Norberg och Jensevik: Så här kan Sverige lösa återvandring och det inhemska våldet

Jan Norberg, selfie 2021-08-25 Jan Norberg är pensionerad konsult med en bakgrund inom svensk industri. Han är sedan några år bosatt i Portugal. Jan är en engagerad samhällsdebattör. Se lista på alla Norbergs artiklar.
publicerad 12 juli 2022
- Jan Norberg
Jan Norberg (selfie) och Hans Jensevik (foto: Dagens Goda Samhälle)

OPINION. Efter förra veckans artikel och det youtube samtal vi förde med Christer Bigander på Swexit TV  så insåg vi att det bland ganska många finns en övertro på tesen att om vi bara stänger av bidragskranarna för bidragsberoende migranter och samtidigt med tvångsmetoder för ut dem ur Sverige så är problemen snabbt och enkelt lösta.

Text: Jan Norberg och Hans Jensevik

Riktigt så enkelt är det tyvärr inte, av en lång rad orsaker. Kolla på inslaget från den 8/7 här. Vi fokuserar därför ett par saker som vi vill belysa, den första och klart viktigaste är det faktum att Sverige idag inte kan samla ett tillräckligt våldskapital för att med tvångsmetoder få ut alla bidragsberoende migranter.

Temabild: Islamska Staten i Sverige ISIS. Montage: NewsVoice. Bakgrundsfoto: Mostphotos.se
Temabild: “Islamska Staten i Sverige” (ISIS). Montage: NewsVoice. Bakgrundsfoto: Mostphotos.se

Våldskapitalet

Enkelt uttryckt kan inte 21.000 genuscertifierade och starkt feminiserade poliser mäta sig med det våldskapital som den armé av klanstyrda muslimska migranter kan mobilisera när det lågintensiva inbördeskriget verkligen tar fart på allvar och övergår i fullt inbördeskrig. Ett oundvikligt faktum om inget radikalt görs inom 1-2 år.

Återvändande IS-krigare, vilka av den sittande regeringen tillåtits återvandra till Sverige, utan att ens bli ordentligt granskade, besitter ett stort ännu dolt våldskapital.

Tyvärr är det inte bara militanta IS extremister som besitter ett väsentligt våldskapital, de har också ett väl utvecklat stöd bland de muslimska diaspororna runt om i landet. Något som de svenska myndigheterna (inkl polisen och SÄPO), av politiska orsaker, inte har dragit inför rätta och utvisat.

De är lojala och stridsberedda ”krigare” vilka ligger lågt så länge Sverige försörjer dem med livslång bidragsförsörjning. De som vill dryga ut sina inkomster kan riskfritt ägna sig åt grov kriminalitet.

Om svensk polis skulle få uppdraget att samla ihop dessa IS-krigare för utvisning eller återvandring under tvång, så har inte 21.000 poliser en chans att utan våldsamheter få dem förpassade ut ur landet.

Tillsammans med sina stridsberedda och lojala sympatisörer i alla de muslimska klanstyrda enklaverna, såväl i Sverige som inom sina internationella nätverk, kan de mobilisera ett åtskilligt större våldskapital än vad svensk polis förmår. Behöver jag påminna om de s.k. Korankravallerna under påskhelgen.

Jag lyssnar ofta på den synnerligen insatte före detta polisen Carl Schiller som driver youtube-kanalen SHA 70, han förfasas ständigt över det förfall som polisen befunnit sig i sedan många år.

Hans förklaringsmodeller landar ofta i att polisens förfall finns som ett resultat av en medveten sossepolitik där genustänk och allmän feminisering är de två huvudsakliga orsakerna till att hederligt polisarbete kommit på undantag.

Upploppen påsken 2022. Privat foto
Upploppen påsken 2022. Privat foto

Han har en hel del gånger uttryckt att det bara skulle ta honom ett kortare tag för att återställa ordningen inom polisväsendet.

Polisens våldsmonopol är en förutsättning för att kunna genomföra de åtgärder som krävs för att återställa ordningen i vårt gamla, men nu svårt sargade land.

Tvångsmetoder med eller utan våld snabbar på inbördeskriget

Hans och jag känner ett behov att förklara för många ursprungssvenskar att det inte är så enkelt som många tror att få ut dessa parasiter utan att starta en våldsspiral som mycket väl kan leda till enorma våldsamheter, som vid en jämförelse, får de s.k. Koranupploppen att framstå som en mild västanfläkt.

Detta som en ytterligare förklaring till varför vi föreslår en gedigen skattereform. En skattereform som vi råder över själva, utan att vi helt oförberedda får alla problem över oss.

Som exempel kan nämnas svenska myndigheter men också gentemot de överstatliga organisationer som vi, genom medlemskap, är tvingade att underordna oss, läs främst EU och FN.

Vi behöver gå ur FN om vi snabbt skall ge oss själva möjlighet att råda över vår egen framtid.

Detsamma gäller för EU om vi snabbt vill kunna ordna återvandringen på ett smart sätt. Sannolikheten att det skall hända i närtid är ytterst liten.

Vi föreslår därför en skattelösning som vi anser smartare och som ligger inom möjligheternas ram i närtid, och som Sverige kan göra utan vare sig EU:s eller FN:s räckvidd att påverka.

Läs mer: Kapitationsskatt – lika skatt per huvud – löser krisen med massinvandringen

Vilka sätt finns för att reducera den tärande sektorn i den svenska ekonomin?

I debatten om HUR man med olika metoder tvingar ut de bidragsberoende migranterna så förs det allt oftare fram, mer eller mindre, kreativa förslag på VAD man ibland allmänheten vill se för metod för att bli av med det gigantiska samhällsproblem som våra riksdagspolitiker ställt till med.

Vi har därför på ett övergripande plan tittat lite närmare på dessa förslag. Vårt syfte har inte varit att på något sätt generalisera eller förlöjliga något av alla dessa kreativa förslag, utan mer för att sätta fingret på att allt inte alltid är så enkelt som många svenskar tycks tro.

Flygplansmetoden

Det förs i debatten ofta fram att svenska myndigheter, under Migrationsverkets och Polisens ledning, skall transportera tillbaka alla de migranter vilka helt eller delvis inte är självförsörjande. De belastar den snabbt krympande skaran av fullt skattebetalande medborgare.

Vi går här inte in på alla olika rekvisit som krävs, för att öht kunna genomföra flygtransport av icke önskvärda migranter.

Logistiskt är genomförandet av den s.k. flygplansmetoden Sveriges genom historien mest omfattande åtagande. Det största flygplan vi känner till är Airbus A 380 som i sin maximala konfiguration tar 853 passagerare.

Enligt en undersökning som gjorts nyligen och som presenterats i Svenska Dagbladet (betalvägg) och SD:s youtube kanal Riks så är det cirka 1,8 miljoner människor som inte är självförsörjande i Sverige.

Vi håller med vad artikelförfattarna kommer fram till. Vårt antagande om 800.000 bidragsberoende bygger på den statistik vi haft som grund för våra beräkningar, den är mycket riktigt, som också påpekas i artikeln, ett vedertaget begrepp som kallas helårsekvivalenter.

Utan att närmare gå i polemik med artikelförfattarna så använder vi oss härefter av deras definition av vad som är en icke självförsörjande individ, givet deras antagna inkomstkrav på cirka 16.000:-/månad.

Artikeln bygger på uppfattningen att det finns en partiell försörjningsförmåga som vid behov kan kompletteras av ett visst bidragsberoende, dvs inte alltid ett helt och 100 % bidragsberoende.

Nåja, tillbaka till den s.k. flygplansmetoden.

Det skulle i praktiken, under en bestämd tidsrymd, innebära cirka 2.100 flygningar till ett antal olika destinationer.

Denna gigantiska operation får den s.k. luftbron med förnödenheter in till Berlin några år efter andra världskrigets slut, att framstå som en barnlek.

Kostnaden för denna flygoperation är enorm, vi uppskattar bara den normala biljettkostnaden gentemot flygbolaget till någonstans kring 20 Miljarder.  Antagandet bygger på att flygplanen flyger tomma tillbaka.

Nästa fråga som uppstår blir då om det finns några flygbolag som alls är villiga att ingå ett avtal för att transportera avvisade våldsbenägna migranter?

Högst sannolikt kommer de avvisade att protestera med våldsamheter som följd, något som i sin tur innebär en lång rad betydande säkerhetsmässiga arrangemang för hela processen, inklusive själva flygningen.

Om det finns något flygbolag som ställer upp på detta så kommer de sannolikt att kräva en högst betydande ”riskpremie”. Något vi uppskattar till minst det dubbla, dvs 40 Miljarder. Vi är då uppe i en deltotal om cirka 60 miljarder.

Sveriges största flygplats Arlanda har ett dagsrekord (2017) på cirka 100.000 passagerare som landar och flyger ut, vi har antagit att cirka hälften är avgående trafik, dvs 50.000 personer.

Detta skulle då innebära att flygplatskapaciteten ansträngs till det yttersta. Flygplatsen har efter utbyggnaden för cirka 20 år sedan redan överskridit den då årligt prognosticerade kapaciteten på cirka 20 miljoner pax med ytterligare cirka 5-6 miljoner pax. Kapacitetsmässigt kommer detta att bli svårt att hantera vid sidan om det normala passagerarflödet.

De insatser som krävs för att öht få dessa migranter att acceptera avvisning innebär en enorm insats av migrationsverket/återvandringsverket. Polisens synnerligen bristande resurser gör att insatsen kräver en övermäktig ansträngning.

Klarade inte polisen av att hantera de s.k. Korankravallerna i påskhelgen så får man anta att de 21.000 poliserna måste förstärkas av militär personal för att klara av hanteringen av denna gigantiska operation.

Vi uppskattar dessa kostnader, om de öht är möjliga att genomföra, till cirka 40 miljarder.

Tiden det tar att förbereda, arrangera och genomföra alla dessa avvisningar har därför uppskattats till minst 5 år.

Denna enorma allokering av samhällsresurser måste bekostas av ytterligare skattehöjningar, vi uppskattar dessa till cirka 20 miljarder årligen. Dvs 100 miljarder. Noterbart är att vi inte ”prissatt” kostnaden för de samhällsstörningar hela denna operation innebär.

Summerat på estimerad nivå skulle denna operation med flyg kosta minst 200 miljarder, innan Sverige blivit av med alla bidragsberoende migranter.

Vi har, för att inte framstå som alltför negativa, gjort tanke experimentet att man tar SIDA:s budget (i dagsläget lite drygt 50 Miljarder/år) i anspråk för att bekosta detta. Med den finansieringen tar det ändå cirka 4-5 år att genomföra.

Som avslutning vill vi bara informera att förslaget att använda försvarets Herculesplan, som är 6 till antalet i Sverige, enbart rymmer cirka 90 människor per flygplan. Vi har därför inte ens bemödat oss att räkna på detta alternativ då genomförandet blir helt orimligt.

Båtmetoden

Kreativiteten är det minsann inga fel på och många har i debatten framförts tankar på att hyra in passagerarfärjor för ändamålet att transportera dessa avvisade migranter. Världens största passagerarfärja tar lite drygt 6.500 människor. Det skulle alltså krävas cirka 275 sådana fartyg. Erforderligt antal färjor av den storleken finns öht inte tillgängliga, varför vi riktat in oss på mer ”normala” storlekar när vi bedömt denna typ av operation.

Vi har för vår beräkning använt den största passagerarfärjan som idag trafikerar Östersjön, Silja Europa, den tar lite drygt 3.500 passagerare.

Det skulle alltså krävas lite drygt 500 sådana färjor för att klara denna operation. Då tillgången på denna typ av färjor i denna storleksklass är en smula begränsad så kommer det att få konsekvenser vad avser tiden det tar att genomföra en sådan operation.

Tiden för att med båt transportera alla dessa 1,8 Miljoner migranter till respektive destination kommer sannolikt, som ett genomsnitt, att ta minst 1,5 – 2 månader och binda stora personella resurser enbart under själva transporten. Tillbaka har vi, liksom för flygalternativet, antagit att färjorna går tomma.

Samma typ av problem som för Flygplansmetoden har antagits, liksom kostnaderna som vi använt vad avser risker, m.m.

Vi har haft lite problem att hitta relevanta hyreskostnader för den här typen av färjetransporter, vi har därför använt alternativintäktsmetoden, sett ur rederiernas perspektiv.

Vi är medvetna om att beläggningsgraden för både flyg och färjetransportmetoden sannolikt påverkar våra beräkningar, den s.k. kabinfaktorn för flyg har satts till 100 % varför vi också använt 100 % beläggningsgrad för färjealternativet.

Det finns därför anledning och tro att även rederier vill ha betalning för alla tillgängliga passagerarplatser, lika med andra kostnadsposter som vår beräkning innehåller.

Skillnaden mellan båt och flygmetoden är att transport med båt sker i ett lugnare tempo och kommer att ta mer tid i anspråk för själva transporten.

Kostnadsmässigt är de sannolikt i sin helhet, i stort sett jämförbara. Båtmetoden kommer sannolikt också att kosta minst 200 Miljarder.

FN och EU sätter stopp för tvingande återvandring

Gemensamt för båda alternativen är att de kräver en rad undantag från en del av FN:s olika konventioner som Sverige ratificerat. Likaså påverkas Sverige av EU:s olika regler och dessa ”problem” skall inte underskattas.

Förhandlingar om undantag kommer högst sannolikt inte att godkännas av vare sig EU eller FN. Då väntar utdragna rättsprocesser som normalt tar många år att traggla sig igenom. Alternativet är att Sverige tar smällen och medvetet bryter mot ingångna avtal.

Går Sverige ut ur EU och FN så stundar politisk kaos, men vi kommer å andra sidan sannolikt att kunna genomföra dessa transporter enligt plan. Frågan blir vilka sanktioner Sverige drabbas av?

 

Slutligen vill vi nämna det största problemet, om inget mottagarland accepterar att få tillbaka sina medborgare så måste Sverige högst sannolikt betala resp mottagarland en ordentlig ersättning för att de skall ta emot dessa migranter. Kostnaderna för detta är synnerligen svåra att uppskatta, varför vi medvetet avstått från denna bedömning.

Tågmetoden

I princip gäller samma problematik för tågtransporter och vi bedömer de sammantagna kostnaderna till ungefär samma nivå som för Flygplansmetoden och Båtmetoden.

Självklart skulle man, med hänvisning till Dublinförordningen, kunna tänka sig att Sverige skickar migranterna till det första säkra landet som migranterna passerat på sin väg hit.

I praktiken en mycket tveksam strategi då en väldigt stor del inte vill redogöra för sin väg till Sverige. I avsaknad av såväl id-handlingar och annat när de anlände till Sverige så blir det ett enormt utredningsarbete för att veta till vilket s.k. första säkra land man skall skicka dem.

Sverige kommer att göra sig ovän med många länder och under sossarnas Ylva Johanssons befäl, som EU-kommissionär, kommer det att bli en enorm palaver inom EU om Sverige insisterar.

Indragna bidragsmetoden

I debatten förekommer flitigt uppfattningen att om vi bara drar in/tar bort bidragen så kommer de migranter som inte vill försörja sig själva att självmant återvandra.

Problemet med detta förslag är att migranterna då, med dagens lagar och regler, kommer att begära rättslig prövning av sina sedan tidigare beviljade bidrag, m.m.

Något som därför kräver lagändringar, en process som är tidsödande (läs slutlig EU-rättslig prövning) och med ett svenskt rättsväsende som är totalt korrumperat av pk-doktrinen så kommer det att bli kaos innan allt detta är på plats.

Kostnaderna för alla dessa rättsliga prövningar (bla obskyra ombuds och tolk- kostnader) bekostas ju normalt också av skattemedel varför dessa kostnader sammantaget kan betraktas som högst betydande.

Att bedöma dessa rättsliga kostnader för 1,8 miljoner människor ligger utanför vår förmåga att ens ha en uppfattning om, men dyrt lär det bli. Denna typ av problem gäller för övrigt också för de andra, här ovan nämnda sätten att evakuera massinvandrarna.

Låt kriminella migranter sitta av sin fängelsetid hos tredjeland

Våra bedrägliga politiker talar allt oftare om att de eventuellt kan tänka sig att överväga lösningen att skicka kriminella invandrare till tredje land för att där avtjäna sina straff.

Ingen kan ju förneka den uppenbara kostnadsbesparing som detta skulle innebära för statskassan. Förebild är ju Storbritannien som med en väl förberedd plan tänkte sig genomföra sin asylprövning i tredje land på Afrikas kontinent.

Vi trodde personligen att detta förfarande skulle gå bra, i synnerhet när UK inte längre är EU-medlemmar. Men då ingrep Europadomstolen i sista sekund och stoppade dessa transporter. Notera att detta då enbart gällde att göra själva asylprövningen i tredje land. Att hyra in fängelsekunder i tredje land blir inte lätt.

Det är i dagsläget svårt att ha en uppfattning hur denna rättsprocess kommer att sluta. Dock sätter det fingret på VAD som väntar om vi föresätter oss att genomföra avvisningar av såväl kriminella som icke kriminella migranter. Mer om den svenska politiska dubbelmoralen här.

Allt är inte så enkelt som många verkar tro därhemma vid frukostbordet.

Diskussionen, att av kostnadsskäl skicka kriminella till tredje land för att sitta av sina straff, har dock tidigare inte så ofta åtföljts av ett permanent utvisningsbeslut.

Slutsatsen vi drar är att incitamentet för de kriminella att återvända efter avtjänat straff ökar ordentligt. De vill tillbaka till smörgåsbordet.

Morgan Johansson skryter den senaste tiden med att han nu ordnat nya fängelseplatser i Sverige, i stället borde han ägnat sina ansträngningar åt att sänka kriminaliteten. Det absolut bästa sättet är att inte låta dem komma in i Sverige!

Gotlandsmetoden

Vi vill som avslutning visa att det minsann inte är något fel på kreativiteten ibland en del svenskar. Häromdagen framfördes helt seriöst att Sverige skulle flytta samman alla bidragssnyltare till Gotland och med noggrann bevakning se till att de inte försökte återvända.

Bofasta Gotlänningar med sina bopålar på ön skulle erbjudas att flytta till Norrlands glesbygd. Dessutom kunde det ur militärstrategisk synpunkt vara bra om Ryssland skulle komma på idéen att bomba Gotland, då skulle vi ju slippa problemet helt och hållet.

Sammanfattning

Vi vill med denna genomgång få alla att förstå vitsen med att via ett nytt skattesystem driva på så att alla bidragsförsörjda och arbetsovilliga migranter själva ser sig nödgade att flytta ut ur Sverige.

Det skulle dessutom via detta paradigmskifte kunna sänka den totala skatten för alla till en mycket lägre nivå.

Friheten att själv förfoga över våra surt intjänade slantar reducerar politikernas och statens makt över oss som fria och ansvarstagande medborgare.

Tidsåtgången för att lösa denna för oss alla så viktiga fråga blir ungefär densamma.

Fördelen är att Sverige då helt själva kan bestämma om vi vill införa ett nytt skattesystem, det är något ingen annan, vare sig EU eller FN kan påverka.

Om detta kanske vi får anledning att återkomma vad det lider.

Text: Jan Norberg och Hans Jensevik

ArcanumSkolan 2024

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq