslaget. Det måste alltid finnas föremål för projektion av den här önskningen som alla bär inom sig om att förverkliga sig själv. Det är ett annat sätt att bli representerad på.”

Vad ska till för att fler människor ska adressera det här problemet?

“Någon form av sammanbrott i människors förtroende för institutioner som styrs av den centrala makten i landet. Jag tror att vi står inför det nu och att vi kommer att skakas om tillräckligt mycket rätt snart.”

Kan och bör man göra motstånd?

“Mitt korta svar är nej, jag tror inte på konfrontation. Boken riktar sig till föräldrar. Det bästa motstånd man kan göra är att som förälder få barnen att tro på sig själva. Jag tror att många föräldrar redan gör det.”

Lennart Mogren säger att han tror att skolsystemet är på väg att undermineras, eftersom allt fler ifrågasätter den svenska skolans auktoritära metoder.

“Ju längre tiden går desto ålderdomligare och mer obsolet blir skolan som institution. Det är en spricka som vidgar sig och det är hoppfullt”, säger han.

Tror du att skolan kommer att falla under sin egen tyngd till slut?

“Ja, det tror jag. Det som ska ersätta skolan kommer att präglas av mångfald, inte av enhetlighet.”

Text och foto: Björn Lindén. Artikeln är tidigare publicerad i 2000-Talets Vetenskap.

Relaterat


Så här kan du stötta Newsvoice

  • det finns en kommandofras som ligger väl dold i vår kultur och i vårt undermedvetna, men som är kraftigt verksam i vardagen. Och det är kommandofrasen “så får man inte säga”, som är mycket lätt att inplantera hos ett barn.
    Kickar den frasen in i en dispyt t.ex. och hindrar en från att säga sin mening, kan hela den önskade, då tillbakahållna energin förvandlas till en låg emotion. Och den låga emotionen kan i sin tur beskära förmågan att tänka rationellt och omvandlas till apatiska tänka-tänka kretsar. Och så har man passiviserat den personen.

  • Jag minns min tid i skolan på 70-talet. Dessa så kallade syo-konsulenter, de var inte intresserade av elevernas drömmar. Drömma fick man göra hemma. Man skulle satsa på ett jobb som var realistiskt fick man veta. Man skulle bli en kugge i maskineriet. Har alltid tyckt det var roligare att lära saker på egen hand, både då och nu, Ingenting man får betyg eller cv för men det bryr jag mig inte om. Jag lär mig för min egen skull. Internet har underlättat detta otroligt mycket som jag inte ens hade kunnat drömma om på 70-talet.

  • Till Lennart Mogren som jag antar läser kommentarerna här.

    Jag har också varit lärare men har inte läst din bok. Intervjun här ger mycket. På en webbplats som heter “En annan skola” beskriver jag en väg ut ur nuvarande ohållbara situation.

    https://www.enannanskola.se

    Bland annat visar jag hur en försöksverksamhet, som jag hoppas att några rektorer tar till sig, kan se ut.

    På webbplatsen finns kontaktuppgifter till mig, och meddela dig gärna.

    Hälsningar
    Björn Backengård

    • Hej Björn,
      Vilket problem ska vi lösa?
      – Samhällets problem med skolan, dvs det som diskuteras i media?
      – Elevens problem med att utveckla och förverkliga sina drömmar?
      Perspektivet avgör var fokus ligger och vilka lösningar man ser. Mitt perspektiv är elevens i första hand och samhället/staten kommer i andra hand.
      Som jag ser det, och det gäller vad jag ser i enannanskola.se, är fokus att förbättra resultaten i skolan för det gemensammas bästa. Där står bland annat:
      “Det är mottagarna efter grundskolan och gymnasiet som vet bäst hur kraven bör se ut.”
      Det är inget fel med det.
      Min fråga är i stället hur vuxensamhället ska stödja varje ung individs möjligheter att utveckla sina förmågor. Nu gäller samtalet hur vi ska tillfredsställa ett förväntat behov från samhället och arbetsgivarna.
      Barn och ungdomar far illa dagens skola. Vi löser inte det problemet med att ändra läro- och kursplaner, betygssystem etcetera.
      Mycket talar för att vi alla skulle vinna på att byta perspektiv.

  • Tror att man kan sammanfatta det så att, vår nuvarande skolas uppgift är att- fördumma! Under de senaste 65 åren har skolan varit en experimentverkstad där en massa utbildningsformer testats. Det är bara att se på hur det gått för universitet och högskolor? De är tvingade att sänka utbildningsnivån för att anpassa den till gymnasienivå för att det inte ska bli för svårt? Hur det var förr? Det fanns då två sätt att komma in i realskolan, där den ena var femårig och en treårig. Den som hade bra betyg i 6:e klass var kvalificerad, förutsatt att betygen var tillräcklig höga. Nästa nålsöga var att få godkända betyg för att gå upp en klass. Om realskolan klarades av med godkända betyg var vederbörande i besittning av en realexamen. Så upprepas processen igen för att komma in på gymnasiet förutsatt att betygen var höga nog. Och väl där så gällde det att få godkända betyg under tre år och där det slutliga målet var en studentexamen. Steget därifrån till universitet och högskolor flöt in i varandra och orsakade i regel inte större problem. Som sagt, vi har tvingats sänka kraven på högre utbildningar för att “de flesta” ska klara av den satta utbildningsnivån. Ja, man kan fråga sig om, vilken agenda har vår svenska skola?

  • Tack för boktipset och en mycket intressant intervju! Man får diskutera läroplaner, måluppfyllelse, betygskriterier och om det ska vara siffror eller bokstäver men aldrig ifrågasätta vad skolan egentligen ska vara till för. Att stänga in barnen inom 4 väggar i 9-12 år i sällskap med endast ett fåtal utvalda vuxna som själva utsatts för “utbildning” under nästan 20 år anses tydligen som pedagogiskt. Att ungdomarna efter sin utbildning kommer ut så gott som odugliga till en verklighet de knappt vet någonting om och måste foga sig i är fullkomligt irrelevant. Det enda som krävs av dem (flertalet åtminstone) är att de ska kunna sitta stilla framför en skärm/chef/expert och aldrig tänka en enda kritisk tanke. Kort sagt perfekt förberedda för arbetslivet.

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *