Stöd NewsVoice så att vi säkrar verksamheten tom juni!

23%

23.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera.

Faktacheck: Innehåller covidvaccin chimpansvirus, foster- och DNA-material?

Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en direktdonation via Paypal.
publicerad 6 december 2020
- Torbjörn Sassersson
Vaccination. Foto: Public Health Image Library, Centers for Disease Control and Prevention (CDC).
Vaccination.

De fem huvudspåren för ett vaccin mot SARS-CoV-2 är: virusvektorvaccin, DNA-vaccin, mRNA-vaccin, attenuerade vacciner och proteinbaserade vacciner varav flera aldrig tidigare testats i stor skala, skriver NY Teknik. NewsVoice tittar närmare på AstraZenecas vaccin som ska användas i Sverige. Först tidigast år 2022 vet forskarna om det överhuvudtaget är säkert och fungerar.

AstraZeneca redovisar i sin dokumentation de tekniker de använder för att framställa sitt mRNA-vaccin. Metoderna inkluderar virus från chimpanser och odlingar av ingredienser på material från mänskliga binjurar och aborterade foster, vilka är standardförfaranden. Idén är att vaccinet ska få våra egna kroppsceller att producera antikroppar. Genvaccinet ska förse de mänskliga kroppscellerna med DNA-information om vad cellerna ska producera.

Genvaccin med förväntad skadeverkan på människor

Tanken med det nya mRNA-vaccinet från AstraZeneka är att ett adenovirus ska användas för att föra in DNA-information i levande människoceller.

Ny Teknik:

“Den svensk-brittiska läkemedelsjätten AstraZeneca ska nu inleda den tredje och sista delen av kliniska studier av sin vaccinkandidat mot covid-19 i USA. Uppåt 30 000 vuxna ska ingå i försöket, som syftar till att undersöka om vaccinet är tillräckligt effektivt och säkert. Samtliga som testas kommer att övervakas i två år efter försöken.”

AstraZeneca:

“ChAdOx1 nCoV-19 is a recombinant adenovirus vaccine candidate against SARS-CoV-2.” …

“We used direct RNA sequencing to analyse transcript expression from the ChAdOx1 nCoV-19 genome in human MRC-5 and A549 cell lines that are non-permissive for vector replication alongside the replication permissive cell line, HEK293.” …

“Overall the ChAdOx1 nCoV-19 vaccine’s transcriptomic and proteomic repertoire is as expected.”

Det framgår inte om det finns risker (tex på grund av föroreningar eller aktivt DNA-material) med dessa nya metoder, men AstraZeneca arbetar med att ta fram artificiell programvara som ska spåra en hög förväntan av bieffekter eftersom 100-tals miljoner människor ska vaccineras enligt bolagets planer i samarbete med regeringar.

“The UK drugs regulator has awarded a £1.5 million tender to a software company for an artificial intelligence tool that will be used to process “the expected high volume of COVID-19 vaccine adverse drug reactions (ADRs)”.”PharmaPhorum

Medicines and Healthcare products Regulatory Agency (MHRA) räknar med 1 miljon skadefall per varje miljard vaccinerade människor, skriver Financial Times. Dessa siffror baseras dock inte på det nya experimentella virusvaccinet som AstraZeneca vill sälja, utan på konventionella vacciner. Det egentliga nivån av skador på världspopulationen kan vara betydligt större, men ingen vet ännu.

Läs mer: Virginians Must Ask: Is It Ethical to Mandate a Vaccine That Promises Only to Suppress Symptoms?

Läs mer: Vaccinerna mot C19 skyddar inte mot infektioner och liknar smärtstillande hostmedicin

Tidningen Ny Teknik skriver att AstraZeneca ska inleda kliniska studier av sin vaccinkandidat. 30,000 försökspersoner ska få vaccinet och målet är att bedöma om vaccinet är effektivt och säkert. “Samtliga som testas kommer att övervakas i två år efter försöken”. Det betyder att forskarna på AstraZeneca inte vet förrän 2022 om genvaccinet är säkert.

Många frågetecken kring det rekombinanta genvaccinet

Det finns alltså ett antal faktorer som är okända för forskarna, politikerna och allmänheten. Kerstin Unger-Salén kräver i en skrivelse till den svenska Regeringen svar på en rad svåra frågor, bla om gällande försäkringar för enskilda personer och möjlighet till skadestånd vid allvarliga biverkningar. Hon frågar även om AstraZeneca har tillräcklig erfarenhet av den nya DNA/mRNA-tekniken för att Regeringen ska kunna rekommendera ett sådant vaccin till miljontals svenskar (upp till 7,5 miljoner medborgare)?

NewsVoice har inga svar på dessa frågor. De måste besvaras av oberoende experter eftersom många politiker i Regeringen endast har gymnasiekompetens. Frågorna bör inte heller besvaras av jävsbelastade personer kopplade till vaccinindustrin.

AstraZeneca skriver i ett abstract att bolagets vaccinkandidat mot SARS-CoV-2 benämns ChAdOx1 nCoV-19, som alltså är ett rekombinant adenovirusvaccin. En vetenskaplig artikel publicerad på forskningsdatabasen PubMed förklarar vad ett rekombinant adenovirus är och hur det används:

“Recombinant adenoviruses are currently used for a variety of purposes, including in vitro gene transfer, in vivo vaccination, and gene therapy. Ability to infect many cell types, high efficiency in gene transfer, entering both dividing and non dividing cells, and growing to high titers make this virus a good choice for using in various experiments.”Production of Recombinant Adenovirus Containing Human Interlukin-4 Gene, PubMed

Rekombinant DNA:

“Recombinant DNA (rDNA) molecules are DNA molecules formed by laboratory methods of genetic recombination (such as molecular cloning) that bring together genetic material from multiple sources, creating sequences that would not otherwise be found in the genome.”Wikipedia

Folkhälsomyndigheten:

“Adenovirus är en vanlig orsak till infektion hos människa. Oftast är det luftvägarna som drabbas men infektion med adenovirus kan ge mycket varierande sjukdomssymtom och från många olika organsystem.” – Sjukdomsinformation om adenovirus

Rekombinanta adenovirus används alltså för att transportera gener (gene transfer) in i levande celler med avsikten att använda genetiskt material som ska skapa DNA-sekvenser som inte tidigare finns i den mänskliga värdcellen. Virustypen beskrivs som högeffektiv för gentransporter och att det har en hög förmåga att infektera celler.

Ytterligare frågor

  • Finns risker för människans gener och cellfunktioner av ett vaccin som använder sig av ett rekombinant adenovirus som redan är känt för sin förmåga att infektera och penetrera levande celler?
  • Kan ett rekombinant adenovirus i sig utgöra en hälsorisk eftersom det är ett virus som via ett vaccin ska användas för att infektera mänskliga celler med genmatrial?
  • Vilka bieffekter kan uppstå för hälsan när nya kroppsfrämmande DNA-sekvenser skapas i de mänskliga cellerna? Kan det uppstå permanenta genförändringar i människokroppen och vilka är i så fall dessa?
  • Addera gärna dina egna frågor i kommentarsfältet nedan.

Viral video som sägs sprida falsk information

Videon ovan har blivit viral i sociala medier, en video som hävdar att det kommande covidvaccinet från AstraZeneca innehåller material från mänskliga binjurar, foster och chimpansvirus. Stämmer detta?

Nyhetsbyrån Reuters som varit i mail-kontakt med AstraZeneca skriver följande om den virala videon:

“Speaking to her audience about the composition of the vaccine, the user says: “one thing it definitely has is the lung tissue of a 14-week-old aborted Caucasian male foetus.” This is not true. AstraZeneca has confirmed to Reuters via email that AZD1222 was not developed using MRC-5 cell lines.”

“AZD1222 (ChAdOx1 nCoV-19) is a weakened and non-replicating version of the common cold virus (adenovirus) taken from chimpanzees, which has been engineered to contain instructions for creating the spike protein of SARS-CoV-2 – the virus that causes COVID-19 (here, here) . An article published in the journal Nature (here) says the vaccine ChAdOx1 nCoV-19 used T-Rex 293 HEK cells in the virus propagation stage. This refers to ‘human embryonic kidney’ cells, which are from a different human cell line.

Dr David Matthews, a reader of virology at Bristol University and co-author on the vaccine study, told Reuters. “Many virus vaccines are made in embryonic/foetal derived cell lines and then the vaccine is purified away from these cells to exceptionally high standards. Most of these cell lines (including MRC-5 cells and 293 cells) were derived from tissue samples taken from foetuses aborted in the 1960s and 1970s and the cells have been grown in laboratories all over the world since then.”

Gary McLean, a professor of molecular immunology at London Metropolitan University, also told Reuters that this vaccine would also be “purified” of any contaminants before being used in humans. He said: “The AstraZeneca vaccine requires the adenoviral vector to be produced in these cells and it is then purified before administering to people.” – Fact check: Lung tissue of an ‘aborted male foetus’ is not in the vaccine for coronavirus, Reuters

Nyhetsbyrån Reuters uppger alltså att vaccinet är säkert och rent, trots att ingen i världen ännu har facit i hand.

Det är viktigt att påpeka att Reuters inte gjort en utredning kring riskerna utan endast upprepar vad AstraZeneca skriver och vad en professor som redan är inbäddad i vårdindustrin uppger. Ingen av dessa parter kan garantera att slutprodukterna, miljontals doser av vaccinet från AstraZeneca är fria från föroreningar från produktionsprocessen och att genmaterialet inte kan börja producera skadliga ämnen i kroppscellerna.

Sammantaget är det rimligt att anta att alldeles för många frågor om säkerheten ännu inte är besvarade för att miljontals människor i världen ska vaccineras med hastigt framtagna och experimentella genvacciner.

Först år 2022 vet forskarna om AstraZenecas vaccin är säkert, men samma bolag meddelar att man kan börja leverera vaccin i miljontals doser redan i januari 2021. EU har tecknat avtal med AstraZeneca om 400 miljoner vaccindoser, varav 7,5 miljoner är avsedda för Sverige, om vaccinet godkänns.

Text: Torbjörn Sassersson

Relaterat


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq