Hedi Bel Habib: Statsministern Fredrik Reinfeldt hävdar att reformutrymmet inte är högre än 5 miljarder kronor på grund av svag tillväxt och ökade kostnader på grund av kommande asylinvandring. Statsminister glömmer dock att det finns betydligt större reformutrymme genom en klimatsmart samordnad användning av befintliga stora resurser i statsbudgeten som idag är splittrade på onödigt många cementerade sektorer.
Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare
År 2013 uppgick statsbudgetens utgifter till 921 miljarder kronor. Dessa förbrukas sektorsvis och slentrianmässigt. Det saknas en strategisk modell för resursallokering och tillväxtsmart samordning utifrån sektorsövergripande samhällsmål.
Erfarenheter från Danmark visar att jobbskapande dynamik och grön omställning påverkas kraftigt av strategisk klimatsmart samordning av resurser med betydelse för miljöpolitik, innovationspolitik, näringspolitik, utrikeshandel, och arbetsmarknadspolitik. På den punkten har Danmark fört en mer klimatsmart industripolitik än Sverige. Resultatet har blivit en grönare ekonomi med lägre arbetslöshet och betydligt fler gröna jobb trots att Danmark har drabbats mycket hårdare av finanskrisen.
Tabellen nedan illustrerar med hjälp av ett antal nyckelindikatorer hur Sveriges och Danmarks ekonomi har utvecklats ur ett grönt omvandlingsperspektiv mellan 2007 och 2013.
| Sverige | Danmark | ||||
| 2007 | 2013 | 2007 | 2013 | ||
| Skattetryck i % av BNP | 47,8 | 44,5 | 48,4 | 48 | |
| Bolagsskatt i % | 28 | 22 | 25 | 25 | |
| Miljöskatter i % av BNP | 2,65 | 2,49 (12) | 4,65 | 3,87 (12) | |
| Export i % av BNP | 52 | 46 | 52 | 55 | |
| Andel grön export i % av den totala exporten | 2,2 | 2,2 (2011) | 10 | 10,4 (2010) | |
| Antal gröna jobb inom företagssektorn | 73 000 | 69 000 (2010) | x | 106 000 (2010) | |
| Andel gröna jobb i % av företagens totala sysselsättning | 1,7 | 1,6 | 9 | ||
| Försäljning av grön energiteknik i % av BNP (Rankning bland 26 länder 2008 och 2011) | 19 | 22 | 1 | 1 | |
| Antal branscher i ekonomin med grönt innovationsindex >1 | X | 17 | X | 18 | |
| % av output i den totala ekonomin | x | 27,34 | 53,36 | ||
Eurostat, OECD, SCB, Tillväxtanalys och Danska Energistyrelsen
I motsats till Sverige har Danmark valt att behålla en högre bolagsskatt, ett högre skattetryck som andel av BNP. Tack vare en klimatsmart användning av statliga investeringar har landet idag en arbetslöshet på 6,1 % jämfört med 8 % för Sverige. År 2010 fanns det106 000 personer anställda inom Danmarks miljösektor, motsvarande 9 % av rikets totala sysselsättning.
Detta jämfört med knappt 69 000 sysselsatta inom den svenska miljösektorn, 1,6 % av rikets totala sysselsättning. År 2010 utgjorde Danmarks gröna export 10 % av den totala exporten jämfört med 2,2 % för Sverige. Danmarks totala export som andel av BNP ligger 3 procentenheter över 2007 årsnivå jämfört med den svenska exporten som ligger på 6 procentenheter lägre före krisen.
År 2013 hade Danmark 18 industrisektorer med hög grön innovativitet motsvarande output på 53,36 % av den totala ekonomiska produktionen. Sverige hade 17 sektorer med en output motsvarande 27,34 % av den totala ekonomin.
Danmark har högre miljöskatter än Sverige och man skulle kunna tro att denna skillnad är en förklaring till ett högre omvandlingstryck i Danmark. Men detta stämmer inte.
Holland hade år 2012 miljöskatter på 9,1 % som andel av BNP. Ändå har landet inte utvecklats på samma sätt som Danmark. Antalet gröna jobb som andel av den totala sysselsättningen ligger på 1,8 % jämfört med 9 % i Danmark. År 2011 rangordnades Holland av Världsnaturfonden på plats 21 bland 26 länder när det gäller försäljning av cleantech i % av BNP.
Danmark har lite drygt hälften av Sveriges befolkning och BNP. Skulle Sverige lyckas med att få samma fart som Danmark på den gröna ekonomin, i förhållande till BNP, skulle detta kunna leda till affärsmöjligheter inom miljösektorn värda motsvarande 110 000 nya gröna jobb.
Det avgörande för dansk grön omställning har inte varit högre miljöskatter utan att politiken är klimatsmart samordnad, så att ett klimatsmart beslut inom en politikersektor inte motverkas av beslut inom en annan sektor. I Danmark har effektiviteten i förvaltningspolitiken varit en del av tillväxtpolitiken.
Sverige saknar idag verktyg för smart resurssamordning som bl.a. Danmark har. OECD- analyser och flera nationella utredningar och utvärderingar visar att svensk politik och förvaltning präglas av ett enormt resursslöseri till följd av stuprörstänkande, överflöd av fragmentariska och motstridiga åtgärder inom onödigt många och cementerade sektorer och myndigheter.
Det största hindret finns idag på central nivå inom Regeringskansliet och myndighetsorganisationen. Styrningen av statliga resurser med betydelse för tillväxt kretsar idag kring organisationsintressen hos enskilda departement, enheter och myndigheter istället för att strategiskt styras mot överordnade samhällsstrategiska mål. Enligt Naturvårdsverket hindras integrering mellan miljöpolitiken och näringspolitiken av det stuprörstänkande som finns i olika sektorer. Den största konflikten finns mellan miljömålen och operationalisering av andra politikområden.
Ska Sverige inspirera sig från det danska exemplet krävs att dagens stuprörsorganisation inom regeringskansliet och de statliga myndigheterna ersätts med en mer horisontell och klimatsmart förvaltningsmodell. Färre departement och färre myndigheter med övergripande bransch- och sektorsövergripande mål för hållbar tillväxt skulle skapa ett stort reformutrymme inom ramen för befintliga resurser i statens budget.
Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare
