Hedi Bel Habib, fristående debattör, filosofie doktor, forskare med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet.
KD hävdar att möjligheten att överleva cancer i Sverige beror på postnumret och att partiet därför vill avskaffa regionerna och använda Norge som förebild för geografisk och ekonomisk jämlikhet. Men data visar att det snarare är i Norge, och inte i Sverige, som postnumret avgör möjligheten att överleva cancer.
Så vilesleder KD svenska folket
”Din sjukvård ska inte bero på postkod” (eller postnummer) är ett centralt politiskt slagord som ofta används av Kristdemokraterna och partiledaren Ebba Busch. Uttrycket syftar på det man anser är ojämlikheter i den svenska hälso- och sjukvården, som anses vara beroende på vilken region en person bor i.
Svensk sjukvård är enligt KD ett postnummerlotteri eftersom ansvaret är fördelat på 21 regioner. Beroende på bostadsort är möjligheten till behandling, läkemedel och omsorg vitt skilda. Det är orättvist och orimligt. KD vill därför ta bort regionerna och göra sjukvården statlig, enligt norsk modell.
KD ljuger öppet för det svenska folket, eftersom det är i Norge och inte i Sverige som den vård som medborgarna får är beroende av bostadsort. Detta framgår tydligt när Sverige och Norge jämförs när det gäller geografiska skillnader i möjligheten att överleva cancer.
Statligt styrd sjukvård i Norge går hand i hand med geografisk ojämlikhet
Den europeiska statistikmyndigheten Eurostat redovisar data angående geografiska skillnader i dödlighet i lungcancer bland kvinnor baserade på skillnaden mellan de regioner i respektive land som har högst respektive lägst åldersstandardiserad dödlighet i lungcancer bland kvinnor per 100 000 invånare (landsvärde = region med högst värde – region med lägst värde).
När vi jämför sjukvården i Norge och Sverige med hjälp av indikatorn lungcancerdödlighet bland kvinnor kan vi konstatera att Norge har ett betydligt större gap mellan regioner. Mellan år 2011 och år 2022 sjönk det geografiska gapet mellan kvinnor i Sverige när det gäller dödlighet i lungcancer bland kvinnor från 16.9 till 4.2 per 100 000 invånare. I Norge ökade det geografiska gapet från 13.6 till 15.3 per 100 000 invånare.
Regionala skillnader i dödlighet i lungcancer bland kvinnor (andel per 100 000 invånare)
| 2011 | 2022 | |
| Sverige | 16.9 | 4.2 |
| Norge | 13.6 | 15.3 |
| EU 27 | 21.4 | 15.4 |
Källa: Eurostat
Tittar vi på geografiska skillnader när det gäller dödlighet i alla typer av cancer bland kvinnor, kan vi konstatera att dessa tenderar att minska över tiden i Sverige och EU. Men de tenderar att öka i Norge.
Regionala skillnader i dödlighet i alla typer av cancer bland kvinnor (andel per 100 000 invånare)
| 2011 | 2022 | |
| Sverige | 29.6 | 15.6 |
| Norge | 27.8 | 31.6 |
| EU 27 | 50.0 | 40 |
Källa: Eurostat
Statligt styrd sjukvård i Norge går hand i hand med intersektoriell ojämlikhet bland kvinnor
Även om Norge har en hög välfärd och generellt hög canceröverlevnad, visar rapporter om sosiale helseforskjeller i Norge att ojämlikheten följer en tydlig utbildnings- och inkomstbakgrund. Folkehelseinstituttet (FHI) lyfter fram att Norge till och med har haft bland de största socioekonomiska skillnaderna i Europa gällande cancerdödlighet bland just kvinnor.
Jämfört med EU uppvisar cancerdödligheten i Norge en tydlig socioekonomisk skillnad bland kvinnor med olika utbildningsbakgrund. Kvinnor med grundskoleutbildning har en total cancerdödlighet som är nästan 80 % högre (ungefär 398 per 100 000 invånare) än hos dem med högre utbildning (219 per 100 000 invånare).
Cancerdödlighet i Norge och EU bland kvinnor efter utbildningsnivå:
Norge sticker ut i hela Europa och norsk sjukvård präglas av intersektoriell ojämlikhet, där kvinnors överdödlighet i cancer påverkas av både kön och utbildning samtidigt. Kvinnor inom norsk sjukvård hamnar i en specifik skärningspunkt, där dessa två faktorer skapar en unik form av intersektoriell ojämlikhet bland kvinnor.
Slutsats: Att ett politiskt parti använder sig av offentliga lögner om Norges sjukvård som förebild för att göra genomgripande förändringar i Sverige är inte bara etiskt förkastligt utan utgör också en uppenbar fara för svensk demokrati.
Huvudreferenser
- Transkription: Ebba Buschs tal i Almedalen
- SVT Play: Ebba Buschs tal i Almedalen
- Eurostat: Differences in all cancers mortality
- European Cancer Inequalities Registry: Socio-economic inequalities in cancer mortality across the EU27, Norway and Iceland
- Folkehelseinstituttet: Sosiale helseforskjeller i Norge
