Globaliseringen rusar vidare med likriktning, makt och bortom människors räckvidd. Samtidigt har den mänskliga automatsäkringen löst ut, systemet är på väg ner. Är du beredd på vad som väntas?
Den gamla världen
Vår värld är under förändring och inte vilken som helst. Den är monumental och den är unik.
Den är det främst för att den är global.
En global gemenskap är en nödvändighet för fred och frid men när det som globaliseras inte är vägen dit så förvandlas globaliseringen istället till ett hot. Globaliseringen förstärker det som låser oss kvar istället för att öppna upp och låta oss andas ut.
Människors möjligheter till påverkan dunstar sakta, sakta bort till förmån för en västerländsk kulturell utbredning och en social likriktan. Ekonomi, övervakningssamhället, konsumtionskulturen, militärallianser, underrättelsetjänster, det nya sociala media- och umgängeslandskapet med mera både integreras och liknar varandra alltmer. Ja, man kan inte ens komma ner till Grekland, öppna en glassbox utan att finna samma glasstrutar som i boxen hemma på Konsum.
Och trenden pekar mot mer integration, mot en europeisk politisk union, mot fler länder som med nåder från samma trojka ECB(Europeiska centralbanken), IMF och EU ska leva på konstgjorda pengar. Mer konsumtion, fortsatt ekonomisk tillväxt, ökat knaprande på antidepressiva medel väntar flertalet tillsammans med en upplevelse av att världen fjärmar sig bort från den enskilda människan, att den stora världen bara flyger förbi. Människor står i flockar och stirrar upp mot gigantiska kugghjul som i slow motion närmar sig och som med ett långsamt dån till sist kopplar i varandra och börjar snurra.
Övervakningen av människor är omfattande såsom det uppmärksammats av Edward Snowden liksom mygel och maktspel är, tidigare avslöjat av Wikileaks. Allting bara bekräftar vad de flesta Truthers påstod för 10 år sedan. Då konspirationsteorier, idag fakta. Ett nät av samkörning av information, utnyttjande av sociala mönster där leverantörer av sociala medier skickar information direkt till myndigheter och stater världen över är idag ingen överdriven framtidsvision, det sker mitt framför ögonen på oss.
Demokratin är inte längre en fråga om att rösta om vad som beslutas i Sverige, de flesta beslut som tas i riksdagen är kopplade till EU-beslut. Försvarsmakten handlar inte längre om något försvar, det handlar om att delta i en allmän västeuropeisk polisordning. FRA är oavsett dess uppdrag i sak en del av en internationell säkerhetsordning bortom demokrati och insyn. Politiker är underkastade det ekonomiska systemet och tron på den eviga tillväxten. Det är kreditvärderingsinstitut på Manhattan som bestämmer om Sverige sköter sig eller inte.
Människor likformas med barn som ska in på institutioner från allt tidigare åldrar. Oroliga unga föräldrar som gör vad de blir tillsagda i en värld där självklarheter, som att man inte rycker bort barnen från sina föräldrar, håller på att normaliseras om till det självklara. Institutioner och experter tar över föräldralicenserna från föräldrar, från intuition och magkänsla.
Så mycket mänskligt och nära håller på att stelna. Ledsen men gilla-knappar på Facebook är inte lösningen. Det är som om allting sakta, sakta ställs om så att en ny kultur av splittring, likgiltighet, informationsöverslag, stress med mera tar över. Den här världen löser inte våra grundläggande problem, den här världen upprätthåller allt det som vi vet inte gagnar ett närvarande, organiskt, sant och kärleksfullt samhälle.
Säkringen går!
Men det är som om skapelsen själv hade en automatsäkring. Den här planeten, skapelsen vi lever i tycks ha en naturlag som gör det fullständig omöjligt att likrikta människor. Diktaturer och härskare i alla dess former har ett gemensamt, de har ALLA förlorat. Inte ett enda försök till makt, likriktning eller dominans i någon form, politiskt, religiöst eller ateistiskt har lyckats bli beständigt. Alla maktbyggen har rasat. Och även dagens globaliserade kultur och västordning kommer att falla.
En ny värld är på väg, en global reformering blir rekylen på den globaliserade likriktan och makt som just nu pågår. Den gamla världens förbrukningsdatum är på väg att gå ut. Men omvälvningen blir omfattande.
Jag har under sommaren och inte minst just nu sysselsatt mig en hel del åt såväl research som författande av nästa bok och blivit förstärkt i min övertygelse att vi går mot en vändpunkt, nja vändpunkten är redan passerad.
Alla eror, alla dominerande civilisationer har fallit, allt genomgår förändring i tiden och även denna era av materialism, fåtalets makt över flertalet och så vidare kommer att vika sig. Den avgörande skillnaden mot hela vår historia är att vi idag är beroende av varandra. Det betyder också att den korresponderande reaktionen måste bli global, liksom det står på Occupy Wall Streets hemsida ”the only solution is WorldRevolution”.
I dagarna firar vi 50-års minnet av Martin Luther Kings berömda ”freedom”-tal i Washington. 250.000 människor deltog i marschen då det begav sig och lyssnade på honom och hans rörande “Free at last, Free at last, Thank God almighty we are free at last.”. Men vad media inte vill kännas vid är hur miljoner människor över hela världen, inklusive mig själv och Linda, så nyligen som för två år sedan, den 15:e Oktober 2011, klev ut på gatorna i över 90 städer världen över med mottot ”United for Global Democracy”.
Orkar du med riktig demokrati?
Frågan är bara, vill vi ha riktig demokrati? Är vi redo att släppa på allt sådant som binder oss kvar vid förtryck, konkurrens, patriarkat, fria marknader, den förödande ekonomiska tillväxten och tron på att vårt samhälle måste styras av politiker någonstans i Europa, tja, eller på Helgeandsholmen?
Är vi beredda på en annan värld?
En värld som är organiserad horisontellt och inte vertikalt.
En värld där just DU räknas.
Orkar vi utveckla oss själva, vågar vi släppa på vår egen kontroll så till den graden att vi också törs släppa på de korresponderande yttre kontrollerande världarna. Vågar vi med ett nerböjt huvud och uppgivet lägga handen över våra hjärtan och säga.
”Jag ger upp, jag höjer min vita flagga och släpper taget. Vi måste vidare nu.”
Jag påstår, en dag tvingas ni till det, så min rekommendation är, gör det redan nu innan fallet blir för högt.
Tro inte ett ögonblick att vi kommer att slippa Big Pharma så länge de ekonomiska systemet får leva vidare med fria marknader, egoism och kontroll. Tro inte ett ögonblick att era mejl kommer att förbli obevakade så länge vår värld lever under grundnormerna konkurrens och rädsla. Tron på att vissa länder är mer civiliserade än andra, att de äger rätten att utmåla terrorister, att erövra och mörda i demokratins namn leder till rädslor, till behovet av kontroll och det paranoida vansinnet i tanken på att även du är en potentiell risk.
De gamla och lockelserna
Gällande världs normer låter inte flytta på sig i onödan. Det erbjuder alla möjliga lockelser för er som är osäkra, för er som fortfarande lutar er mot de gamla värderingarna, för er som trodde på Obamas change och for med i yran då det begav sig.
Några dagar efter valet 2008 skrev jag på Klar Sikt:
”Denna ”nya fräscha” förändringens man Barack Obama kommer inte att svika agendan, han tvekar inte att upprepa vad Bush gjort.”
Häromdagen i DN var rubriken:
”Fredspristagaren som blev krigspresident.”
Lockelserna är oändliga. Light-versioner av förändringar för de trolösa. Gamla människor oavsett ålder som lockar med trivsamma gamla hederliga koncept, översminkade med ”alternativ”-maskara. En ledares eller idols konceptuella föreställningar, smilande människor som påtalar hövlighet, saklighet och ordning men som när de blir ifrågasatta förvandlas till moralbefriade monster.
Patriarkala minipåvar oförmögna till att med hjärta och klarhet stå upp för en ny värld.
Makten, lusten att få ha inflytande och rätt över sina medmänniskor är det eviga giftet. Sött och energirikt för den i mitten som tar. Tomt och själlöst för de som ger.
I den nya världen finns det inte plats för ägarskap, klarar vi det?
I den nya världen mår man inte bra av vita lögner eller oärlig retorik, klarar vi det?
Är du beredd?
Törs du vika ner åsikten, rörelsen, idolen för sanningens skull?
De ständiga demonstrationerna och upploppen som blossar upp överallt på planeten berättar om att proppen gått ur. Man har börjat genomskåda den gamla världen, man säger nej, även om det inte lönar sig att bränna ner en bil, även om det inte är presenterat på ett hövligt, akademiskt eller passande sätt, varken i Husby, Turkiet eller i Brasilien. Ja kriminalisera det gärna och sopa det under mattan, det har ändå en politisk, ja kanske rent av en existentiell eller andlig förklaring. Över hela världen och bland miljoner människor växer nya tankar fram.
Det som just vittnar om att en ny tid är på väg är att protesterna inte är drivna av en ledare, en auktoritet eller en representativ rörelse.
Ja, du ville väl ha ”change” va?
Du vill hålla dina medmänniskor i handen eller vill du hellre hålla i ledarens hand, handen som aldrig kramar tillbaka, handen du tjänar, handen som håller dig när du skänker kärlek men aldrig när du är i tvivel och nöd.
Omvälvningarna, tragedierna, de indignerade, de skapande och insikterna är inte bara synliga på gator och torg i Nordafrika, Grekland eller i organiserade nyordningar runt Wall Street. Kända debattörer har gett upp på den fridlysta ekonomiska tillväxten. I spåren av debatten kring den globala uppvärmningen så har de också ramlat in i uppvaknandet och insett att vi inte kan elda på mer. Nya tankar om vad lycka är, vad som borde ersätta vårt materialistiska tänkande poppar ständigt upp. Politiker och media håller sig i bakgrunden, de är tysta och livrädda.
De inväntar den gamla världens förklaringar och förtroliga lösningar. Men tänk om lösningen inte blir en vuxen, en akademiker, en man eller en utbildad expert. Tänk om där står ett barn som inga fördomar har, tänk om det är leken, sagorna och drömmarna som är vägen.
Spoon boy: Do not try and bend the spoon. That’s impossible. Instead… only try to realize the truth.
Neo: What truth?
Spoon boy: There is no spoon.
Neo: There is no spoon?
Spoon boy: Then you’ll see, that it is not the spoon that bends, it is only yourself.
Är du beredd? Vill du dansa, vill du vara människa igen, vill du bli fri till sist?
Text: Mats Sederholm, på Klar sikt, författare, föredragshållare, arrangör på www.humancreations.se
Jag har bett redaktören att inte öppna upp kommentarsmöjligheterna. Den senaste månadernas näthat och förtal mot mig riskerar att upprepas och ta uppmärksamhet från artikelns kärna. Ni är välkomna med tankar, frågor samt söta och salta åsikter till mig via mejl till: info[at]humancreations.se / Mats
