Stöd NewsVoice så att vi säkrar verksamheten tom juni!

31%

31.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera.

Sverige ska inte böja sig för likriktande förtryckare!

publicerad 6 juli 2023
Jan Norberg, Arne Weinz, Hans Erixon och Roger Richthoff.
Jan Norberg, Arne Weinz, Hans Erixon och Roger Richthoff.

”Ett steg bakåt för att komma två steg framåt”. Denna formulering används ofta i sammanhang där man förväntas inse att ingen framgång kommer utan att man tyvärr måste acceptera ett initialt motstånd på vägen att nå framgång. Frågan blir då om denna tes verkligen intellektuellt bär, som en ännu inte vederlagd sanning?

Vi har ägnat oss åt att diskutera den utveckling som nu pågår på alla plan i Sveriges totala förfall, där demokratin urholkas på ett sätt som kommer att leda till katastrof. Som svenskar har vi låtit oss bli marinerade av politiskt korrekta dogmer så till den grad att vi alla är offer för ”den kokande grodan syndromet”. Det vill säga, vi inser inte att när vattnet till slut kokar med full kraft, då det är för sent att rädda sig själv.

Kanske Utrikesdepartementet borde prata med rörmokaren så att han sätter in en effektvakt för att undvika att deras vatten inte kokar så snabbt, Erdoğan och andra Islamister agerar just nu för att den svenska regeringen ska kokas snabbare. Vad gör vi inte för att bli NATO-medlem?

Islamisternas hot och påtryckningar från många länder får vår utrikesminister Tobias Billström att ångra sin tid som migrationsminister då han under Fredrik Reinfeldts diktatorskap, som en lydig nickedocka, lät den svenska migrationsdörren stå på vid gavel. Steget tillbaka togs redan då, men klarar dagens regering att ta de två stegen framåt som krävs?

Underordning eller överordning

Låt oss åskådliggöra vårt resonemang genom att ta ett av alla de exempel som vi diskuterat.

Vi åker till något främmande land med en helt annan kultur, en helt annan religion eller en helt annan syn på statsskick, som svenskar visar vi ändå respekt. Hur kommer det då sig att vi som svenskar accepterar att ”gäster” i vårt land Sverige tillåter sig att gå till våldsamma attacker på alla dessa tre begrepp?

För att ytterligare åskådliggöra detta dilemma ser vi framför oss när vi som svenskar besöker till exempel Iran, Syrien eller Pakistan och där vi som svenskar (mot all förmodan) medelst kraftiga gatudemonstrationer går till våldsamma angrepp på alla dessa länders tolkning av kultur, religion eller statsskick.

Finns det överhuvudtaget någon svensk som inbillar sig att dessa protester skulle gå obemärkt förbi? Lynchning av regimtrogna islamistiska fanatiker är nog mer troligt.

Så här långt kan vi enkelt slå fast att alla förutom lynchningen skulle bli föremål för rättsliga åtgärder vid denna typ av protester i dessa länder, något som också rättfärdigas av den lagstiftning som råder där.

Vi måste alltså vid våra besök faktiskt böja oss för dessa länders lagstiftning, även om vi på inget sätt delar dessa länders värderingar.

Varför är det då helt ok att våra islamistiska ”gäster”, vilka bär på dessa värderingar från sina respektive ursprungsländer, i Sverige tar sig rätten att med tvång eller hot om våld gå till våldsamma attacker på vår svenska ordning?

Ännu så länge har våra svenska politiker vikit ned sig och underordnat sig kraven från dessa ”gäster”. Dock är det mest problematiska att vår egen svenska ursprungsbefolkning inte reser sig upp som en homogen grupp och går ut på gatorna för att med kraft protestera mot dessa islamistiska ”gästers” krav på svensk underordning?

De islamska ländernas starka påtryckningar mot Sveriges försvar av sin yttrandefrihetslagstiftning besvaras av regeringen med underkastelse och är därför en ren eftergiftspolitik av precis samma innebörd som när den svenska samlingsregeringens följsamhet under Andra världskriget i takt med nazisternas vändande krigslycka gjorde många svenska politiker till veritabla ”roddare”.

Det vore en nåd att stilla bedja om att detta inte upprepas nu återigen.

De små stegens tyranni

Grunden för vårt resonemang har varit en del metaforer, vi väljer en av dessa för att visa på vad vi tror kommer att hända, förr eller senare!

En del av oss har med intresse studerat hur det rent praktiskt går till när heta källor på Island på grund av ett underliggande tryck i jordskorpan sprutar upp sitt heta vatten i höga kaskader. Det heta vattnet tillsammans med behovet att lätta på trycket gör att dessa varma källor skapar den balans som krävs för att inte hela Island ska explodera i ett gigantisk utbrott som ingen vet utgången av.

Förutsättningen för att livet på Island, som vi känner det, ska kunna hantera dessa eruptioner är att Islänningarna lärt sig leva med naturens nycker. Den retoriska frågan blir därför hur vi som svenskar ska lära oss att hantera de muslimska protesterna mot vår egen kultur, religion eller statsskick?

Ska vi låta detta inre tryck mot våra svenska värderingar få komma till uttryck i mindre utbrott, emedan vi alla lär oss att acceptera dessa islamska protester inom ramen för vad vi svenskar kallar demokrati?

Våra svenska politiker, liksom våra företrädare inom EU samt de icke demokratiskt valda representanterna för olika globalistintressen såsom World Economic Forum torgför uppfattningen att vi som svenskar, inom ramen för vår så kallade demokrati, alltid ska finna oss i de attacker som olika islamska intressen realiserar.

Tankarna vi får är att de små stegens tyranni är det som gjort svenskarna till ett fogligt folk som underordnar sig i stort vad som helst. När har vattnet nått kokpunkten? Vanmakten sprider sig inom den svenska majoritetsgruppen men inget händer, vattnet fortsätter att koka upp.

Vi ser invandrarprotesterna i Paris och förfasas över vilka konsekvenser detta får för Frankrike på kort och lång sikt. När har den franska majoriteten fått nog för att sätta stopp för dessa marodörer?

I Sverige lever vi vidare som om inget kommer att hända oss på samma sätt som vi nu ser hända i Frankrike. Vi tar ytterligare ett steg tillbaka, men frågan blir om vi någonsin kommer att få tillfälle att ta de nödvändiga två stegen framåt?

Ivrigt påhejade av olika globalistföreträdare kan vi bara se på när dessa, hand i hand med islamistiska våldsverkare, går till attack på västvärldens olika samhällsstrukturer.

Signerat: Hans Erixon, Jan Norberg, Roger Richthoff och Arne Weinz

Relaterat

Nyans partiledare Mikail Yüksel: ”Sverige måste lära sig att böja sig”


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq