Svenskarna måste ställa krav annars blir det ingen integration anser Hanif Bali, Hamid Zafar och Mustafa Panshiri

Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en direktdonation via Paypal.
publicerad 29 april 2019
- Torbjörn Sassersson
Mustafa Panshiri, Hanif Bali och Hamid Zafar. Foto: "Hur kan vi", april 2019

Den tidigare polisen Mustafa Panshiri, M-politikern Hanif Bali och Hamid Zafar som är barn- och utbildningschef i Mullsjö kommun, pratar om kulturella motsättningar i Sverige och panelen försöker reda ut begreppsförvirringen kring ord som medborgarskap, etnicitet och kulturidentitet. En central fråga är kravställandet som taktik för att möjliggöra integration. Moderator är Navid Modiri. 

Text: Torbjörn Sassersson, uppdaterad* kl 10:40, 30 april

Hanif Bali menar att det inte går att ha ett samtal om kultur utan att folk blir upprörda, kränkta eller arga. Bali förklarar att i integrationens Sverige existerar tre omständigheter som inte särskiljs i det svenska språket. Dessa är den kulturella identiteten, den civila identiteten (medborgarskapet) och etnicitet.

Dessa begrepp har i den svenska debatten förenklats till att vara svensk eller inte. En person som fått svenskt medborgarskap blir ju inte per automatik svensk. Vi måste tex kunna skilja på att en person kan anses vara kulturellt svensk eller blott etniskt svensk, om undertecknad förstått Bali rätt.

Hanif Bali drar ner en skrattsalva när han säger att godhet och konflikträdsla är synonyma egenskaper för en svensk. Som exempel tar han hur svenska myndigheter av “godhet” bestämt att polisen ska dras tillbaka från ansattaförorter för att låta lokal hederskultur skipa rättvisa.

Han nämner exemplet Husby där kommunen satsat stora belopp på fritidsgårdar och skolor för att komma till rätta med våldet, men med helt värdelösa resultat. Det fanns samtidigt inga försök i Husby att öka säkerheten i området och det ställdes inga krav på de kriminella och detta är en kärnfråga.

Hanif Bali menar att en rasistisk förortspolicy som tidigare tillämpats i ghetton i USA nu tillämpas av “godhet” av myndigheterna i svenska förorter. Policyn handlar om att låta de kriminella göra upp och som konsekvens ta livet av varandra.

Hamid Zafar fick uppdraget att ta fram en handlingsplan för kriminellt belastade skolor, en strategi där tydliga regler, definierad ordning och konsekvenser för dåligt beteende är viktiga pelare eftersom de kriminella helt enkelt klarar av “konstruktiv press” och faktiskt kan följa ett regelverk.

Zafar säger att det detta är vad ungdomar på kant med rättssamhället också efterfrågar, men samtidigt säger han att “vuxenvärlden” i Sverige finner hinder för att dessa krav ställs genom att man ifrågasätter att de som beter sig bra bör belönas. “Svenskarna” blir oroliga för att ett belönande av gott beteende kan leda till särskiljning. Zafar menar istället att eleverna själva jublade över att denna typ av belöningar utdelas.

*Mustafa Panshiri nämner en uppfattning (12:50 i videon) som terrorforskaren Magnus Ranstorp förmedlar, att Islam egentligen inte är problemet utan istället utövarna som i vissa fall, när det gäller våldsbenägna individer, väljer att forma Islam utifrån en våldbejakande tolkning av Islam. Det är alltså inte Islam som formar muslimer utan tvärtom, muslimer formar religionen. Samtidigt är muslimerna lösningen på problemet, säger han.

Det måste ställas krav på en person för att denne ska få medborgarskap

Hamid Zafar nämner Tariq Ramadan som är en schweizisk muslimsk teolog. Ramadan menar att i Europa och särskilt Sverige diskuteras sällan i samband med medborgarskap att en individ förväntas ha en moralisk lojalitet mot det land dit denne flyttat, att lagarna måste respekteras där (och att det inte finns plats för en parallel lagstiftning) samt att det förväntas att invandraren eller migranten måste lära sig landets språk. Personen som kommer till ett nytt hemland måste förstå att denne delar ett gemensamt öde med det folk som denne ansluter sig till.

Panelens alla deltagare verkar vara överens om att integrationens framgång i Sverige är beroende av om svenska myndigheter och svenskar överlag klarar av att ställa krav gentemot de som ska integreras i samhället. 

Text: Torbjörn Sassersson | Källa: Hur kan vi? | Inspelat på Draken i Göteborg den 23/4, 2019

Relaterat

ArcanumSkolan 2024

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq