NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
EKONOMI & ANALYS. Coronaviruset (COVID-19) kan ses som en explosion i den globala samhällskroppen. En tändande liten gnista på en matmarknad i Kina och några veckor senare står hela världen i infektionsbrand vilket gjort att hela den marknadsekonomiska maskinen stannat nästan helt.
Text: Anders Silverfall, läs fler ekonomiartiklar av Anders Silverfall i NewsVoice
När de hjulen står stilla blir det akut penningbrist på samma korta tid som det tar att dra några djupa, flämtande andetag.
Här är några av de problem som det nu rapporteras om:
- Uteblivna intäkter för företag
Företag som är helt beroende av att människor rör sig, som flygbolag, restauranger, krogar, frisörer, manikyrister, hotell osv. förlorar alla intäkter i princip från en dag till en annan. SAS permitterar till exempel 90% av hela personalen, ca 10 000 personer. - Länder stänger gränser
För att hindra smittspridning stänger länder sina gränser vilket innebär att godstrafik av livsnödvändiga varor får svårt att komma fram som läkemedel, vårdmaterial osv. Och för att minska sina kostnader har ingen några större lager längre utan ”lagret” ligger på vägarna, s.k. just-in-time delivery. - Karantän och begränsning av folksamlingar
När regioner och hela länder sätts i karantän eller det införs förbud mot större folksamlingar innebär det att folk inte kan gå ut, åka taxi, gå på restaurang, kulturevenemang etc. vilket gör att dessas intäkter försvinner. Melodifestivalen 2020 ställs till exempel in. - Ökade sjukersättningar
När folk blir sjuka i massor stiger kostnaderna för sjukfrånvaro. Företag har svårt att betala om halva personalstyrkan är sjuk samtidigt. - Ökad skuldsättning för företagen
När företag får problem med likviditeten finns bara en lösning: lån. Riksbanken går därför ut med garantier på 500 miljarder kronor i lån till affärsbankerna som de i sin tur ska låna ut till företag, visserligen till 0% ränta men man vet inte om det kommer att gälla för all framtid när epidemin dragit förbi. Hur som helst ska lånen betalas av vilket gör att amorteringskostnaderna ökar för företagen. - Ökad skuldsättning för Regeringen
För att stödja företagen lånar staten pengar och betalar de tyngsta akuta kostnaderna åt företagen, som sjukersättning, permitteringskostnader med mera samt tar bort karensdagen så folk inte ska tveka att stanna hemma av ekonomiska skäl. Minst 300 miljarder kostar detta krispaket. - Börskrascher
När aktieägare ser att företagen går på knä stiger oron för att deras aktier ska sjunka i värde eller att företagen helt ska gå omkull och de säljer därför medan tid är. När många säljer samtidigt sjunker priset snabbt, det är ju så börsen är designad, och raset är ett faktum. - Skolor stänger
Skolor, dagis och universitet stänger för att undvika smittspridning vilket gör att småbarnsföräldrar måste stanna hemma och ta hand om barnen. När de är hemma har de föräldrapenning eller VAB vilket är en ökad kostnad för staten. Dessutom är de inte på jobbet vilket skapar mer problem för företag och varuförsörjning i stort.
- Minskade skatteintäkter för staten
När företag går dåligt betalar de mindre skatt till staten vilket gör skattefinansierade verksamheter lidande.
Om samhället istället var en monetärdemokrati
Hur skulle ovanstående punkter se ut om samhället var en monetärdemokrati?
- Uteblivna intäkter för företag
I en monetärdemokrati är inte företag vinstdrivande enheter. Penningkretsloppet skulle fortsätta att förse dem med pengar oberoende av om verksamheten tillfälligt avstannar på grund av epidemin. - Länder stänger gränser
Då pengar inte är en bristvara i en monetärdemokrati finns inga hinder att man återupprättade den goda beredskap man hade för några årtionden seden. Alltså att man har ordentliga lager med livsnödvändiga varor så man klarar ett avbrott i transporterna under några månader. - Karantän och begränsning av folksamlingar
När folk måste hålla sig hemma måste de också ha ett lager av varor. Då privatpersoner inte heller har brist på pengar finns inga hinder att de också kan ha ett beredskapslager. Företagen blir inte lidande av att folk tillfälligt inte kommer och handlar som vi såg ovan. - Ökade sjukersättningar
Eftersom sjukdom inte påverkar rätten till det monetärdemokratiska betalkortet blir folk inte lidande ekonomiskt av att de är sjuka. Staten eller företagen betalar därför ingen sjukersättning till sjuka eftersom dessa inte har någon brist på pengar. - Ökad skuldsättning för företagen
Företagen fortsätter att få sin penningförsörjning via penningkretsloppet och drabbas inte ekonomiskt av epidemin. - Ökad skuldsättning för Regeringen
Regeringen har en egen penningtillverkande maskin i Riksbanken och behöver inte låna av någon. Ingen skuldsättning sker. - Börskrascher
Börser existerar inte i en monetärdemokrati och kan därför inte heller krascha. - Skolor stänger
Att ta hand om barn påverkar inte rätten till betalkortet så ingen blir lidande av att man måste stanna hemma med sina barn en extra tid, varken privatpersonerna eller staten. - Minskade skatteintäkter för staten
Skatt existerar inte i en monetärdemokrati eftersom staten inte har någon brist på pengar.
Som synes är en monetärdemokrati mer motståndskraftig och robust för de påfrestningar som en virusepidemi innebär. Då sjukvården inte lider brist på pengar skulle den dessutom kunna vara långt mer förberedd för kriser än som nu är fallet, utan brist på exempelvis respiratorer, sängplatser, provtagningsmaterial och personal.
Konklusion
Konklusionen blir att alla ekonomiska aspekter av virusepidemin skulle vara undanröjda i en monetärdemokrati eftersom pengar är en självklar underliggande infrastruktur precis som vattensystemet.
De mänskliga lidanden som inte kan undgås av en infektion skulle kunna hanteras på bästa möjliga sätt av vården utan brist på material eller personal.
Ovan skisserade principer har sin uttömmande utredning i min bok Monetärdemokrati – Humanitetens ekonomi. Det rådande sårbara systemet vi lever i för närvarande är inte det enda möjliga från ett systemvetenskapligt perspektiv. Låt dig inspireras av nya tankar.
Text: Anders Silverfall, läs fler ekonomiartiklar av Anders Silverfall i NewsVoice
Relaterat
- En miljon israeler kan ha förlorat jobbet i april pga Coronakrisen
- Coronakrisen – Det globala samhällets kris