Stort tack till alla läsare och annonsörer som nu säkrat verksamheten tom juni! / Redaktionen
100%

106.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera. Uppd. 1/5 kl 14:30.

Munskyddsinducerat utmattningssyndrom pga koldioxidretention är särskilt skadligt för barn

publicerad 23 september 2023
Munskydd. Foto: Engin Akyurt. Licens: Unsplash.com
Koldioxidretention orsakas av munskydd.

Märkligt nog talas det mycket litet om koldioxidretention* när det gäller munskydd, trots att vi har en stor erfarenhet av riskerna från andra discipliner som ”sjuka hus”, U-båtar, flygplan och andra stängda utrymmen. För att inte tala om lungsjukvård och respiratorvård.

Text: Nils-Ola Holtze, pensionerad kirurg, *koldioxidretention: kvarhållande av koldioxid

På många håll i världen blev vi tvingade att bära munskydd under värsta covidhysterin. Vissa grupper som chaufförer, kassabiträden och skolbarn blev speciellt drabbade. I många länder var barnen tvingade att ha munskydd under både lektioner och raster. Många barn var också så uppskrämda att de bar munskydd även under fritiden.

I flera länder som Spanien, Frankrike och Portugal använde nästan hela befolkningen munskydd vid vistelse utomhus. Sverige kom lindrigt undan, men på många platser var det helt öde utomhus under nedstängningen.

Nu planerar myndigheter runt världen för nya pandemier och röster höjs åter för munskyddstvång. I USA har man redan infört munskyddsmandat på 100-talet colleges, sjukhus, universitet och andra följer raskt efter.

Munskyddsinducerat utmattningssyndrom

Det finns inga bevisade fördelar med munskydd, men däremot många nackdelar. Maskerna hjälpte inte heller att skydda mot ett falskt positivt PCR-test.

Jag listar nedan fyra nackdelar och går lite mer in på detalj angående den sista, koldioxidretention. Detta är den absolut farligaste biverkan av långvarigt maskbruk:

  1. Det hjälpte att hålla i gång rädslan. Alla blev ständigt påminda om pandemin.
  2. Stora delar av befolkningen stannade inomhus och gick miste om frisk luft och behövlig D-vitaminuppladdning.
  3. Det var och är förnedrande, och visade tydligt vår underkastelse
  4. Koldioxidretention. Många, speciellt barn klagade över biverkningar som huvudvärk, trötthet, minnessvårigheter, inlärningssvårigheter andfåddhet, yrsel mm. På engelska samlade under MIES, Mask Induced Exhasion Syndrome eller på svenska munskyddsinducerat utmattningssyndrom

Det finns många andra nackdelar. Se referenslistan längst ner.

Koldioxidretention och syrgas

När vi andas med munskydd ökar vi på det så kallade ”döda utrymmet”. Gasutbytet sker uteslutande i lungorna. Kroppen tar upp syre och lämnar av koldioxid. När vi andas ut stannar en del av utandningsluften kvar i mun, näshålan, luftstrupe och bronker, detta kallas det döda utrymmet.

Vid nästa andetag återandas vi denna ”gamla” luft tillsammans med den nya friska och det är normalt inga problem, vi är byggda för att klara detta. Vår inandningsluft innehåller normalt ca 0,04% koldioxid och efter gasutbytet i lungorna andas vi ut ca 100 gånger mer koldioxid eller omkring 4%. I det döda utrymmet ligger det alltså kvar koldioxidrik luft och det är som sagt inga bekymmer.

Om vi däremot ökar på det döda utrymmet med ett munskydd tvingas vi andas in cirka 70 ml mer gammal koldioxidrik luft vid varje nytt andetag. Speciellt barn som har relativt litet huvud i förhållande till munskydd får bekymmer. I en studie visade man mellan 0.6 och 2,5% koldioxid i inandningsluften hos skolbarn. Alltså långt, långt över vad som skulle accepteras i något annat sammanhang.

Ovan ser vi resultatet av koldioxidkoncentrationen i inhalerad luft hos skolbarn som bär FFP2-munskydd. 0,04% är den normala koncentrationen utomhus och redan vid 0,1% i inandningsluften uppkommer problem med inlärning och problemlösning pga koldioxidretention. I studien visade man 6-25 ggr högre värden än så.

Det försämrade gasutbytet vid munskydd leder till sänkning av blodets PH-värde och det triggar i gång en rad kompensatoriska mekanismer i kroppen. Kroppen håller PH inom ett snävt område och avvikelser motarbetas på många sätt, både en för sur, och en för basisk miljö gör oss snart sjuka.

I det korta perspektivet, vid för sur miljö, ökar hjärt-och andningsfrekvensen, EEG-vågorna minskar och hjärnans kärl vidgas, vilket förklarar många av de symtom barnen klagade över.

I det längre perspektivet är kronisk koldioxidretention väl studerat hos patienter med lungsjukdom och sömnapnésyndrom (ett tillstånd där patienten har upprepade andningsuppehåll nattetid). Komplikationerna till sömnapnésyndrom innefattar diabetes, hjärt-kärlsjukdom, försämrat immunförsvar och kortare livslängd.

Till skillnad från korttidsbiverkningarna av koldioxidretention tar de kompensatoriska mekanismerna från framför allt njurarna lång tid att återställa (dagar) efter normalisering. Effekterna kan sitta kvar efter den lediga helgen och man startar således den nya veckan med ett försämrat utgångsläge.

Som den intresserade kan läsa i referenserna, är studier på koldioxidretention gjorda vilka visar att både till exempel att studenter och piloter presterar märkbart sämre beträffande problemlösning vid endast en lätt förhöjd koldioxidkoncentration på 0,1%.

Den försämrade syresättningen som ses vid munskydds användning förefaller inte ha några långtidseffekter och rättar snabbt till sig efter att mmunskyddet avlägsnas. Minskad syrgashalt kan naturligtvis vara skadligt, till och med dödligt för människor med en redan försämrad syreupptagningsförmåga, som lungsjuka, patienter med hjärtsvikt och astmatiker. Redan hjärndöda myndighetspersoner förefaller inte påverkas.

Framtiden får utvisa hur stor skada munskydden orsakade våra barn

Vi bör aldrig tillåta en liknande statsfinansierad barnmisshandel upprepas. Ovanstående är absolut inga nyheter. Mängder av forskning är utförd på koldioxidretention under många discipliner som lungmedicin, sjuka hus, slutna utrymmen som flygindustrin, rymdraketer och U-båtar. De biologiska reaktionerna på höga koldioxidkoncentrationer är väl kartlagda. Hur kunde vi glömma?

Många äldre och sjuka var livrädda och bar munskydd jämt och ständigt. Undrar hur mycket det påverkade den överdödlighet vi ser idag?

Text: Nils-Ola Holtze, pensionerad kirurg


Referenser


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq