DEBATT. Gustav Fridolin – Sveriges första politiskt korrekta kravmärkta skolminister – tillika feminist. Du har nu en utomordentlig chans att gå till historien i din ministerutövning om du tillämpar den senaste forskningen kring hjärnan och lärandet. Det skriver Therese Engdahl, trefaldig nordisk mästare i konstsmide och Hans G. Eriksson, ingenjör med bakgrund som granskare vid patentverket.
Text: Therese Engdahl och Hans G. Eriksson
Kanske du [Fridolin] ännu inte riktigt tagit till dig skillnaden mellan implicit och explicit kognitivt lärande, där det implicita resulterar i ett kunnande som bara finns, är tyst, ligger djupare och är svårt att kontrollera, medan det explicita mer handlar om ett vetande, dvs sådant som koms ihåg via ett ytligare minne och som kan mätas och kontrolleras, dvs det som vi idag baserar betygen på.
Den som tidigt forskade kring hjärnan och lärandet var den finlandsfödde professorn Matti Bergström som vid fyllda 92 år i somras lämnade den jordiska tillvaron. Hans arv står det nu mänskligheten fritt att ta till sig och utöva.
Vi vet att du Gustav känner till Bergström och en del av hans forskargärning som kröntes av en visshet att vi hela livet, mer eller mindre, bibehåller barnhjärnans förmågor till lek och fantasi. Via dessa kan de mest kaotiska situationer och ibland kriser redas ut. Icke sällan sker detta genom skapandet av en ny och överraskande ordning. Barn räds inte kaos. Skapar det gärna i en ordnad vuxentillvaro för att i leken och fantasin inta olika roller och skapa sin egen ordning. Människan tränar således tidigt problemlösande förmågor.
Bergström menade, här förenklat, att den mänskliga hjärnan ytterst skall hjälpa oss överleva. Polariteter såsom tro-veta/kaos-ordning styrs via hjärnstam och neocortex. Det existerar en sund kamp i hjärnan mellan dessa polariteter där extremerna i längden blir destruktiva. Vi behöver en balans, eller som Matti uttryckte det – man behöver tro på det man vet.
Du Gustav hade en möjlighet att praktiskt tillämpa Bergströms forskning när du skulle lära dig köra bil för att bli en både skicklig och försiktig förare. Det sägs att du inte valde denna väg, och således “bara” blev en försiktig förare som nu helst överlåter körandet till din hustru.
- Vad är det för förmågor framtidens svenskar kommer att behöva och vad får de med sig efter 15 år i din grön-röda skola Gustav?
- Vad skulle hända om du lät fantasin få en viktig roll i skolan?
- Kan det inte finnas stora fördelar att låta det lustfyllda och leken, men även dramat vara med i läroprocessen?
Gustav, du vet och står också för att alla människor är lika mycket värda, eller hur? Drar du därmed slutsatsen att alla måste behandlas lika? En likabehandling är inhuman genom att den slätar ut det personunika. Många lärare vet detta. Ge dom mer tid och spelrum att ta hänsyn till detta unika så kommer status för lärarkåren att drastiskt öka – utan höjda löner. Kanske vi kan polvända och få världens smartaste befolkning. Vem vet? Kan kanske behövas inför kommande val i en sund demokrati.
I din svenska skola Gustav skulle detta kunna ske – det är bara att låta Matti vägleda och att du själv vågar hålla i ratten och styra skickligt! Kan och vill du det? Om inte – vad är alternativet?
Text: Therese Engdahl och Hans G Eriksson
