När kommer amerikanska kärnvapnen till Sverige Ulf Kristersson?

Analys: "Stödet till Ukraina är existentiellt" säger Ulf Kristersson, men det är även amerikanska kärnvapen i Sverige.

publicerad 16 maj 2024
- Kristoffer Hell
Hans Blix, Ulf Kristeersson och Anthony Blinken
Hans Blix, Ulf Kristeersson och Anthony Blinken.

I en intervju i Sveriges Radio den 13 maj 2024 förklarade statsminister Ulf Kristersson att Sverige, som enda land i Norden, kan komma att husera amerikanska kärnvapen. Faran för att detta sker beror inte på NATO-medlemskapet utan det bilaterala DCA-avtalet mellan USA och Sverige.

Trots statsministerns svårigheter att besvara programledare Pia Fridéns frågor framgick det till slut att utplacerandet av kärnvapen i Sverige, enligt statsministern, beror på om landet befinner sig i “krigstid” eller inte.

Han förklarade samtidigt att det alltid är den svenska regeringen och riksdagen som har sista ordet vid eventuella utplaceringar av kärnvapen.

Så vitt NewsVoice redaktion erfar befinner sig Sverige i skrivande stund inte i krig – i alla fall inte på svensk mark.

Men befinner sig Sverige i “krigstid”?

Ukrainas sak är vår

Det här sade Sveriges utrikesminister Ann Linde den 16 februari 2022, åtta dagar innan ryska trupper gick in i östra Ukraina för att där skydda den etniska ryska befolkningen från fortsatta övergrepp av Zelenskyregimen i Kiev, i det inbördeskrig CIA år 2014 startade genom iscensättande av en statskupp i landet:

“Regeringen avser inte att ansöka om Natomedlemskap. Den säkerhetspolitiska linjen ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa.”

Fyra månader senare, den 10 juni 2024, efter att regeringarna i Sverige och Finland beslutat ansöka om medlemskap i NATO, sade Linde detta:

“Ett nytt mörkt kapitel har öppnats i Europas historia. […] Ukrainas lagliga rätt till självförsvar är i praktiken ett försvar av alla länders territorium. Så även Sveriges.”

Lindes attityd är ett historiens eko av andra världskrigets slagdänga “Finlands sak är vår”, med skillnaden att landet i fråga år 2024 inte är ett grannland.

Statsminister Ulf Kristersson sa under ett tal till nationen den 7 mars 2024:

“Det har aldrig funnits någon tvekan om vart Sverige skulle vända sig i händelse av krig.”

Det är förmodligen förlåtligt att drabbas av misstanken att skälet till att Sverige ansökte om medlemskap i NATO inte var för att fred brutit ut på kontinenten, utan därför att Europa, och Sverige med det, dragits in i “krigstid”.

Gör man den bedömningen, är det rimligt att anta USA, den svenska allmogen ovetande, redan i dag börjat placera ut kärnvapen i landet.

Ratificering eller misstroendeförklaring?

I slutet på P1:s intervju underströk statsministern att “ensidiga” svenska regeringspropositioner och riksdagsröstningar om DCA-avtalet väger tyngre än DCA-avtalet självt, med innebörden att den svenska regeringen och riksdagen i varje enskilt fall beslutar om kärnvapen kan eller inte kan släppas in och placeras ut i Sverige.

Den svenska veterandiplomaten och nedrustningsexperten Hans Blix till NewsVoice den 14 maj 2024:

“Ett land kan inte i en internationell domstol försvara ett brott mot en internationell plikt (enligt avtal eller allmän folkrätt) med att dess interna rätt kräver handlingssättet.

Varje land förväntas anpassa sitt nationella regelsystem så att det kan uppfylla de plikter det åtagit sig i internationella avtal.”

Med andra ord, om inte DCA-avtalet uttryckligen ger svenska myndigheter rätten att ingripa mot, inspektera och beslagta eller avvisa vissa amerikanska vapensystem, när de förs in i, eller placeras ut, i landet, så existerar inte denna rätt.

När Sveriges statsminister Ulf Kristersson den 13 maj 2024 i riksradion talade till nationen om DCA-avtalet och de amerikanska kärnvapnen var han inte sanningsenlig.

Vad händer nu?

Kommer riksdagen, istället för att i efterhand godkänna DCA-avtalet – i folkmun beskrivet som ett kapitulationsdokument – väcka misstroendeförklaring mot regeringen?

Ur P1:s intervju den 13 maj 2024

Hur allvarlig är situationen?

Kartbilderna nedan visar hur det som under det Kalla Kriget kallades för terrorbalansen, den ömsesidiga garanterade förstörelsen (Eng: Mutually Assured Destruction, MAD), såg ut 2022 och 2024, efter Sveriges DCA-avtal med USA och NATO-medlemskapet.

 

USA:s och NATO:s kärnvapen i Europa 2022. Bild: K. Hell
USA:s och NATO:s kärnvapen i Europa 2022. Bild: K. Hell

 

USA:s och NATO:s kärnvapen i Europa 2024. Bild: K. Hell
USA:s och NATO:s kärnvapen i Europa 2024. Bild: K. Hell

En avgörande faktor i ett krig med kärnvapen är spörsmålet om vem som slår till först, den så kallade förstaslagsförmågan.

På grund av kärnvapnens förstörelsekraft befaras det att den som slår till först möjligen är den enda som kommer att kunna använda sina kärnvapen.

Nedan är en tabell på avståndet mellan den Ryska Federationens huvudstad Moskva och några huvudstäder i NATO-länder med amerikanska kärnvapen.

  • Stockholm – Moskva: 123 mil
  • Berlin – Moskva: 161 mil
  • Istanbul – Moskva: 176 mil
  • Rom – Moskva: 238 mil
  • London – Moskva: 250 mil

Via DCA-avtalet har NATO skaffat sig förmågan att med kraftigt reducerade reaktionstider kunna slå till mot mål inne i Ryssland, i synnerhet den viktiga flottbasen Murmansk på Kolahalvön liksom östersjöenklaven Kaliningrad.

Avståndet mellan Kiruna och Murmansk är 54 mil och mellan det virtuella hangarfartyget Gotlands sydspets, Hoburgen, till Kaliningrad 27 mil.

Hur påverkar detta förändrade läge militära bedömningar och planer i Pentagon och Moskva?

 

Referenser och relaterat


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq