Hyperinflationen 1923 – En limpa kostade lika mycket som ett hus

publicerad 22 oktober 2022
- av Torbjörn Sassersson red.
Brödinflation, Public Domain

DEBATT & EKONOMI. På 1920-talet i Tyskland ledde hyperinflationen till att pengarna blev värdelösa extremt fort.  Det berättas att påtåren till en kopp kaffe någon just köpt plötsligt kostade tre gånger mer än första koppen. Pengarna från en husförsäljning räckte precis till en kopp kaffe en vecka senare. Det var som värst 1922-1923 för precis 100 år sedan.

Text: Torbjörn Sassersson

Jag har försökt varna vänner och läsare från en kommande ekonomisk kris som kommer att matcha krisen 2008 eller någon annan valfri historisk pengakris av större proportion och det finns två  typer av mottagare av denna information. De som förnekar och de som redan har börjat förbereda sig.

Jag är ingen finansexpert. Jag är inte ens ekonom, men jag läser om hur finansexperter och historiker varnar för att en ekonomisk krasch med all säkerhet kommer att exekveras.

En finansman berättar för mig att han lämnade Nordamerika och slog sig ner i Sverige för 10 år sedan. Han bedömde då att Sverige var det bästa landet för att bevara och förvalta sina pengar.

Jag frågade om Sverige fortfarande är ett bra land bo i om man har mycket tillgångar. Han svarade ja, men det var 4 månader sedan och fallet ned i recession och inflation har sedan dessa blivit ett faktum och när inflation blir hyperinflation är de för sent för de flesta att stanna, flytta eller agera på något smart sätt. Du behöver inte vara ekonom för att fatta det. Se bara hur snabbt fallet var i Tyskland 1923.

År 1922 kostade ett limpa bröd 163 tyska mark. I september 1923, under hyperinflationen, kröp priset upp till 1.500.000 mark och vid hyperinflationens topp, i november 1923, kostade en limpa 200.000.000.000 mark, skriver History Daily. Biljonmarksedlarna från 1923 är legendariska.

SO Rummet skriver om familjen Schmidt som hösten 1923 beslöt sig för att bryta upp och utvandra till Amerika. De sålde sin villa och gav sig av. I Hamburgs hamn tvingades de inse att pengarna från husförsäljningen inte räckte till båtbiljetterna och tillbaka på järnvägsstationen fick familjen veta att de samlade tillgångarna nu inte ens räckte till tågresan tillbaka. De satte sig på järnvägskaféet och beställde en kopp kaffe och därmed var alla pengarna slut.

Det hände i oktober 1923. En hel privat förmögenhet kunde bli värdelös på några dagar eller timmar. Idag finns ingen levande människa som har egna minnen av dessa år bortsett från någon enstaka person som idag är 120 år och i tioårsåldern 1923. Utan minne av hyperinflationen är det lätt att förneka att det kan hända igen. De flesta i dag verkar tro att dagens inflation snart går över, att det “inte blir så farligt”.

Finansexperter med historiskt kunnande som tex Jim Rickards har en annan åsikt. Deras generella råd är att sälja alla osäkra aktier och istället köpa ädelmetaller. Guld och silver har klarat de flesta kriser mycket bra.

Tabell från Jim Rickards nyhetsbrev

En del säger att det är bättre att ha kontanter i handen eller pengarna på ett sparkonto, men kraschen 1923 visar att sparpengar kan försvinna i ett nafs. Kontanter är bra om de behållit sitt värde när digitala pengar inte kan nås och det kan vara avgörande om en ekonomisk krasch paras med en cyberpandemi som Klaus Schwab varnade för 2020.

Prognosmakaren Gerald Celente listar vilka branscher som gynnas vid en ekonomisk krasch och den amerikanska aktiemäklaren Peter Schiff varnade 2020 för dollarns fall och att dollarstandarden kan ersättas av en guldstandard. Hans råd är att köpa guld (eller andra ädelmetaller) så snabbt som möjligt. Vänta inte, för även om ädelmetaller är dyra idag kommer de att gå upp väsentligt, enligt Schiffs prognos. Han varnar skarpt för kryptovalutor.

Jag frågade finansmannen när kraschen kommer. Han svarade att det det inte går att veta. Bara de som trycker på knapparna vet, sa han. Den fd fondförvaltaren Edward Dowd från BlackRock säger att kraschen kommer med en matematisk säkerhet någon gång 2023-24.

Läs mer i NewsVoice ekonomisektion så kan du snappa upp fler tips.

Text: Torbjörn Sassersson

Relaterat