Handelshögskolan i Stockholm (HHS) inrättade vid sitt 100-årsjubileum en professur i finansiell ekonomi med särskild inriktning mot riskkapitalområdet. Enligt det pressmeddelande som gavs ut 18 januari 2011 finansieras professuren av företag och privatpersoner med anknytning till finanssektorn. Dessa har bidragit med 42 miljoner kr.
Text: Johan Thyberg, Professor emeritus
Tre bolag spelade en särskilt viktig roll i in-samlingen: IK Investment Partners, Nordic Capital och EQT Partners. Därutöver nämndes sju andra bolag som ställt sig bakom satsningen samt tre personer som privat engagerat sig: Björn Savén, Gustav Öhman och Gunnar Walstam.
Enkelt uttryckt har man alltså låtit ett antal riskkapitalister köpa en professur i riskkapitalforskning.
- Vad betyder detta för förtroendet för de resultat som kommer att läggas fram från denna lärostol?
- Kommer de någonsin att kunna betraktas som objektiva och tillförlitliga till sin natur?
Forskaren Sheldon Krimsky skriver i sin bok: ”Science in the private interest”, att ordspråket, man biter inte den hand som föder en, är av särskild betydelse inom vetenskapen. Han menar att staten som bidragsgivare inte har något egenintresse av ett visst resultat (om beslutsprocessen skötts opartiskt). Däremot saknar enligt honom privat finansierad forskning transparens. Forskare som stöds av privata företag förstår vilken typ av resultat som tillfredställer och gynnar givaren. Följ-den blir ofta att forskaren medvetet eller omedvetet gör givarens intressen till sina egna.
Nationalekonomen Ha-Joon Chang vid University of Cambridge slår i sin bästsäljare: ”23 Things they don’t tell you about capitalism”, hål på en rad myter. Han ställer sig bl.a. kritisk till begreppet frihandel och menar att all handel alltid varit behäftad med begränsningar av olika slag. För att illustrera detta tar han som ett exempel upp följande: Universitetstjänster kan normalt inte säljas, även om det i vissa länder är möjligt att köpa dem – antingen genom att betala dem som tillsätter tjänsterna (olagligt) eller genom att donera pengar till universitetet (lagligt). Det är alltså den senare vägen HHS valt.
Vilka personer och bolag står bakom riskkapitalprofessuren?
En kort sökning på Internet ger vid handen att det i betydande utsträckning rör sig om personer som i närmast monumental skala ägnat sig åt undanhållande av skatt med hjälp av s.k. brevlåde- och offshorebolag. Skatteverket har under de senaste åren påbörjat en genomgång av riskkapitalbranschen och Svenska Dagbladet redovisade i en serie artiklar från november 2012 resultatet rörande två av de bolag som bidragit till HHS jubileumsprofessur.
Där framgår att 15 medarbetare hos IK Investments Partner för åren 2006-2009 upptaxerats med totalt 1660 miljoner kr. För två av de största beloppen står Björn Savén (875 miljoner kr) och Gustav Öhman (109 miljoner kr). Hos Nordic Capital upptaxerades på liknande sätt 19 medarbetare med totalt 987 miljoner för åren 2007-2008. Som redovisades i Dagens Industri i början av januari upptaxerades strax före jul även ett antal personer från EQT med ett belopp av totalt 257 miljoner kr. Donationen i sin helhet var som nämnts 42 miljoner kr. I jämförelse med de belopp som undanhållits från skatt får detta närmast betraktas som växlingspengar.
Parallellt med Björn Savén och Gustav Öhman nämndes Gunnar Walstam som en stor privat bidragsgivare till jubileumsprofessuren. Han har sedan början av 1990-talet haft mycket stora inkomster från patentaffärer tillsammans med en amerikansk kollega. När verksamheten avyttrades 2005/2007 kunde man kassera in närmare 900 miljoner kr. För några år sedan utredde Skatteverket affären från 2005 och efter den upptaxering som då gjordes står Walstam på Kronofogdens tio-i-topp-lista över de största skatteskulderna i Sverige, 139 miljoner kr.
Självklart har ledningen för HHS inte saknat kunskap om den typ av affärer och ”skatteplanering” som givarna ägnat sig åt. I styrelsen finns också personer som har haft insyn i givarbolagen. Ordförande i styrelsen är Erik Åsbrink, tidigare finansminister och ordförande i den kommission för utredning av etiken inom näringslivet som tillsattes 2002 av den socialdemokratiska regeringen. Detta har uppenbarligen inte hindrat HHS från att ta emot skatteflyktspengar för att finansiera en professur. Privata donationer till forskning vid våra universitet är inte i sig dåligt, men att låta riskkapitalbranschen finansiera en professur i riskkapitalforskning är aningslöst och skadar all-varligt Handelshögskolans rykte.
Text: Johan Thyberg, Professor emeritus, Författare till boken: ”Forskning till Salu”
Relaterat
Följande tidningar refuserade Thybergs artikel (inkl redaktionernas motivering):
DN: nej tack utan motivering
SvD: nej tack utan motivering
Expressen: intressant och angeläget men lång kölista – nej tack
Aftonbladet: lite för smalt för vår breda läsekrets – försök någon annanstans
Dagens Industri: nej tack utan motivering
Newsmill: Den här typen av finansiering av professurer är mycket vanlig och jag skulle säga att alla större bolag skatteplanerar för att undvika skatt – nej tack