Därför kommer Sverigedemokraterna att skrumpna i det politiska landskapet

Sverigedemokraternas politik har baserats på två konstruerade hotbilder mot Sverige: EU-medlemskap och invandring. År 1996 var 52 procent av det svenska folket emot ett medlemskap. SD utnyttjade detta motstånd för att snabbt växa som EU-motståndare.

När EU-motståndet idag ligger på 11 procent  och EU inte längre kan användas som hotbild har SD börjat på felaktiga grunder måla upp invandringen som det största hotet mot Sverige, men även här växer nu starka insikter i alla delar av landet om  invandringens betydelse för tillväxt och välfärd.

Nu när två imaginära hotbilder mot Sverige försvinner från den svenska opinionen, kommer SD att försvinna automatiskt. Man kan ju inte ropa varg mer än två gånger enligt en väl känd fabel! Sverigedemokraterna har backat mest av alla partier i riksdagsvalet 2026. De backar i 285 av landets 290 kommuner.

SD kan inte längre leva på EU-motståndet

Sverige har en lång och stark tradition av faktabaserad politik, där lagstiftning och politiska reformer förväntas vila på vetenskaplig grund, noggranna analyser och expertis. Denna modell har historiskt sett skiljt svensk politik från mer rent propaganda drivna system.

Sverigedemokraterna som inte respekterar denna tradition har under de tre första decennierna av sin existens propagerat för att Sverige borde lämna Europeiska unionen (så kallat Swexit). År 1996 var 52 procent av svenskarna fortfarande mot EU-enna opinionsspiral för att historiskt sett driva ett krav på att Sverige ska lämna EU, vilket var en del av deras officiella politik under många år.

Inför riksdagsvalet 2018 krävde partiledaren Jimmie Åkesson öppet en folkomröstning om ett svenskt EU-utträde (så kallad ”Swexit”). Partiet ändrade dock sin officiella linje den 31 januari 2019 och slutade kräva en folkomröstning om svenskt EU-utträde. Partiet driver inte längre utträde ur EU utan accepterar det svenska medlemskapet.

Denna radikala svängning i EU:frågan beror på att Sverigedemokraterna gradvis insåg att skrämselpropaganda om EU inte längre är gångbar ur väljarsynpunkt. Svenskarnas inställning till EU-medlemskapet har genomgått förändringar över tid.

År 1996 var 52 procent av svenska folket, majoriteten emot ett medlemskap. År 2019 sjönk motståndet mot  EU i den svenska opinionen  till 16 procent , vilket sammanfaller med SD:s svängning angående EU-medlemskap.

Bland Sverigedemokraternas väljare sjönk motståndet mot EU från 81 procent år 2004 till 31 procent år 2022. Idag är det bara 11 procent bland svenska folket som är skeptiskt inställda till EU.

Det har blivit en självklarhet för svenska folket att exporten är ryggraden i den svenska ekonomin. Eftersom Sverige har en relativt liten inhemsk marknad är landet extremt beroende av att sälja varor och tjänster till utlandet för att upprätthålla sitt välstånd, sina jobb och sin ekonomiska tillväxt.

SD:s tidigare motstånd mot EU beror på att partiet inte har analyserat konsekvenserna för svensk ekonomi av deras förslag att lämna EU.  Sverige har ju haft en oavbrutet ökning av exportvolym från 26 procent av BNP innan EU-medlemskap till 55 procent idag.

EU är Sveriges absolut viktigaste handelspartner och utgör ryggraden i den svenska utrikeshandeln och ekonomins konsumentbas. Genom EU:s inre marknad har svenska företag tullfri och harmoniserad tillgång till en marknad med omkring 450 miljoner konsumenter. Sedermera sedan Sveriges EU-inträde 1995 har den svenska varuhandeln vuxit kraftigt (varuexporten ökade med över 140 % de första 15 åren.

Sverige har också haft ett oavbrutet överskott i bytesbalansen ända sedan EU-inträdet år 1995. Denna utveckling markerar ett tydligt trendbrott mot decennierna före medlemskapet, då den svenska ekonomin regelbundet drogs med underskott i bytesbalansen under stora delar av 1970- och 1980-talen.

Sverige handlar idag mest med andra EU-länder. Landets främsta handelspartner är de närmaste grannländerna och över hälften av Sveriges varuexport går till länder inom EU. Varuexporten till EU27 har fördubblats under de senaste fem åren mätt i löpande priser.

När EU inte längre skrämmer pekar SD ut  invandring som det största hotet

När EU-hotet inte längre kunde användas har SD:s politik riktats mot flagga upp invandring som det största hotet och att Sverige framöver ska styras med fokus på att kraftigt minska invandringen.

Sverigedemokraterna (SD) och regeringen har drivit igenom ett omfattande paradigmskifte i den svenska migrationspolitiken sedan Tidöavtalet slöts. Asylinvandringen till Sverige har minskat kraftigt till lägsta asylnivån på 40 år.

Växande insikter om invandringens betydelse kan radera SD:s opinionsstöd

Sverigedemokraterna (SD) har tappat stöd i 285 av Sveriges 290 kommuner i riksdagsvalet 2026. Detta tycks bero på en växande insikt i Sveriges kommuner om invandringens betydelse för välfärden och minskad avfolkning i glesbygden. Nästan 25 procent av Sveriges kommuner hade varit avfolkningsbygd om vi inte hade haft invandring till Sverige.

En av kommunerna är Östra Göinge i Skåne som har haft en vikande befolkningsutveckling de senaste åren, men invandringen har motverkat avfolkningen. Mellan åren 2000 och 2018 har befolkningen i Sverige vuxit med drygt 1,3 miljoner människor. Av landets 290 kommuner minskade befolkningen i 103 kommuner medan 187 kommuner växte – 72 av dem genom utrikesfödda, enligt siffror från SCB.

När regeringens nationella samordnare för frivillig återvandring inledde en dialog med landets kommuner för att erbjuda information om bidrag för frivillig återvandring tackade 136 kommuner nej, med hänvisning till den kompetensbrist som råder i välfärden.

Akademikern:

”136 kommuner har tackat nej till besök från nationella samordnaren för frivillig återvandring. Drygt 70 har tackat ja och bokat besök. Kartan bygger på uppgifter från Kommittén för frivillig återvandring.”

Skåne upptäcker att länet kan kollapsa utan invandring

År 2026 var det för första gången som Sverigedemokraterna har backat i ett riksdagsval – och en stark anledning tycks vara Skåne. Partiet tappar stöd i samtliga kommuner i den historiskt SD-vänliga regionen. En av de kommuner där Sverigedemokraterna backat mest är Bjuv. Där tappade partiet hela 6,8 procentenheters stöd i riksdagsvalet, och när man frågar Bjuvbor om vad raset beror på går tankarna isär.

En anledning tycks vara den ökande medvetenheten om invandringens betydelse för befolkningsutveckling i mindre kommuner. Region Skåne har genomfört befolkningsanalyser och kommit fram till att  bland de inrikes födda skåningarna är andelen i arbetsför ålder 57 procent jämfört med 80  procent för de utrikesfödda, ( Region Skåne. Hur har det gått i Skåne? Rapport publicerad 22 april 2026.

https://utveckling.skane.se/digitala-rapporter/huga/befolkning/

Andel i arbetsför ålder bland inrikes och utrikes födda i Skåne:

Källa: SCB och Region Skåne

Skåne som region klarar sig bättre när det gäller arbetskraft på grund av högre andel utrikes födda i arbetsför ålder. Den äldre försörjningskvoten anger hur många personer som är 65 år och äldre per 100 personer i arbetsför ålder (20–64 år). Måttet visar påfrestningen på den arbetsföra befolkningen i olika delar av landet.

Kvoten ökar snabbare i län med lägre andel utrikes födda, till följd av en växande andel äldre i förhållande till den population som är i arbetsför ålder. Detta innebär att färre personer i arbetsför ålder behöver försörja fler äldre, vilket hämmar tillväxten och skapar långsiktiga utmaningar för välfärden.

Kalmar län och Gotland län har lägre andel utrikesfödda och mycket högre äldre försörjningskvot jämför med Skåne, Västra Götaland och Uppsala, där andelen utrikes födda är mycket högre.

Försörjningskvot, från äldre 65+ efter region och år 2025:

Källa: SCB

När vi tittar på Skåne kommuner över tid kan vi konstatera att de kommuner som har högre andel utrikes födda har bättre balans mellan andelen arbetsföra och andelen över 65 år i befolkningen.

Källa: SCB

År 2000 hade kommunerna Bjuv, Burlöv, Vellinge och Lomma relativt jämförbara tal när det gäller äldreförsörjningskvot. År 2025 ökade denna försörjningskvot mycket snabbare i Lomma och Vellinge jämfört med Bjuv och Burlöv.

Denna skillnad är direkt korrelerad med andelen utrikesfödda i respektive kommun. En högre andel utrikesfödda tycks således bromsa befolkningsstrukturens åldrande och upprätthålla andelen arbetsföra på en högre nivå.

Stram migration, en seger för Sverigedemokraterna – en katastrof för Östra Göinge

I riksdagsvalet 2022 fick Sverigedemokraterna 20,54 procent av rösterna, en tydlig ökning jämfört med valresultatet 2018 på 17,53 procent. Partiet blev också det näst största partiet.  I riksdagsvalet 2022 blev Sverigedemokraterna största parti i Östra Göinge med 38,0 % av rösterna. Under mandatperioden har SD använt den så kallade flyktingkrisen som ett alibi för att driva igenom en stram migrationspolitik med lägsta asylnivån i historien.

Östra Göinge kommun tog år 2026 ram en befolkningsanalys, där kommunen upptäcker att deras befolkning hade vuxit tack vare asyltillströmningen.

Tittar vi på befolkningens utveckling över tid kan vi konstatera att kommunen har haft en nedgående trend från år 2002 till 2009 -2011, då kurvan planar något. Det är först i samband med flyktingkrisen 2015-2019 som befolkningen ökar mycket snabbt. Toppen och vändningen nås genom ett stort flyktingmottagande som vände kommunens nedgående kurva och nådde för några år sedan sin visionära milstolpe på 15 000 invånare (jämfört med cirka 13 590 invånare år 2010).

I slutet av 2008 var andelen utrikesfödda i Östra Göinge 7,7 procent. I samband med den stora asylvågen ökade  denna siffra till 20 procent. Den fjärde största ökningen av landets kommuner under denna period. Främst rör det förstås 2014-19, då Östra Göinge fick 1 489 fler folkbokförda personer som är utrikesfödda.

Detta ledde till en föryngring av befolkningen och att skolor samt bostadsområden fick nytt liv. I samband med den strama migrationspolitiken har trenden återigen vänt nedåt.  Befolkningsprognosen för åren 2023-2036 visar att antalet invånare kommer att minska under perioden.

Tittar vi på ålderssammansättning kan vi konstatera att alla åldersgrupper från 0 till 79 år  minskar i antal, medan ålders gruppen 80 + ökar trendmässigt. Antalet personer i arbetsför ålder minskar också trendmässigt.

Den strama migrationspolitiken blev således en seger för SD, men en katastrof för Östra Göinge när det gäller befolkningsutveckling. Detta kan vara en förklaring till varför SD faller I Östra Göinge från cirka 38 procent vid valet 2022 till drygt 31 procent  vid valet 2026.

Östra Göinge är en mikroskala av hela Sverige när det gäller befolkningsutveckling.

Sverigedemokraterna backade i 285 av 290 kommuner i riksdagsvalet 2026, enligt data från Valmyndigheten. En sådan tillbakagång tycks hänga ihop med  växande insikter om invandringens betydelse för tillväxt och välfärden inte bara i Skåne, utan hela landets regioner.

Enligt SCB:s befolkningsstatistik från 2026  har det blivit vanligare med folkminskning än folkökning i kommunerna och länen. Folkmängden ökade med mer än 10 personer i 116 kommuner och minskade med mer än 10 personer i 130 kommuner.

I sju av Sveriges 21 län har folkmängden ökat sedan årsskiftet. Störst folkökning i både absoluta och relativa tal hade Stockholms län med en ökning på 7 500 personer, vilket motsvarar en ökning på 0,3 procent.

Den största minskningen i både absoluta och relativa tal hade Västerbottens län med en minskning på 1 300 personer, vilket motsvarar en minskning på 0,5 procent.

Låg migration, färre barnafödslar och fler äldre kan krympa Sveriges befolkning med fyra miljoner, enligt en ny rapport beställd av regeringen.

Detta scenario utgår ifrån en fortsättning med dagens historiskt låga barnafödande kombinerat med en låg eller obefintlig migration. Förändringen märks redan av lokalt i Sverige genom att skolor och förskolor tvingas stänga på grund av ett minskat elevunderlag. De viktigaste slutsatserna i rapporten är:

• Ekonomiska konsekvenser: En kraftigt krympande och åldrande befolkning beskrivs få allvarliga följder för svensk ekonomi. Det handlar framför allt om en stor försörjningsutmaning, pressad välfärd och ekonomiska obalanser när färre personer i arbetsför ålder ska försörja allt fler äldre.
• Unga vuxna i fokus: För att vända trenden betonar utredaren Åsa Hansson att samhället måste skifta resurser för att underlätta livet för unga vuxna i Sverige, så att fler vågar och kan skaffa barn. Men detta räcker inte långt i en befolkning med hög andel äldre.
• Arbetskraftsinvandring: Företrädare för näringslivet menar att Sverige kommer att behöva öka arbetskraftsinvandringen för att klara välfärdsutmaningen.

De analyser som nu genomförs nationellt och i Sveriges regioner och kommuner stämmer väl överens med data från Världsbanken när när olika länders utmaningar jämförs med avseende på andelen andelen utrikes födda i befolkningen och försörjningskvoten i respektive land.

Världsbanken (World Bank) beräknar försörjningskvoten (age dependency ratio) genom att ställa antalet personer utanför arbetsför ålder (14-65 och äldre ) i relation till den arbetsföra befolkningen (15-64 år).