CBDC: Framtidens valuta eller början på en digital fotboja?

Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder och står först i ledet när e- kronan nu testas, men vad händer när vår ekonomi blir helt spårbar, styrbar, och kanske blockerbar? Med CBDC riskerar vi ett samhälle där staten får full kontroll över dina pengar, dina val och i förlängningen även dina åsikter.

Text: Torkild Berglund

Sverige befinner sig i en tyst men farligt avgörande brytpunkt. Med e-kronan i horisonten och en av världens mest digitaliserade ekonomier i ryggen håller vi på att ta steget mot ett penningsystem där staten kan övervaka, kontrollera och i förlängningen begränsa din privatekonomi. Och det sker – nästan helt utan debatt.

Vad är CBDC?

En CBDC (Central Bank Digital Currency) är en digital version av landets valuta som ges ut och kontrolleras direkt av centralbanken. Den fungerar ungefär som digitala pengar på ett bankkonto, men med den avgörande skillnaden att staten får direkt insyn och teknisk kontroll över hur, var och när du använder dina pengar.

Sverige – världens testlabb?

Det är inte bara Sverige som digitaliserar pengarna. EU har redan beslutat att medlemsländerna ska ha en teknisk infrastruktur för en digital euro på plats senast 2026 [9], som en del av ECB:s utvecklingsfas för sin egen CBDC.

Än så länge uppges det vara frivilligt för medborgarna att använda – men frågan är: hur länge förblir det frivilligt? Nästa steg kan mycket väl bli att kontanterna fasas ut helt, och att alternativ saknas.

Redan idag sker över 95 procent av all handel i Sverige utan kontanter [2]. E-kronan, Riksbankens projekt för en statlig digital valuta, har testats i flera år [1] och beskrivs som en naturlig utveckling i ett kontantlöst samhälle. Men frågan är inte om vi kan digitalisera valutan – utan vad vi offrar på vägen dit.

I praktiken riskerar vi att ge staten och centralbanken möjlighet att spåra varje transaktion, styra konsumtionsmönster, och i extremfall frysa eller begränsa medborgares ekonomiska handlingsutrymme. När en CBDC dessutom kopplas samman med ett digitalt ID-system, som nu håller på att rullas ut i EU, finns den tekniska infrastrukturen på plats för något långt mer oroväckande: en digital fotboja.

Föreställ dig ett system där du, baserat på din konsumtion, får ett individuellt koldioxidkonto. Har du tankat för mycket bensin, flugit på semester eller ätit för mycket kött, kan du en dag nekas att köpa flygbiljetten, tanka bilen eller boka hotell. Redan idag har flera banker börjat visa dina uppskattade CO2-utsläpp direkt på kredit- och debetkortsutdragen – ett första steg mot beteendestyrning [4].

Exemplet Kanada

Med hjälp av AI och CBDC skulle detta kunna automatiseras i realtid, utan stora resurser. Det behövs inga poliser eller byråkrater – algoritmerna gör jobbet och vad händer om du samtidigt uttrycker dig kritiskt mot till exempel invandring, och dina uttalanden klassas som “hets mot folkgrupp”? Är det då ett långsökt scenario att ditt konto spärras, dina pengar fryses, eller att du nekas ekonomisk tillgång?

Ett reellt exempel är Kanadas premiärminister Justin Trudeau, som under de så kallade ”Freedom Convoy”-protesterna 2022 lät frysa bankkonton för fredliga demonstranter och privatpersoner som donerat till rörelsen – helt utan rättslig prövning. Händelsen visade hur lätt ett digitalt penningflöde kan vändas mot vanliga medborgare när staten ser dem som politiska motståndare.

Det är här begreppet social credit score kommer in – ett system där varje medborgares beteende poängsätts och konsekvenser följer utifrån om du har “rätt” eller “fel” värderingar. Kina har redan infört detta i flera provinser [5], där CBDC är kopplat till medborgarnas sociala poäng [6][12]. Om poängen är för låg – till exempel för att du kritiserat myndigheter, umgåtts med “fel” människor eller inte betalat böter i tid – nekas du att resa, ta lån eller ens boka tåg.

World Economic Forum (WEF) har flera gånger uttryckt sin beundran för Kinas modell, inte minst under Davos-möten [8]. Deras vision om en “styrd” och “förutsägbar” värld kräver just det – total kontroll över människors rörelsemönster, ekonomi och åsikter. CBDC är det perfekta verktyget för att uppnå det.

Det vi står inför är något som tidigare härskare bara kunnat drömma om. Genom historien har makthavare alltid önskat full kontroll över sina medborgare – men aldrig haft verktygen. Nu, med hjälp av CBDC, digitalt ID och AI, finns plötsligt den möjligheten och om det väl införs – finns ingen väg tillbaka.

Tystnaden från politiken – en demokratisk fara

Utvecklingen mot CBDC drivs inte bara av nationella regeringar eller centralbanker, utan också av globala institutioner som är både mäktiga och för många okända. En av de mest inflytelserika aktörerna bakom kulisserna är Bank for International Settlements (BIS), baserad i Basel.

BIS fungerar som ”centralbankernas centralbank” och leder samordningen av CBDC-utveckling globalt, trots att det är en institution som få medborgare ens känner till [10]. Genom sin Innovationshub har BIS satt upp pilotprojekt för digitala valutor tillsammans med centralbanker från hela världen [11]. Detta sker utan folklig insyn eller diskussion, men med enorm påverkan på framtidens monetära system.

Samtidigt som utvecklingen mot CBDC och digital kontroll fortgår, deltar våra folkvalda politiker regelbundet i slutna och delvis sekretessbelagda möten – bland annat vid World Economic Forum i Davos. Där samlas delar av den globala makteliten, inklusive storbanker, teknologijättar och internationella organisationer, för att diskutera framtida riktning för världen – ofta utan insyn från allmänheten eller efterföljande demokratisk debatt.

Att Sveriges politiker närvarar vid sådana forum utan att redovisa vilka beslut som påverkar medborgarna, väcker frågor om transparens och lojalitet mot det folk de är valda att företräda.

Det här sker inte bara i framtiden – det sker redan nu i Sverige.

Svenska medier får sina bankkonton stängda

Vi ser dessutom allt oftare att medborgare och alternativmedier som uttrycker sig kritiskt mot etablissemanget får sina bankkonton spärrade eller avslutade av kommersiella banker – helt utan rättslig prövning.

Nästa steg, med ett centralstyrt CBDC-system, skulle göra detta betydligt enklare, snabbare och mer omfattande. Ett exempel är Nya Dagbladet, en alternativ mediekanal i Sverige, som 2022 fick sina bankkonton avslutade av Länsförsäkringar Bank – och som nyligen återigen blivit av med sina konton. Ä

ven den fristående kanalen Frihetsnytt har rapporterat att de fått sina företagskonton stängda, trots fullföljda kundkännedomsprocesser och utan brottsmisstanke.[13][14]

Det är slående hur avsaknaden av politisk debatt kring kontanternas framtid är i Sverige. Hittills har den svenska staten duckat frågan – samtidigt gör bankerna det allt svårare att sätta in eller ta ut kontanter – både för privatpersoner och företagare. Många äldre, personer med funktionsvariationer eller de som av personliga skäl inte använder mobiltelefoner, stängs systematiskt ute.

Frågan är: Hur ställer sig den svenska staten till kontanternas framtid? Hittills har svaret varit undvikande, men utvecklingen tyder på en långsam, nästan omärklig, avveckling – där handeln, bankerna och statens digitaliseringsiver tillsammans tvingar fram en förändring utan folkligt mandat.

Norge går mot strömmen

I vårt grannland Norge har man däremot insett riskerna. Där pågår ett arbete för att garantera att kontanter alltid ska finnas kvar som ett fungerande betalningsmedel – inte minst ur ett krisberedskapsperspektiv. Vid elavbrott, cyberattacker eller nätstörningar är ett digitalt betalningssystem extremt sårbart.

Norska myndigheter har infört kraftiga böter för butiker och restauranger som vägrar ta emot kontanter – upp till en miljon norska kronor vid upprepade överträdelser [7]. Man erkänner att kontanterna inte bara är ett verktyg för äldre eller digitalt ovana – utan en demokratisk nödvändighet i kristid.

USA – en global maktfaktor säger nej till CBDC

Medan svenska politiker tiger, har Donald Trump i USA – världens största ekonomi – gjort motståndet mot CBDC till en tydlig politisk markör. Under sin presidentvalskampanj 2024 lovade han att han aldrig kommer tillåta införandet av en centralbanksstyrd digital valuta om han blir president igen [3].

“Such a currency would give the federal government absolute control over your money. They could take your money, and you wouldn’t even know it was gone,” sa Trump i ett kampanjtal.

Trump menar att CBDC är ett hot mot amerikaners frihet, integritet och självbestämmande, och varnar för att tekniken kan användas för att bestraffa individer med “fel” åsikter eller beteenden.

I flera republikanskt styrda delstater har man redan föreslagit eller antagit lagar för att förbjuda användningen av CBDC – ett tydligt uttryck för viljan att skydda kontantfriheten och den personliga integriteten.

Östeuropa visar motståndsvilja

I flera östeuropeiska länder – särskilt Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern – väger minnet av tidigare kommunistisk diktatur fortfarande tungt. Där finns en utbredd skepsis mot EU- styrning och digital integration [11], vilket skapar politiskt motstånd mot påtvingade digitala valutor och hot mot nationell suveränitet.

Ett system vi aldrig får släppa in

Det vi riskerar nu är ett scenario där staten inte bara vet vem du är, utan också vad du köper, när du köper det, och vad du får lov att köpa. CBDC kan bli det verktyg som låser in oss i ett totalitärt system där valfriheten är en illusion och utanförskap är liktydigt med ekonomisk död.

Få röster i EU varnar för denna utveckling – men i USA och i andra delar av världen finns fortfarande motståndsvilja – särskilt där historiska erfarenheter av förtryck har lämnat djupa spår. Det är dags att även vi i Sverige vaknar.

Vad kan du göra?

• Säg nej tack till CBDC
• Använd kontanter när du kan
• Uppmuntra dina lokala butiker att ta emot kontanter

Det kan låta hopplöst att stoppa en utveckling som drivs av banker, EU och teknokratisk maktelit, men historien visar något annat. Enligt forskning från Harvard-professorn Erica Chenoweth krävs det bara att cirka 3,5 % av befolkningen deltar i organiserat, fredligt motstånd för att förändring ska ske. I över 300 analyserade fall har det visat sig att när en engagerad minoritet tar ställning – då följer ofta resten efter [15].

Om tillräckligt många av oss säger nej, kommer politikerna inte att kunna genomföra detta. Men om vi tiger – blir tystnaden samtycke, och vägen tillbaka, den finns då inte längre.

Om vi låter detta ske utan att protestera – låter vi staten ta över våra liv med ett enda tryck på en knapp. Då förlorar vi mer än kontanterna. Vi förlorar friheten.

Källhänvisningar

1. https://www.riksbank.se/sv/betalningar–kontanter/e-krona/
2. https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2023/kontanter-nastan-helt-borta-i- sverige/
3. https://www.donaldjtrump.com/news/news-ug6eees7my0
4. https://www.mastercard.com/news/press/2021/october/mastercard-launches- carbon-calculator/
5. https://www.businessinsider.com/china-social-credit-system-punishments-and- rewards-explained-2018-4
6. https://www.reuters.com/world/china/china-launches-digital-yuan-trials-social- credit-integration-2022-10-17/
7. https://www.dn.no/nyheter/2023/12/06/kan-fa-bot-pa-1-million-for-a-nekte- kontanter
8. https://www.weforum.org/agenda/2020/01/government-surveillance-digital-data- privacy/
9. https://www.ecb.europa.eu/paym/digital_euro/html/index.en.html
10. https://www.bis.org/about/bisih/topics/cbdc.htm
11. https://www.politico.eu/article/europe-central-bank-digital-currency-euro-digital- eurozone/
12. https://www.weforum.org/agenda/2021/11/what-is-the-social-credit-system-in- china/
13. https://www.epochtimes.se/nya-dagbladet-fick-bankkonton-stangda-av- lansforsakringar/
14. https://frihetsnytt.se/yttrandefriheten-under-hot-frihetsnytt-blir-av-med-sitt- bankkonto
15. https://en.wikipedia.org/wiki/3.5%25_rule

Källhänvisning med hjälp av ChatGPT och Grok