I oktober 2025 tillkännagav Vinnova tillsammans med Vetenskapsrådet en nationell satsning på 45 nya projekt som ska driva utvecklingen för framtida teknologier. Projekten omfattar områden som artificiell intelligens, grön energi, digital säkerhet, avancerad produktion och kvantteknologi.
Syftet är att skapa forskningsmiljöer och innovationskluster som stärker Sveriges globala position inom teknik och hållbar utveckling.
Utvecklingen går snabbt. Samma krafter som driver forskning inom energi, AI och säkerhet påverkar också den digitala ekonomin och de tekniska plattformar som människor använder varje dag. Det handlar om allt från smarta betalningslösningar och blockkedjeteknik till digitala ekosystem där transparens och innovation väger tyngre än tidigare.
I det sammanhanget talas det även om casino utan svensk licens, ett fenomen som visar hur tekniska lösningar, regelverk och global digitalisering vävs samman. Det handlar om hur digitala plattformar utvecklas utanför nationella ramverk med fokus på användarens upplevelse, nya modeller för verifiering, snabba transaktioner och gränsöverskridande system.
Tekniken bakom dessa miljöer, från AI-baserade säkerhetsfunktioner till realtidsbetalningar, speglar samma innovationskraft som driver många av de forskningssatsningar Sverige nu gör.
Det är i korsningen mellan reglering och fri teknik som framtidens digitala landskap formas. Oavsett om det handlar om finansiella system, datadriven forskning eller samhällsteknologi pekar utvecklingen mot ökad självständighet och innovation.
Satsningen är en del av regeringens långsiktiga mål att etablera fem världsledande teknologikluster före 2035. Första fasen, som nu drar igång, omfattar 45 projekt med start i oktober och avslut i mars 2026. Den totala budgeten för de fyra första åren beräknas till omkring en miljard kronor.
Det handlar om ett samarbete mellan universitet, forskningsinstitut, näringsliv och offentliga aktörer som tillsammans ska bygga grunden för nästa generations innovationer.
Bland projekten finns satsningar som rör allt från cirkulära materialflöden till vätgas, robotik och precisionsmedicin, områden där Sverige vill ta ledartröjan innan någon annan hinner före. Andra riktar in sig på att stärka Sveriges kompetens inom halvledarteknik och cybersäkerhet.
Målet är att ta fram lösningar som inte bara driver tillväxt utan också minskar klimatpåverkan och stärker landets tekniska självständighet.
Intresset för att delta har varit stort. Över 170 ansökningar skickades in, vilket fick Vinnova att utöka antalet beviljade projekt från de planerade 30 till 45. Vinnovas generaldirektör Darja Isaksson beskriver satsningen som modig, ett steg bort från försiktighet och in i en tid där teknik och självständighet vägs mot global konkurrens.
Från Vetenskapsrådets håll framhålls att vetenskaplig skärpa varit avgörande, men också förmågan att omsätta idéer i verklig kraft. Projekten ska kombinera akademisk spets med praktisk användbarhet, och många av dem bygger vidare på redan etablerade forskningsmiljöer som nu får möjlighet att växa till internationell nivå.
Satsningen markerar starten på ett nytt skede för svensk forskning och innovation. Genom att samla kraften i landets mest lovande tekniska miljöer hoppas man skapa en långsiktig motor för hållbar tillväxt och stärkt global konkurrenskraft. Det är ett tydligt besked: Sverige tänker inte följa utvecklingen, vi tänker leda den.
Det handlar också om att återta kontrollen över den tekniska infrastrukturen, hjärtat i ett modernt samhälle. Under flera år har beroendet av utländska lösningar vuxit, särskilt inom digitalisering och energi. Nu vill Sverige bryta mönstret.
Genom att samla resurserna i inhemska projekt byggs system som står emot globala störningar och säkrar svensk kompetens på lång sikt. Ambitionen är glasklar: att göra innovation till en strategisk resurs för nationellt oberoende och framtida välstånd.