Coronakrisen – Det globala samhällets kris – Del 1

ANALYS & DEBATT. Under lång tid har vårt förutsägbara svenska samhälle bombarderats med det globala samhällets frälsningslära om evig materiell tillväxt. Öppna era hjärtan, här finns plats för hur många som helst och utan öppna gränser och fri handel kommer det inte gå. Stordriftens fördelar har blivit naturlag. Att ifrågasätta och tala illa om den svenska modellen skulle t.o.m. brännmärkas.

Text: Mats Ensér, civilingenjör KTH. Lars-Olof (LO) Landin, Civilekonom DHS, medgrundare och ordförande i kunskapsnätverket Kreaprenör, ideell förening | Coronakrisen – Det globala samhällets kris – Del 2

Dagens pandemihot har på kort tid raserat den globala visionen om den bästa av alla världar. Den globala stordriftens nackdelar – en utarmad planet, en tom demokrati och okontrollerad smittspridning – har föranlett oss att presentera vår väl grundade syn på den svenska situationen. Vi som står bakom detta inlägg är medlemmar i nätverksalliansen Kreaprenör. Vår målsättning är att sprida information om vad som verkligen händer.

De senaste dagarna har många länders invånare matats med ovanstående bild för att illustrera hur man ska platta ut den röda kurvan med den skräckinjagande exponentiella smittan som sprids över världen.

Smittspridning i sker i första fasen exponentiellt, dvs smittan ökar med en viss procentsats varje dag, där procentsatsen beror på hur många osmittade personer som får smittan av varje smittad person. Den grå kurvans första fas har också en exponentiell tillväxt, men procentsatsen är lägre. Genom att bromsa smittspridningen antar myndigheterna att man kan trycka ner den röda kurvan under den streckade linjen, som representerar vad sjukvården kan klara av.

Problemet är bara att det inte finns några som helst värden på vare sig x eller y axeln i myndigheternas matematiska illustration. Därför lämnas oroliga och intresserade medborgare helt utan information om vilka konsekvenserna kan bli, vilket inte minskar oron. I stora projekt måste man alltid räkna på vad som kan vara ett realistiskt scenario. Gör man inte det har man ingen aning om vad som måste göras, vilket bara späder på osäkerheten och oron. Om människor ska ställa upp och kämpa tillsammans är det mera motiverande att veta vad vi ska kämpa för.

I Norge räknar man

I Norge med 5,5 miljoner invånare räknar man med att under de kommande 12 månaderna ha 2,2 miljoner smittade. Av dessa beräknas 733,000 bli sjuka, varav 22,000 så sjuka att de behöver sjukhusvård.

Av de som behöver sjukhusvård räknar man med att 5,500 behöver intensivvård i fyra veckor. Med åtgärder för att minska smittspridningens hastighet har norrmännen som mål att samtidigt inte ha mer än 68,000 smittade, 29,000 sjuka, 1,700 i behov av sjukhusvård och 600 i behov av intensivvård (IVA).

I Frankrike och Finland förbjuder man nu människor att vara ute i onödan och de tillåts bara träffas i mycket små grupper.

Den svenska metoden går ut på att hålla sjuka personer isolerade i hemmen och släppa ut alla som tror sig vara smittfria. Regeringen har kritiserats för att tro på sina expertmyndigheter och vara mindre handlingskraftig än i andra länder,

För att styra antalet samtidigt smittade i samhället rekommenderar man även friska människor som kan att stanna hemma, för att helt enkelt få lagom många i taget smittade – lagom många för att sjukvården ska kunna ta hand om de som insjuknar svårt. Och fortsätt testa, testa, testa så man vet vilket läget är. Det sista är vad WHO säger.

Konsekvensanalys

Fördelen med att sätta siffror på det människor oroar sig för, är att man ger dem konkreta uppfattningar om vad sjukvården måste kunna hantera.

Vi vet att de allra flesta får relativt milda symtom eller inga symtom alls. Och de blir likafullt immuna mot just Covid-19. Vad vi får veta är att förloppet kan fördröjas genom riktiga smittskyddsåtgärder, vilket minskar trycket på sjukvården så att den klarar att ta hand om det relativa fåtalet allvarligt sjuka.

Det går inte att säga hur mycket den redan ansträngda svenska sjukvården kommer kunna klara utan att tvingas till smärtsamma prioriteringar. Men ger man alla realistiska ingångsvärden vad den streckade linjen innebär för sjukvården, blir det lättare att motivera de åtgärder som krävs.

Vi fick i TV-programmet Agenda uppgift om att det i Stockholm fanns 90-talet IVA-anläggningar. Det innebär alltså att det är vad vården i Stockholm idag har för att ta hand om de svårast drabbade sjuka. Det måste vara lätt för myndighetspersoner att kommunicera var den streckade linjen går för hela landet räknat i antal IVA-vårdplatser, hur många som redan är fullt utnyttjade och sedan tala om hur många nya som krävs för att klara det växande behovet.

Om man bara vill minimera störningarna på samhällsekonomin kan man låta naturen ha sin gång. Men det är troligen alla överens om, att det vill vi inte. Eftersom det endast är de svårast sjuka som behöver intensivvård och IVA-kapaciteten är flaskhalsen, är det viktigt att ge landets invånare information om hur stor IVA-kapaciteten är räknat i antal patienter, om den kan byggas ut och vilka andra sätt det finns att ge patienter andningshjälp i krissituationer. Militären är ett lysande exempel på hur man med begränsade medicinska resurser kan ta hand om de allvarligast skadade i krissituationer.

Det blir enklare att kommunicera vilka uppoffringar som krävs för att se till att vårdkapaciteten räcker till för antalet vårdkrävande utan att samhällsekonomin allvarligt skadas. Att förändra människors beteende är det svåraste som finns. Att ge alla som har riskpatienter i sin närhet konkreta skäl varför vi måste skydda våra mest vårdintensiva patienter från att bli smittade – och framförallt inte på en gång – blir mycket enklare om alla ges konkret och regelbunden information om smittspridningens utveckling, vårdbehoven och hur utbyggnaden av vårdkapaciteten framskrider.

Det är värt att konstatera att vi förr i tiden hade betydligt fler IVA-utrustningar bl.a. i militära förråd, som man efter Berlinmurens fall fick för sig inte behövdes.

När Corona-epidemin blåst över, borde en kommission tillsättas, sammansatt av kunniga medborgare med förmåga att räkna och tänka i nya banor. Många svenskar har nog levt i den fromma förvissningen att detta redan var gjort, men krishantering vid mänskliga katastrofer är långt ifrån svenska regeringars bästa gren. Det är hög tid att våga ifrågasätta globalismen som frälsningslära.

Coronakrisen – Det globala samhällets kris – Del 2

Text: Mats Ensér, civilingenjör KTH. Lars-Olof (LO) Landin, Civilekonom DHS, medgrundare och ordförande i kunskapsnätverket Kreaprenör, ideell förening