Torsten Sandström vill inte ha Statsfinansierade medier, selfie
Torsten Sandström, selfie

DBATT. Såväl DN som SVT har på framträdande plats flera gånger på senare tid ifrågasatt vaktbolagens ställning i Sverige. Rapporteringen går ut på att bolagens ledningar saknar kontroll över de anställda väktarnas politiska värderingar. Journalister på DN och SVT menar att många av de vakter som jobbar har högerextrema politiska värderingar.

Text: Torsten Sandström (Anti-pk-bloggen.se) är professor emeritus i civilrätt vid Lunds universitet med inriktning mot förmögenhetsrätt, särskilt associationsrätt.

I och med att antalet privata vaktuppdrag ökar och att en vakt utför uppgifter som har polisiär karaktär framhåller medierna att detta utsätter medborgarna för säkerhetsrisker.

Som kanske är bekant kräver nuvarande lag om bevakningsföretag (1974:191) att ett sådant bolag måste ha auktorisation av staten, genom länsstyrelsen, som också är tillsynsmyndighet. Innan tillstånd ges ska polismyndigheten yttra sig. Alla väktare som bolaget anställer ska prövas avseende ”laglydnad, medborgerlig pålitlighet samt lämplighet i övrigt för anställning i ett sådant företag”, som lagen säger.

Dessutom sägs att anställd vaktpersonal har det skydd som en myndighetsutövande tjänsteman (exempelvis en polis) ges enligt brottsbalken.

Väktarens roll är att vara ett privatstyrt komplement till polisens uppgift att upprätthålla ordningen i samhället. Den viktiga uppgiften kräver prövning av väktarens skötsamhet. Men granskningen avser inte personens politiska åsikter. För övrigt prövas inte heller den politiska hemvisten hos en blivande polis. Att regler om detta saknas är naturligt. Åsiktsfriheten är nämligen skyddad grundlag.

Statsfinansierade medier, favoritämnen och rödgrön färgning

Journalisternas propåer om en vidgad prövning av väktare verkar därför inte så väl genomtänkt, men det är inte dessa logiska brister som jag nu är ute efter. Jag menar att journalisterna kastar sten i glashus. Man kan nämligen säga att deras yrke har en ställning som något påminner om den privata ordningsmakten. Man talar nämligen om medierna som ”den tredje statsmakten”.

Tanken är att journalisterna ska granska hur riksdag och regering utövar sin maktställning i nationen. Jag har i flera artiklar kritiserat mediernas försumlighet i detta värv. Visst förekommer kritiska inlägg mot politikerna i medierna, men press och TV flödar över av triviala rapporter om livsstil, känslor, jippon, pristävlingar, vett och etikett mm.

Den politiska granskning som ibland förekommer är dessutom kraftigt vinklad. Dels har den en slagsida till medierna favoritämnen:

  • kön,
  • klimatkris och
  • globalt samarbete.

Men många av den svenska dagspolitikens stora problem nagelfars knappast alls på djupet. Därför hamnar frågor om bostadsbrist, skolkris, klanvåld, avrustning mm i skuggan av de standardbudskap som unga journalister lärt sig på sina skrivarseminarier.

Professor Asp Kent vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG). Pressfoto: GU.se
Professor Asp Kent vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG). Pressfoto: GU.se

Dels har de mediala reportagen en kraftig vinkling mot rödgröna frågor. Här avspeglas alltså de vänsterideal som karaktäriserar journalistens yrke, enligt vetenskapliga undersökningar av professor Kent Asp.

Det är denna mediala vänstervinkling jag nu vill ta fasta på, i en situation då medierna själva kritiserar kontrollen av väktaryrket och påstår att högerkrafter där ges spelrum. Journalister som själva önskar driva politisk opinion anklagar alltså en yrkeskår för att tänka fel i höger riktning. Detta är både tragiskt och komiskt.

Vänstervinklingens mekanismer och standardiserade svar

Många journalister har svårt att acceptera anklagelser om vänstervridning. ”Vi sysslar inte med partipolitik” eller något liknande blir ofta svaret. Jag menar inte heller detta. Det tillhör undantagen att direkt partigynnande drivs i nyhets- och samhällsreportagen. Låt mig därför kort förklara hur vinklingen normalt går till. Det finns nämligen ett antal tydliga mekanismer.

Den första rör ämnesvalet. De politiskt korrekta frågorna lyfts metodiskt fram och presenteras förstås enligt rådande värdegrund. Det rör sig alltså normalt om genusfrågor, psykiska problem, miljö, invandring osv. De nästan hundra procent standardiserade svaren framkommer därför i reportagen (utan att någon explicit partianknytning behövs). Vidare hålls betydelsefulla invändningar kategoriskt utanför presentationen.

När medierna talar om exempelvis miljö är följaktligen den mest sannolika räddningen för marknadssamhället, dvs kärnkraften, ett dödskallemärkt ämne. Alltså normalt inget om fördelen med ny kärnkraftsteknik för drift av bostäder, transporter och inte minst elektricitet till industriproduktion. Och när det rör sig om gängmord i förorten sägs inte ett knyst om kopplingen till invandring eller klankultur.

Den andra mekanismen rör valet av intervjupersoner och medverkande i olika programinslag. Här väljs nästan genomgående personer som har samma värderingar som journalisten själv, dvs idéer åt vänster och personen som valts ut ges möjlighet att uttala sig tämligen fritt. Hans eller hennes politiska budskap blir alltså tydligt och samma mediala mekanism återkommer dagen därpå: ett liknade favoritsubjekt bjuds in för intervju osv. Man kan på så vis säga att partipolitik vanligtvis förs via en ställföreträdare.

Hanna Stjärne - Pressfoto: Janne Danielsson för SVT. Licens: CC BY 3.0, Wikimedia Commons
Hanna Stjärne – Pressfoto: Janne Danielsson för SVT. Licens: CC BY 3.0, Wikimedia Commons

Den tredje mekanismen återfinns i mediernas ledningar. Här hejas politiskt korrekta reportage på och framför allt ses det mellan fingrarna ifall ett alltför tydligt övertramp sker. Det sista gäller i synnerhet  statsfinansierade medier såsom SR och SVT. SVT-chefen Hanna Stjärne säger uttryckligen i en intervju att hon har svårt att se någon vänstervridning över huvud taget och lika blind är den sk Granskningsnämnden, med ett extraknäckande justitieråd i ledningen. Ingen tycks vilja se den indirekta politiska åsiktsbildning som bedrivs i SR/SVT. Tanken är att det är bra som det är.

Att kritisera väktare för högeråsikter är något som medierna gärna gör, men varken hög eller låg inom mediernas värld nagelfar den vänsterpropaganda som flödar från tidningar och etermedier. Orsaken är enkel. Det är så chefer och journalister vill ha det.

Jag tror att allmänhetens dom – som vi idag kan höra vid många kaffesamtal – i morgon kommer att bli hård. Därför är mitt budskap till framför allt SR/SVT: som ni bäddar får ni ligga. Statsfinansierade medier tillhör nämligen inte framtiden.

Text: Torsten Sandström, professor i civilrätt

Relaterat

I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.

6 KOMMENTARER

  1. Kul att läsa Din artikel men:
    “Det är så chefer och journalister vill ha det.” Icke, de är ett lydigt kuvat köpt PACK !
    Tror Du på fullt allvar att UG´s Humle o Dumle gjort något utan handledning när de inte är kapabla att på egen hand ens gå in genom en grind på den betalda semestern i Frankrike med gratis hyrbil än mindre prata vettigt i tfn eller uppföra sig på betalda semestern i Washington ??
    Media-eliten består av ett fåtal inhemska och NORSKA makthavare som styr genom att hålla ihop och så splittring. De hade ingen som helst lust att bli granskade varför Swedbank bl.a. är en väl planlagd hämnd att ta fram när det passar. Nu t.ex. då SVT/SR plötsligt kan granskas eftersom de nu är en skatt som finansierar verksamheten !
    Att Du sedan inte VILL fatta att Ditt usla -40-talist hat mot våra välutbildade poliser skapar en marknad för mindre IQ-bemedlade är sorgligt. I en bra värld sköter polisen ordningen med våldsmonopol och får tillräckligt med resurser för att göra detta samtidigt som man skall granskas som idag.
    Att outsourca våldstillämpning till betydligt sämre utbildade är att tigga om problem i t-banan osv.
    DU borde fatta det istället för att ljuga både för dig själv och andra.

    • LKM. Det där var din sista kommentar på NewsVoice. Du är nu svartlistad. Du visar i skydd av ett påhittat alias inte det minsta hänsyn till vare sig NewsVoice läsare/redaktion, till kommentarsreglerna eller till artikelförfattarens arbete.

  2. Jag tycker Torsten Sandström synnerligen väl har beskrivit den situation som råder inom journalistkåren. Tack Torsten!!

    Om det möjligen är nåt som saknas är det fenomenet att dagens politiker helt har anpassat sig efter det faktum att journalister normalt stigmatiserar, förlöjligar och tillintetgör den politiker som inte alltid simmar medströms.

    Uttrycker sig en politiker på ett sätt som anses bryta mot Värdegrunden så kommer hela etablissemanget med journalisterna i fronten att förfölja denna politiker och göra sitt yttersta för att denne skall lära sig att till nästa gång uttrycka sig i linje med vad värdegrundsnarrativet påbjuder.

    Ta bara SVT:s slutdebatt inför valet, där Jimmie Åkesson sade nåt om migrationen som föranledde att Annie Lööv började gapa och skrika om sättet JÅ uttryckte sig.

    Likaså gick ju SVT:s redaktionsledning ut i direktsändning och tog formellt avstånd från vad JÅ sagt.

    Journalisternas insiktsnivå betr svensk lagstiftning är obefintlig, men de anser sig ju själva stå över lagen så varför skulle de bry sig?

  3. Mycket bra och upplysande artikel Torsten. Svenskarna behöver fler som dig för att få en mer komplett/korrekt bild än den bild som serveras av de i artikeln nämnda etablerade medierna.

    Uppgiften att ge en mer komplett bild är emellertid svår då hjärntvätten av det svenska folket ligger flera generationer bakåt i tiden. Till slut sitter det nästintill i generna.

    Dina artiklar är en fröjd att läsa Torsten. Hoppas att vi här på NV får se många fler av dina kloka artiklar framöver!

    Även Jan´s kommentar är träffsäker.

  4. Vänstervridningen i media och då alldeles särskilt i SR/SVT kritiseras, helt naturligt och korrekt av Torsten Sandström. Den kritiken är inte ny och har förekommit sedan sextiotalets mitt, då den ju uppkom (“Vänstervågen”). Den har många av oss tvingats att genomlida under mer än femtio års tid och den har varit STARK och mycket förtryckande. Under decennier fick den mig att tiga i s f att diskutera öppet. Ungefär som “förintelseförnekande” enligt tes”, fortfarande idag, är stört omöjligt! Folk blir ju rädda, rullar med ögonen, tittar på klockan och inser att dom har möte att passa!
    SR och SVT har tillåtits att ha sin “värdegrund” djupt begravd i kulturmarxismen och Frankfurterskolans välkända personligheter, som ju var verksamma från 30-tal, in på sextio/sjuttiotal. Visst protesterade borgerligheten i media och inom politik mot detta otyg, men vänstervindarna nådde orkanstyrka, tog sig in i Radio- och TV-huset på något otillbörligt sätt och har fastnat där. Orsaken till det, är mycket beroende på att borgerligheten och konservativa kretsar redan då, snabbt kastade in handduken och i viss mån började ta’ efter. Det var “internationella krafter” som då var i snabb frammarsch, över hela linjen. Vänsterns ungar, födda på sextio- och sjuttiotal, tog dock inte efter föräldragenerationens Amerikahat; istället synes “mångfalds-tjafset” ha burit frukt, särskilt som dom växte upp med invandrarnas barn, på dagis och skola.
    Att idag inom de borgerliga skikten (M, SD och KD) ingen politiker vågar sätta sig upp mot kulturmarxisterna (alldeles särskilt i SR-P1) skulle kunna betraktas som ett stort mysterium, om man inte inser att tiderna har förändrats fullständig efter det att 9/11 kickstartade The War on Terror. En för de flesta svenskar osynlig, men faktisk diktatur, lever vi numera under, ty yttrandefriheten har tagits ifrån oss och MSM ljuger och mörklägger om vad som sker i världen.
    Först år 2014, vid förra EU-valet inklusive riksdagisval, började allmogen härstädes ana oråd, mycket pådrivet av insikten, att nu var vi Ett Folk Utan Försvar och USA/England/Israel var tydligen inte så goda som man eljest inbillat sig.
    Statsmedia, tillsammans med monopolmedia, representerat av Hanna Stjärne, Cilla Benkö respektive Peter Wolodarski, är numera de personer vi måste förlita oss på när vi konsumerar nyheter och dylikt. Vågar vi det?

  5. “SVT-chefen Hanna Stjärne säger uttryckligen i en intervju att hon har svårt att se någon vänstervridning över huvud taget ….” samt “Ingen tycks vilja se den indirekta politiska åsiktsbildning som bedrivs i SR/SVT”.

    Tanken är att det är bra som det är” skriver Torsten Sandström i sin artikel, som diskuterar hur den politiska vinklingen går till och det gör han på ett bra sätt.

    Jag väljer att ta’ som exempel det nu framkomna resultatet av Muellers mer än två-åriga arbete med att granska frågan hur vida Donald Trump hjälptes till att bli POTUS genom rysk inblandning. Om “ja”, i så fall ytterst allvarligt, att lägga sig i en demokratisk process, endast vikt för de amerikanska väljarna.

    SR och SVT:s kommentarer till det fullständiga friandet av Trump, har varit märkbart surmulna samt besvikna givetvis, ty fram till nu har kommentarerna från statsmedias sida varit full av förrädiska rapporteringar, speciellt från den i USA stationerade Carina Bergfeldts sida. Men någon kritisk granskning av medias alla tidigare lögner har lyst med sin frånvaro. Så har det dock inte varit i amerikanska media, där tittarna gång på gång nu upplyses om alla de falska och horribla uppgifter, som massvis av kända media figurer har fläkt ur sig.

    Fast sanningen var förstås redan känd strax efter valet, genom Devin Nunes avslöjande, alltså den att “Russia Gate” intet annat var, än ett försök till en statskupp via lögner och “impeachment”-verktyget.
    Förvisso ett framsteg, jämfört med statskupp genom presidentmord, typ JFK.

    Som belysande jämförelse kan nedanstående länk sägas vara:

    “We’re Naming And Shaming The Absolutely Worst Reporters On The Russian Collusion Conspiracy Theory”
    Amber Athey – Daily Caller March 27, 2019.
    http://www.thetruthseeker.co.uk/?p=185919;

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here