Den kubanska regeringen kommer att höja bensin- och dieselpriserna med 500% från och med den 1 februari för att minska landets stora budgetunderskott.
Bränsle på Kuba har subventionerats av landets regering i årtionden och är bland de billigaste i världen.
Priset på en liter vanlig bensin kommer att öka från 2 kr till 11,30 kr, en ökning med 528%, meddelade finansministern Vladimir Regueiro på måndagen. Priset på vanlig bensin i Sverige ligger på cirka 17 kr beroende på en mycket hög bränsleskatt.
Vissa kubanska mackar kommer inte längre ta emot betalning i peso utan ska istället kräva betalt i dollar eller euro.Kubanska myndigheter meddelar att ett nätverk av bensinstationer kommer att skapas för turister, som kommer att bli skyldiga att betala för bränsle i utländsk valuta.
Ekonomiminister Alejandro Gil har tidigare meddelat att regeringen inte längre hade råd att subventionera bränsle, eftersom landet saknar utländsk valuta och lyder under ett nu 10 år långt amerikanskt straffembargo.
Den kubanska regeringen, som subventionerar nästan alla viktiga varor och tjänster i landet, tillkännagav i slutet av förra månaden ett åtgärdspaket för att ta landets ekoni9miska kris. Bland åtgärderna finns en höjning av priset på cigaretter, tobak och grundläggande tjänster som flytande gas, vatten, gas, transporter och energi, skriver RT.
Enligt officiella källor låg inflationen på 30% 2023. Den kubanska valutan började falla kraftigt 2021 efter att regeringen dumpat ett komplext system med dubbla valutor.
Kuba har varit under en amerikansk ekonomisk blockad sedan början av 1960-talet. I oktober 2023 anklagade Havanna USA för att provocera fram en ekonomisk kris på Kuba. Washingtons sanktioner har lett till en allvarlig brist på mat, bränsle och mediciner på ön, vilket enligt den kubanska regeringen har lett till massmigration till bla USA, avslutar RT.
Den enda orsaken till detta är det amerikanska imperiets sedan 65 år pågående sanktioner mot landet.
Hade det inte varit för embargot hade Kuba varit Latinamerikas Silicon Valley.
I stora delar av Latinamerika betraktas Havanna som kontinentens politiska och kulturella huvudstad.
Kuba hade under Batista de högsta per capita-investeringarna i Latinamerika.
De hade goda framtidsutsikter och planen var bland annat att utvinna Nickel.
USA hade en Nickelkartell som redan hade fulla lager och ville inte ha ut den Kubanska nickeln på marknaden utan behålla den i marken till senare. Castro som hjälptes till makten av USA tycks ha varit samarbetsvillig beträffande Nickel. USA fick senare rättigheterna.
Kuba var ett litet land men USA vill inte ha framgångsrika ekonomier utan blott korrumperbara slavar så även ett litet framgångsrikt exempel är ett hot.
Omständigheterna 1957-58 innehåller detaljer som kan tolkas som att USA kompenserade Sovjet genom att låta Kuba bli kommunistiskt men samtidigt hade MIC motiv för att etablera ett hot att skrämma amerikanska allmänheten med.
Nicaragua var inte helt olikt. I båda fallen riskerade länderna att bli framgångsrika förebilder om de fick hållas. Och i båda fallen demoniserades ledaren av USAs propagandaapparat.
Och västvärldens vänster hjälper aldrig till att avslöja såna sanningar.
Det patetiska är att CIA kunde lämna ut vapen till rebellerna från Guantanamo och västvärldens socialister ifrågasätter inte att USA fick behålla sin enorma militärbas där.
Det gör förstås inte liberaler och höger heller men dom störs mindre av USAs slughet.
Hmmm,, inte råd att subventionera bränsle, köp billigare från Ryssland och ansök om BRICS-alliansen, men då kan ju dollar-maffia-valutan sina hos tvättmaskin- kedjan fram till Biden, bara att välja.
Bye, bye, SD!
– Nu har ni svikit ert enda vallöfte och kan återgå till era trista jobb, innan ni fick plats i riksdagen.