Kritik av Humanist Manifesto 1 (1933)

Här presenteras en grov översättning av det manifest som ligger till grund för kommande Humanist manifesto som i sin tur bildar ideologisk grund för Internationella Humanistunionen, Förbundet Humanisterna och Vetenskap & Folkbildning.
Detta första manifest i en serie som förvandlat religiös humanist till sekulär humanist och till slut blivit liktydigt med nyateism.
”Manifestet är en produkt av flera hjärnor. Det var avsett att representera en utveckling av flera synvinklar, inte en ny religion. Om alla de som har undertecknat skulle ha skrivit sina enskilda formuleringar, så hade teserna förklarats med olika termer. Betydelsen av dokumentet är att mer än trettio män har kommit till en generell överenskommelse om slutgiltiga frågor och att dessa män utan tvekan representerar ett stort antal som vill skapa en ny filosofi av den moderna världens samlade kunskap.”
– Raymond B. Bragg (1933)

Börje Peratt KOMMENTAR: Raymond Bragg har skrivit en text som 30 män har undertecknat. Vad hade hänt om 15 kvinnor och 15 män samlats för att diskutera fram ett gemensamt dokument. Det var så Humanism och Kunskap gjorde för att få fram Humanism Manifesto 2012.
Även det fortsatta utvecklingsarbetet av detta Humanist Manifesto har skrivits av en enda man filosofiprofessor Paul Kurtz.

INLEDANDE TEXT
”Det är dags för ett brett erkännande av de radikala förändringarna när det rör religiösa övertygelser i den moderna världen. Tiden är förbi för enbart en smärre översyn av traditionella attityder. Vetenskap och ekonomiska förändringar har bringat oordning i de gamla föreställningar. Religioner världen över måste komma till rätta med de nya förhållanden som skapats av en omfattande ökad kunskap och erfarenhet.
Inom alla områden av mänsklig aktivitet sker nu en avgörande förändring i riktning mot en uppriktig och tydlig humanism. För att religiös humanism ska förstås bättre önskar vi, undertecknarna, betona vissa faktapåståenden som vi menar att vår samtid fört fram och som vi förväntar oss ska bli erkända. (Det står inte exakt så men det är andemeningen)
Det finns en stor risk för en slutlig, och ödesdiger, identifiering av ordet religion med doktriner och metoder som har förlorat sin betydelse och som är oförmögna att lösa de problem som människan har att hantera i det tjugonde århundradet.
Religioner har alltid varit medel för att realisera de högsta värdena av livet.
Deras syfte har åstadkommits genom tolkning av den totala omgivande situationen (teologi eller världsbild), känslan av värden som följer (mål eller ideal) och teknik (kulten), som inrättades för att förverkliga ett tillfredsställande liv.
En förändring i någon av dessa faktorer leder till förändring av de yttre formerna av religion. Detta faktum förklarar hur religioner visar upp en mångfald av förändringar genom århundradena. Men genom alla förändringar förblir religionen i sig konstant i sin strävan att efterfölja laglydiga värderingar, vilket utgör en oskiljbar funktion av mänskligt liv.
Dagens människa har större insikt om universum, förståelse för vetenskapen potential, och en djupare uppskattning av broderskap, vilket har skapat ett läge som kräver en ny förklaring av religionens metoder och syften. En sådan viktig, orädd och ärlig religion kan tillhandahålla lämpliga sociala mål och ge stöd för personliga tillfredsställelser som för många människor kan tyckas innebära en fullständig brytning med det förflutna. Även om vår tidsålder inte står i skuld till de traditionella religionerna, är det ändå uppenbart att den religion som hoppas på att vara en syntes och dynamisk kraft för idag, måste utformas för behoven i denna ålder.
Att idag upprätta en sådan religion är av nödvändighet. Det är ett ansvar som vilar på denna generation. ”

Börje Peratt KOMMENTAR
Bragg har valt att benämna denna form av Humanism som religion. Inte filosofi, inte ideologi. Därmed ansluter han sig till ett manifest som tycks eftersträva att få följare av en tro. Det kan vara ett missförstånd då unitarianism i sig snarare värnar alla religiösa och ideologiska uttryck som olika perspektiv på sanningen.

TESERNA (15 st)
”Vi försäkrar härmed följande:
1: Religiösa humanister betraktar universum som självexisterande och inte skapad.

Börje Peratt KOMMENTAR: Ett sådant ställningstagande förutsätter att universum alltid har existerat och är oföränderligt. Det innebär dock en självmotsägelse och i princip en anomali om man samtidigt hävdar att naturvetenskapens naturlagar och principer råder. Eftersom vi inte kan förklara vare sig slut eller början utom Big Bang som också måste ha föregåtts så kan vi inte fastställa vad som är självexisterande och skapat.

2: Humanism tror att människan är en del av naturen och att hon har uppstått som ett resultat av en kontinuerlig process.

Börje Peratt KOMMENTAR: Alldeles oavsett evolutionen så återstår att förklara hur medvetandet har utvecklats i denna evolution.

3: En organisk syn på livet innebär att humanister avfärdar den traditionella dualism som håller isär sinnet från kroppen.

Börje Peratt KOMMENTAR: Det är osäkert vad som avses här. Menar man själen borde detta ha uttalats. Tredje tesen begränsar även förklaringen av fenomen som dagen vetenskap brottas med särskilt när det gäller dokumentation av NDU, nära döden upplevelser. Men också andra fenomen som inte kan förklaras av rådande tro på naturvetenskapliga lagar.

4: Humanism är medveten om att människans religiösa kultur och civilisation, vilket tydligt visas av antropologi och historia, är resultatet av en gradvis utveckling på grund av interaktionen med den naturliga miljö och med det sociala arvet. Den som föds i en viss kultur formas till stor del av den kulturen.

Börje Peratt KOMMENTAR: Alla rigida kulturer och förtryck inom dem bär inom sig sin egen revolt. Mänskligheten accepterar inte att underkasta sig andras makt i all oändlighet.

5: Humanismen hävdar att universums natur endast kan skildras och förklaras av modern vetenskap. Övernaturliga eller kosmiska garantier för mänskliga värden är oacceptabla. Uppenbarligen förnekar inte humanism möjligheten att realiteter som ännu är oupptäckta. Sättet att fastställa förekomsten och värdet av all verklighet är med hjälp av intelligent undersökning. Bedömningen av forskningsresultat från denna verkligheten står i förhållande till mänskliga behov. Religionen måste formulera sina förhoppningar och planer mot bakgrund av denna vetenskaplig anda och metod.

Börje Peratt KOMMENTAR: Denna tes förklarar hur de nya ”humanisterna” övergick till en alltmer naturalistisk naturvetenskaplig hållning där den vetenskap som lyder under humanismens akademier alltmer trängdes ut.  Avsikten med denna sekulära humanism var möjligen att skapa tolerans mellan religion och strikt naturvetenskap men resultatet blev det motsatta.

6: Vi är övertygade om att tiden har gått för teism, deism, modernism och flera varianter av “ny tanke”.

Börje Peratt KOMMENTAR: Ändå blev slutresultaten ATEISM, NATURALISM och NYATEISM

7: Religion består av de åtgärder, ändamål och erfarenheter som är mänskligt betydelsefulla. Inget mänskligt är främmande för det religiösa. Det innefattar arbete, konst, vetenskap, filosofi, kärlek, vänskap, rekreation – allt som är i grader uttryck för intelligent tillfredsställelse av människans liv. Skillnaden mellan det heliga och det världsliga kan inte längre upprätthållas.

Börje Peratt KOMMENTAR: Att omvandla humanismens till religion blir naturligtvis motsägelsefullt. Särskilt som man här avfärdar Guds roll i skapandet. Istället borde man redan nu ge uttryck för att humanismen står över all religion, politik och ideologi.

8: Religiös humanism anser att förverkligande av människans personlighet är målet för människans liv och hon söker utveckling och självförverkligande i alla sina handlingar här och nu. Detta är förklaringen till den humanistiska sociala passionen.

Börje Peratt KOMMENTAR: Den humanistiska psykologin som Abraham Maslow, Carl Rogers med flera kom att utveckla under 1960-talet omfattar samma grundsyn dock utan religiös inblandning.

9: I stället för de gamla attityderna är gudstjänst och bön humanistiska uttryck som ger religiösa känslor i en ökad känsla av personligt liv och i ett samarbete för att främja socialt välbefinnande.

Börje Peratt KOMMENTAR: Här särskiljs lydnaden, den dogmatiska bönen och den rigida ritualen från den känsla av sammanhållning och personlig upplevelse som en frigörande religiös ceremoni kan ge.

10: Härav följer att det inte blir några unika religiösa känslor och attityder av det slag som hittills i samband med tron på det övernaturliga.

Börje Peratt KOMMENTAR: Hur vet man det? Denna tes blir direkt motsägelsefull då man bortser från möjligheten till personlig upplevelse och religiös sammanhållning hos extrema ytterligheter av religion. Verkligheten omvittnar det motsatta.

11: Mannen lär sig möta kriser i livet när det gäller kunskap om vad som är naturligt och sannolikt. Rimliga manliga attityder kommer att främjas genom utbildning och stödjas av anpassning. Vi antar att humanismen kommer att bredda vägen för social och mental hygien och motverka sentimentala och overkligt förhoppningar och önsketänkande.

Börje Peratt KOMMENTAR: Denna tes bereder vägen för Aldous Huxleys teorier om mental hygien och rastänkande. Dessutom exponeras en manschauvinism som utesluter kvinnligt perspektiv.

12: Tron på att religionen måste arbeta mer och mer för livsglädje, uppmanar religiösa humanister till att främja det kreativa hos människan och uppmuntra till insatser som bidrar till tillfredsställelse i livet.

Börje Peratt KOMMENTAR:  Religion och kreativitet hur får man ihop det? ”Insatser som bidrar till tillfredsställelse i livet” är så allmänt hållen att det kan omfatta alla aktiviteter.

13: Religiös humanism hävdar att alla organisationer och institutioner finns för att uppfylla människors liv. Den intelligenta utvärderingen, innebär transformation, kontroll och ledning av sådana sammanslutningar och institutioner med syfte att förbättra människors liv. Syftet och programmet är humanism. Visst religiösa institutioner, deras rituella former, kyrkliga metoder och gemensamma aktiviteter måste så snabbt som möjligt beredas tillfälle till sådan förändring att man kan fungera effektivt i den moderna världen.

Börje Peratt KOMMENTAR: Här kan vi ana hur den kommande antihumanistiska organisationen fann grund för sin infiltration av organisationer i syfte att förvandla dem mot den extrema ateistiska naturalismen när man väl gjort sig av med det religiösa bagaget.

14: Humanister är fast övertygade om att nuvarande tillgreppsbrott och resultat motiverade samhället har visat sig vara otillräckliga och att en radikal förändring i metoder, kontroller och motiv skall väckas. En socialiserad och kooperativa ekonomiska ordningen måste upprättas på det att en rättvis fördelning av medlen för livet vara möjlig. Målet med humanism är en fri och universell samhälle där människor frivilligt och intelligent samarbetar för det gemensamma bästa. Humanister kräver ett jämnt fördelat liv i en jämnt fördelad värld.

Börje Peratt KOMMENTAR: Det är inte konstigt att just denna tes vann gehör hos J Huxley och P Kurtz som ville åstadkomma en mer rationell och rättvis värld genom socialism och marxism. Att denna organisation i praktiken blev en förföljare av oliktänkande bör åtmintsone Paul Kurtz ha insett den dagen han drog igång skeptikerrörelsen.

15: Vi påstår att humanismen kommer att: (a) bekräfta liv hellre än att förneka det, (b) söka för att få fram möjligheterna i livet, inte fly från dem, och (c) sträva efter att skapa förutsättningar för en tillfredsställande liv för alla, inte bara för ett fåtal. Denna positiva moral och avsikt kommer att vägleda humanism, från detta perspektiv, den inriktning, de tekniker och insatser kommer humanismen att flöda.

Börje Peratt KOMMENTAR: I praktiken har antihumanismen tagit över och orsakat ett alltmer omänskligt samhälle med brist på medkänsla. Istället för att söka nya möjligheter har det blivit att konservera en gammelvetenskap som enbart har gynnat ett fåtal, särskilt läkemedelsindustrin.

AVSLUT
“Så står teserna för religiösa humanism. Även om vi anser att de religiösa former och idéer från våra fäders inte längre är tillräckliga, är strävan efter det goda livet fortfarande en central uppgift för mänskligheten. Människan är äntligen medveten om att hon ensam är ansvarig för genomförandet av sina drömmar, att hon inom sig har makten över sina prestationer. Hon måste sätta intelligens och vilja för uppgiften.”

Börje Peratt KOMMENTAR: Det manifestet helt tappat bort är den andlighet som bär upp medkänslan och livet som sådant. Den villkorslösa kärleken som gör livet möjligt. Grunden för omhändertagandet av det tillkommande släktet som möjliggjort människan. Allt detta är upplöst i de Manifest som följt på detta första.

Det står med all önskvärd tydlighet klart att det kvinnliga perspektivet lyser med sin frånvaro och gav antihumanismen möjlighet att stövla in och ta över.
Plötsligt smyger sig en misstanke in. Är detta verkligen den ursprungliga texten eller har Paul Kurtz varit framme och putsat till den för att bereda vägen för sina egna manifest?
Börje Peratt