OPINION & ANALYS. De traditionella ideologiernas svagheter leder i Sverige bland annat till förlorad nationell suveränitet genom vårt troliga framtida medlemskap i den federala EU-staten. Det innebär samtidigt ett långt steg in i den nya världsordningen, vilken medför ett djupt kollektivistiskt samhälle.
Text: Dan Ahlmark
Den världsstat, som NWO (New World Order) så småningom avses bli förbunden med, kommer att vara socialistisk (1) – en framtidsutsikt, som dock inte kommer att hindra nuvarande borgerliga partier att överge Sveriges självbestämmanderätt genom att delta i ett federalt EU, men detta blir bara ett ytterligare – helt förödande – nationellt misslyckande.
Dagens stora ideologier har bla i vårt land under många decennier lett till bakslag eller fiaskon på ett betydande antal områden, och i några artiklar (2) visades vad socialdemokratins politik, ibland med understöd från borgerliga partier, historiskt lett till.
Bilden är så djupt negativ, att slutsatsen blir, att de traditionella ideologierna pga sin allmänna karaktär – eller sina omtolkningar av tidigare acceptabla synsätt – spelat ut sin roll. Man kan inte längre stödja dessa partier.
Det behövs en ny och frihetsinriktad demokratisk rörelse, vars politik i väsentliga avseenden radikalt skiljer sig från de nuvarande partiernas. Dagens svenskar har ofta liknande samhällssyn som människor i Sovjetunionen hade i början av 80-talet. Dessa kunde överhuvudtaget inte föreställa sig ett samhälle, som kraftigt skilde sig från det dåvarande. Samma gäller idag för många svenskar.
Svenskar kan inte tänka sig, att ett avsevärt bättre samhälle än dagens StatsVälfärdsStat (se nedan) är fullt möjligt, men det finns och rörelsen som kan skapa det, kallas libertarianism. Den ideologin bygger på individens rätt till det egna livet i ett frihetsorienterat samhälle.
Libertarianism är också den enda nämnvärda ideologi, som idag klart tar avstånd från socialismen i dess nya variant (kulturmarxismen) samt NWO. Socialkonservatismen är för mycket influerad av socialliberalism, och ideologins inställning till globalism syns osäker.
Libertarianismens syn på individen i det libertarianska landet
Människans egenskaper (3) samt formerna för det samarbete i samhället, som lämpar sig för individen, skapar grunden för denna filosofiska åskådning och ideologi (4). Konsekvenserna av libertarianismens syn på människan och hennes naturliga sätt att leva leder då till vissa fundamentala slutsatser:
- Varje individ är unik, äger sig själv, är sitt eget ändamål, och har ett okränkbart värde.
- Detta skapar en Rätt till det Egna Livet (REL) för varje enskild människa. Den rätten innebär, att personer i alla avseenden (med få undantag) ska få bestämma själva och över sig själva.
- Den bestämmanderätten innebär en oavvislig fordran på självständighet (eller oberoende) för varje människa.
- För att en medborgare ska kunna nå och uppleva självständighet och realisera Rätten till det Egna Livet ställs inledningsvis ett fundamentalt krav på det aktuella landets författning (eller politiska praxis), vilket förverkligar oberoendet. Kravet är att landet erkänner människans Individuella Rättigheter (3). Dessa blir grunden för ett fritt och gott samhälle, där individen och sedan familjen är basenheten, och lämpliga institutioner och lagar skyddar människors fria och nära samverkan.
Dessa rättigheter avspeglar också huvuddelen av de viktigaste grundvärdena i libertarianismen. Dessa är främst fyra:
- en tro på det mänskliga förnuftet och dess förmåga till korrekta bedömningar i alla livssituationer,
- människans individuella värde och självständighet (individualism). Det medför bl a höga krav på personlig frihet och ett absolut förbud i samhället att använda våld för att nå värden,
- rättvisa och
- medmänsklighet (se nedan).
Som ofta sker gällande yngre ideologier förekommer ibland missuppfattningar gällande deras principer. Denna fråga kommenterades i (3).
Det personligen ansvarstagande samhället, vilket libertarianismen förespråkar, medför naturligtvis viss fordran på medborgarna.
Ideologin pekar därför ut ett antal områden, som är särskilt viktiga för att individen ska kunna realisera det liv, som det fria samhället möjliggör för henne. Ett gäller den kunskap och det tänkande en person inledningsvis bör skaffa sig respektive utföra för att kunna leva det liv hon önskar.
Det berör då hennes livssyn omfattande: världen, vilka egenskaper människan har, och vilket samhälle, som är lämpligt för Homo Sapiens. En annan viktig komponent gäller hur hon väljer att styra det egna livet:
- Vilken människa vill hon utvecklas till?
- Vilka värderingar och mål är då viktiga?
- Hur ska hon sedan handla för att realisera dessa, och vilka vanor bör eftersträvas ?
Ett andra område avser ett antal viktiga önskemål gällande hennes handlande och bakgrunden till detta.
- Vet hon hur hennes medvetande fungerar och hur hennes känslor skapas, och hur dessa bör behandlas?
- Förstår hon verkligen vilken människans natur och förmåga är och vikten av att fatta rationella beslut som grund för handlingar?
- Realiserar hon genom sitt tänkande och beteende full andlig självständighet och
- tar hon även materiellt fullständigt ansvar för sin egen och familjens levnad?
- Beslutar hon (och därefter genomför praktiskt) vilket ansvar hon önskar ta för andra (utanför familjen) och för sitt land?
Några huvudprinciper för stat och samhälle
I den libertarianska staten existerar individer i fri samverkan och respekten för REL (Rätt till det Egna Livet) är styrande. Reformerade institutioner och lagar bildar grunden för det goda samhället.
I en tidigare artikel beskrevs ett av libertarianismens syften som:
”.. ett i alla avseenden dynamiskt samhälle, som skapar otaliga möjligheter för individen att realisera sin potential….Målet är att möjliggöra mänsklig frihet i alla avseenden, vilket skapar största möjliga utveckling, vilket troligen också innebär en explosion av skillnader – av alla slag – mellan människor”.
Eftersom målet för goda människor just är:
”…att maximalt utnyttja sin kraft, sitt tänkande, sina unika egenskaper och särskilt sin kreativitet, sammanfaller det fria samhällets mål med individernas. Sammantaget leder det till ett gott samhälle”.
Man låter – inte hundra – utan miljoner blommor fritt blomma och fruktar – till skillnad från kollektivistiska stater – inte alls de resultat detta bringar.
Den enorma variation och oväntade prestationer och utfall, som vid sidan av den höga produktiviteten ofjättrade människor åstadkommer, är på sikt till utomordentlig nytta för alla.
Att leva i ett libertarianskt samhälle leder till nya institutioner, ideer, ambitioner och mänskliga prestationer.
Bland de grundläggande synsätten gällande samhället märks följande:
a) Våld är ej tillåtet för att ta värden från individer. De individuella rättigheterna (3) är avgörande, och det fria samhället tillåter exempelvis inte särskilda betungande skatter för individer med resurser andra önskar att de hade.
b) Individens fria val är avgörande vid alla beslut gällande henne, som hon själv kan fatta.
c) Demokrati är nödvändigt för gemensamma beslut, men områdena för offentliga avgöranden är mycket kraftigt begränsade jämfört med dagens situation. Där individen kan besluta, ska ju demokratiska beslut inte tillämpas.
Människor har på basis av REL rätt att bestämma om sina egna liv, vilket naturligtvis avsevärt minskar den offentliga verksamheten, men en ansvarsfull övergång till det fria samhället – den Civila VälfärdsStaten – innebär en lång process, under vilken offentliga och privata system existerar sida vid sida på vissa områden. Pensionssystemet är ett exempel.
Vi kommer också senare att ha behov av många andra gemensamma beslut av vissa slag, vilka bara kan fattas demokratiskt. Ifall t ex privat socialhjälp inte räcker, vilket det naturligtvis under viss tid inte gör, ska det offentliga stå som garant (se nedan).
d) Marknader är den huvudsakliga metoden att utbyta tjänster och produkter i samhället. Därför är den fria konkurrensen av ytterst stor betydelse, och dess existens ska – om nödvändigt – skyddas. Bla von Mises och F. Hayek har gett värdefulla beskrivningar av synsätten och metoderna lämpliga i ett fritt samhälle.
Ett oavvisligt libertarianskt krav på människan är att ta hand om sina egna och familjens materiella behov. Att klara sig själv (och sin familj) är den princip, som ska gälla i samhället. Om en individ behöver hjälp, bör denne hjälpas av andra.
Den frivilliga hjälp, som personer tidigare gav i ett mycket fattigare samhälle som komplement till dess offentliga åtgärder, föll bort i StatsVälfärdsStaten. En konsekvens av det kollektivistiska samhället har blivit en brist på personligt ansvar.
Den stora frihet, som individer har i det libertarianska landet, är då också med nödvändighet förknippad med att ta hand om människor, som inte kan klara sig själva och inte har privat hjälp.
Historiskt sett har man i Sverige sedan femtonhundratalet lagt den bördan på det offentliga. Libertarianska principer kan inte tolkas så, att människor dör av brist på mat eller omvårdnad i detta samhälle. Principerna förutsätter ju en naturlig medmänsklighet, eftersom de annars inte skulle ha formulerats på det vis de gjorde.
De extrema tolkningarna: att i samhällets allmänna välfärd ignorera dödsfall skulle också praktiskt politiskt göra det omöjligt att skapa en libertariansk stat, och bara ideologins fiender använder därför sådana.
I ett gott samhälle kan man med hög sannolikhet också räkna med betydande frivilliga insatser för andra och okända människor. Dock vet ännu ingen i vilken omfattning det kommer att ske. Det offentliga ska därför som nu garantera tillräcklig hjälp för alla medborgare, som inte själva kan handha sin livssituation och inte får hjälp av andra. Ingen lämnas ensam i det libertarianska samhället.
De två typerna av välfärdsstater
I en bok från 2017 (5) beskrevs två samhällstyper: StatsVälfärdsStaten (SVS) och den Civila VälfärdsStaten (CVS). SVS gäller en stat och ett samhälle av svensk typ, där det offentliga tagit över ansvaret för individerna beträffande väldigt många områden av vikt för dessa och skapat kollektivistiska system. Staten beslutar och reglerar mycket i samhället.
Den väldiga offentliga aktiviteten och målet att hålla särskilda väljargrupper nöjda kräver också mycket höga skatter och avgifter. Individens aktiviteter kommer så småningom vara ytterst inringat av offentlig lagstiftning och samhällsregler. De allra flesta aspekter av mänskligt liv påverkas därför djupt av offentliga beslut. Exemplet Sverige visar underlägsenheten hos SVS som samhällsmodell (2).
I den Civila VälfärdsStaten respekteras Rätten till det Egna Livet. Individen får så långt möjligt är fatta egna beslut och själv forma sitt liv. En rad alternativ kommer på många områden att skapas för möjliggöra detta. Hon skapar då sin egen välfärd genom att ingå i fri samverkan med andra och fria avtal gällande funktioner, som staten tidigare tagit över.
Det blir ett konsekvent personligt ansvarstagande samhälle. De nya möjligheterna för den enskilde individen att ta initiativ och agera är i denna miljö vidsträckta, och tillväxten – och därmed resurserna i samhället– kommer troligen att öka kraftigt i det libertarianska landet.
Den allmänna välfärden i CVS kommer efter en övergångsperiod att klart överträffa den i SVS. Dessutom kommer länders nationella suveränitet bevaras och auktoritära överstatliga regeringar hindras. I den aktuella boken behandlades bl a hur övergången gällande en rad områden från SVS till CVS kan läsa mer här:
- Den politiska globalismen – Sveriges största samhällsfiende – del 1
- Vad har dagens stora ideologier i Väst lett till? Det svenska exemplet – Del 1 och Vad har dagens stora ideologier i Väst lett till? Det svenska exemplet – Del 2
- Se avsnitt II, I och IV i: Libertarianismens grunder (Contra)
- Libertarianismen behandlar dels sådana frågor, som naturligt hör till filosofins område, och är dessutom en ideologi med detaljerade slutsatser gällande samhället.
- Se: Ahlmark, Dan (2017). VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten. Tidigare Realia Förlag, Stockholm; numera Kindle.
Text: Dan Ahlmark
Relaterat
- Worldpopulationreview.com: Libertarian Countries 2022
Den man kallar libertarianism är ett vackrare ord för Absolut Egoism. Den går inte att genomföra eftersom absolut frihet inkräktar på någon annans rätt och frihet. Och det får man enligt den liberala doktrinen inte göra. Alltså en rejäl självmotsägelse och ett försvar för just Absolut Egoism. Dvs Mörker och ondska.
Varför ska just den starke inte få utvecklas till sin fulla potential?
The strawman technique is a tactic used in debates or arguments in which an opponent’s argument is distorted or exaggerated, and then attacked the distorted version rather than the actual argument.
This is considered a logical fallacy because it involves attacking a misrepresentation of an argument rather than the argument itself, and is generally considered to be a dishonest or deceptive tactic.
Jo det går alldedes utmärkt, om den ’starke’ sedan har lärt sig att använda sina överskottsresurser till att hjälpa och stötta andra (om de så önskar)
Huvudinnebörden av libertarianism är att människor själva bestämmer sina värderingar genom ett självständigt och rationellt tänkande. Huruvida detta leder till mer eller mindre egoism jämfört med dagens samhälle vet jag inte.
Samhället ska definiera människors individuella rättigheter och placera dem i landets författning. Dessa anger vad individerna kan göra. Det finns alltså ingen självmotsägelse här. Vilka rättigheterna bör vara har jag angett i : https://www.contra.nu/contra-articles/libertarianismens-grunder/ se avsnitt IV.
Du verkar inte kunna eller ha förstått något om libertarianismen. Läs vidare och lär Dig mera om ideologin.
The last thing any country needs is new political parties and further ways to split us.
Men/ women, black white, religion, Vaxxed non Vaxxed.
People instead need to wake up that we’ve been lied to and kept in the dar for 1000s of years.
All major political groups within the UN countries are controlled by the same people, as Lenin said if you want to control the opposition, lead it yourself.
People need to learn that everything is a lie, how money works, what this world really is, that there’s no such thing as as honest journalism, that nearly all science is based on lies and who we really are.
Once they wake up, then they can learn to love and this will be the end of politics.
Den man kallar libertarianism är ett vackrare ord för Absolut Egoism. Den går inte att genomföra eftersom absolut frihet inkräktar på någon annans rätt och frihet. Och det får man enligt den liberala doktrinen inte göra. Alltså en rejäl självmotsägelse och ett försvar för just Absolut Egoism. Dvs Mörker och ondska.
Varför ska just den starke inte få utvecklas till sin fulla potential?
The strawman technique is a tactic used in debates or arguments in which an opponent’s argument is distorted or exaggerated, and then attacked the distorted version rather than the actual argument.
This is considered a logical fallacy because it involves attacking a misrepresentation of an argument rather than the argument itself, and is generally considered to be a dishonest or deceptive tactic.
Jo det går alldedes utmärkt, om den ’starke’ sedan har lärt sig att använda sina överskottsresurser till att hjälpa och stötta andra (om de så önskar)
Huvudinnebörden av libertarianism är att människor själva bestämmer sina värderingar genom ett självständigt och rationellt tänkande. Huruvida detta leder till mer eller mindre egoism jämfört med dagens samhälle vet jag inte.
Samhället ska definiera människors individuella rättigheter och placera dem i landets författning. Dessa anger vad individerna kan göra. Det finns alltså ingen självmotsägelse här. Vilka rättigheterna bör vara har jag angett i : https://www.contra.nu/contra-articles/libertarianismens-grunder/ se avsnitt IV.
Du verkar inte kunna eller ha förstått något om libertarianismen. Läs vidare och lär Dig mera om ideologin.
The last thing any country needs is new political parties and further ways to split us.
Men/ women, black white, religion, Vaxxed non Vaxxed.
People instead need to wake up that we’ve been lied to and kept in the dar for 1000s of years.
All major political groups within the UN countries are controlled by the same people, as Lenin said if you want to control the opposition, lead it yourself.
People need to learn that everything is a lie, how money works, what this world really is, that there’s no such thing as as honest journalism, that nearly all science is based on lies and who we really are.
Once they wake up, then they can learn to love and this will be the end of politics.
Kan man säga att libertarianismen är i samklang med Great Reset?
Dvs som en förberedelse på att en stor systemupplösande kris är i fortskridande och de som börjar förbereda sig i tid kan utgöra framtida herdar för flocken.
Kan man annars verkligen få folk att ge ’socialisterna’ sparken?
Det gillar ju sin vasallstatus.
Tja, det beror på vad Du menar med ”samklang”. Den Nya Världsordningen står nästan på alla punkter i motsättning till libertarianismen, och om den förra etableras är den en oerhörd fara för ett mycket varaktigt förtryck i världen. Därför finns inga skäl att på något vis se positivt på en eventuell seger för denna världsordning.
Du har rättt i att samtidigt kommer dess framgång visa hur kraftlösa de nuvarande borgerliga politiska ideologierna är. De är alldeles för svaga för att stå emot, och detta skapar självfallet ett enormt behov av en ny frihetlig åskådning. Eftersom libertarianismen då är den främsta frihetliga och rationella ideologin, som är emot konservatismen ( i europeisk mening), socialliberalismen, ny och traditionell socialism samt globalismen och dessutom kan erbjuda ett gott samhälle med marknadsekonomi, kan libertarianismen fylla tomrummet efter kollapsen av de traditionella ideologierna. Det är väl detta Du menar med samklang: klara tillväxtmöjligheter pga odugligheten hos de traditionella borgerliga åskådningarna. Jag önskar dock inte på något vis att detta blir en realitet. Den politiska globalismen är alltför farlig och destruktiv i alla avseenden. .
Kan man säga att libertarianismen är i samklang med Great Reset?
Dvs som en förberedelse på att en stor systemupplösande kris är i fortskridande och de som börjar förbereda sig i tid kan utgöra framtida herdar för flocken.
Kan man annars verkligen få folk att ge ’socialisterna’ sparken?
Det gillar ju sin vasallstatus.
Tja, det beror på vad Du menar med ”samklang”. Den Nya Världsordningen står nästan på alla punkter i motsättning till libertarianismen, och om den förra etableras är den en oerhörd fara för ett mycket varaktigt förtryck i världen. Därför finns inga skäl att på något vis se positivt på en eventuell seger för denna världsordning.
Du har rättt i att samtidigt kommer dess framgång visa hur kraftlösa de nuvarande borgerliga politiska ideologierna är. De är alldeles för svaga för att stå emot, och detta skapar självfallet ett enormt behov av en ny frihetlig åskådning. Eftersom libertarianismen då är den främsta frihetliga och rationella ideologin, som är emot konservatismen ( i europeisk mening), socialliberalismen, ny och traditionell socialism samt globalismen och dessutom kan erbjuda ett gott samhälle med marknadsekonomi, kan libertarianismen fylla tomrummet efter kollapsen av de traditionella ideologierna. Det är väl detta Du menar med samklang: klara tillväxtmöjligheter pga odugligheten hos de traditionella borgerliga åskådningarna. Jag önskar dock inte på något vis att detta blir en realitet. Den politiska globalismen är alltför farlig och destruktiv i alla avseenden. .
Intressant, men hur långt går friheten egentligen i en sådan samhällsstruktur? Ska man t.ex. kunna välja att stå utanför genom att närsomhelst avsäga sig sitt personnummer och därigenom stå fri från alla krav (samt inte ha rätt att begära något) från ett sådant system?
Ska man vara tvungen att betala skatt eller ska det baseras på frivillighet? Ponera att man om man upprättar ett formellt avtal med systemet så är väl detta ok, men om det inte finns något sådant och skatt ändå avkrävs så är det väl inte baserat på äkta frihet?
Min egen åsikt är att skattesystemet, värnplikt etc gäller alla. Skatt baseras alltså inte på frivillighet. Den ”äkta frihet” Du talar om kan vi ta upp när vi efter många decennier realiserat en stor del av libertarianismen i samhället. Men vad jag talar om är en successiv övergång.
När Du talar om att stå fri från alla krav och inte har rätt att begära något, kan det dock inte gälla exempelvis rättssystemet. Ingen kan leva utanför det inom landets territorium. Men det kostar något. Deltagande i försvaret kan heller inte vara frivilligt.
Så min åsikt är att avsägande av sitt personnummer – i den mening Du menar – går inte. Men att vi under det första seklet inte når 100 % frihet tycker jag inte är ett problem. 95 % är fullt OK. Vi får inte vara sådana extremister att vi gör det libertarianska samhället till en omöjlighet – praktiskt och i människors ögon – och därför aldrig får uppleva det.
Du har nog en mer realistisk bild än vad jag har, där jag kanske har en mer idealistisk syn. Är medveten om att man inte kan undgå lagar genom att checka ut från systemet. Med min ”idealistiska syn” anser jag dock att ingen av människan nedskriven lag behövs i ett äkta libertarianskt samhälle.
När man är mentalt och spirituellt mogen för att ”lämna” så har man redan insett att några nedskrivna lagar egentligen inte behövs. Ens handlingar baseras istället på en stark moralisk kompass samt på en hög utvecklad orsak-och-verkan-insikt. Detta baserat på sambandet hög moral – hög grad av frihet, och tvärtom. Men ok, så länge nedskrivna lagar inte inkräktar på suveräniteten har jag inget problem med detta.
Att vissa saker som skattebetalande samt deltagande i försvar inte ska vara frivilliga har jag fler invändningar mot. Varför ska en stat, eller någon annan entitet för den delen, ha den oinskränkta makten att (med våld i förlängningen) beslagta en del av ditt förvärv? Ponera att det bara fanns två familjer på jorden varav den ena hade en sjuk familjemedlem varpå familjen hade begränsade möjligheter att skaffa mat etc. Ger det dem fortfarande makt att med våld tvinga av den friska familjen en del av deras mat? Har även svårt att se att en försvarsmakt överhuvudtaget ska behövas i ett äkta libertarianskt system.
Den typ av system som du föreslår är helt klart ett steg i rätt riktning men är i grunden fortfarande samma typ av slaveri vi redan befinner oss i.
Kan hålla med dig på ett ideologiskt plan men samtidigt är begrepp som försvar ett måste och kollektiva lösningen likaså. För även om din moral är hög, finns det andra som inte ligger sömnlös samt har inte har några skrupler inför att stjäla det du har förvärvat och slår dessa kretsar sig samman med andra är din “army of one” inte mycket att hänga i julgranen – vi behöver försvara oss, kollektivt. Här kommer värnplikten.
Så fort man har något som är attraktivt kommer någon annan part också tycka det och ta det som är ditt eller försöka ta det ifrån dig. Antingen försvara du dig eller så gör du inte det.
Vi har nämligen något kollektivt som är attraktivt i andras ögon, nämligen ett land. Det märkliga är att många inte inser detta trots att de håller på att förlora sitt land.
Håller med om att rätten till självförsvar är fundamental men är det inte dags att ifrågasätta hierarkiska och auktoritära strukturer som militären ändå är? ”Where attention goes, energy flows” eller ”det man fokuserar på får man mer av”. Ta Costa Rica till exempel. Ett relativt välmående land i Centralamerika med en lycklig och positiv befolkning. Detta lilla land beslutade redan 1948 att avskaffa sin militär och har sedan dess haft freden som högsta prioritet. De har heller inga militära samarbeten/avtal med andra länder. Trots att de har haft flera påhälsningar av sin grannes (Nicaragua) militär vid gränsfloden San Juan, där framförallt det sandinistiska styret med Daniel Ortega i spetsen har varit drivande, så har de med diplomati lyckats hålla eskalerande konflikter stången.
I min naiva värld tror och hoppas jag att fotfolk i militärstrukturer på sikt kommer att höja sin medvetenhet så pass att de vägrar att fortsätta sin roll som soul-dier (soldier). Som en kanske ännu mer naiv föreställning tror jag även att det finns metafysiska lagar som kan påverka utgången av vissa situationer där medvetandenivån hos ett kollektiv kan spela en viss roll, som i fallet Costa Rica.
I dagens Sverige är det väl förresten inte externa hot i form av anfallskrig som är den största faran utan det skeende vi (för tillfället?) ser, som ju flitigt uppmärksammas på denna site. Mot detta finns ingen armé som kommer till undsättning utan där står vi till sist själva i vilket fall som.
Intressant, men hur långt går friheten egentligen i en sådan samhällsstruktur? Ska man t.ex. kunna välja att stå utanför genom att närsomhelst avsäga sig sitt personnummer och därigenom stå fri från alla krav (samt inte ha rätt att begära något) från ett sådant system?
Ska man vara tvungen att betala skatt eller ska det baseras på frivillighet? Ponera att man om man upprättar ett formellt avtal med systemet så är väl detta ok, men om det inte finns något sådant och skatt ändå avkrävs så är det väl inte baserat på äkta frihet?
Min egen åsikt är att skattesystemet, värnplikt etc gäller alla. Skatt baseras alltså inte på frivillighet. Den ”äkta frihet” Du talar om kan vi ta upp när vi efter många decennier realiserat en stor del av libertarianismen i samhället. Men vad jag talar om är en successiv övergång.
När Du talar om att stå fri från alla krav och inte har rätt att begära något, kan det dock inte gälla exempelvis rättssystemet. Ingen kan leva utanför det inom landets territorium. Men det kostar något. Deltagande i försvaret kan heller inte vara frivilligt.
Så min åsikt är att avsägande av sitt personnummer – i den mening Du menar – går inte. Men att vi under det första seklet inte når 100 % frihet tycker jag inte är ett problem. 95 % är fullt OK. Vi får inte vara sådana extremister att vi gör det libertarianska samhället till en omöjlighet – praktiskt och i människors ögon – och därför aldrig får uppleva det.
Du har nog en mer realistisk bild än vad jag har, där jag kanske har en mer idealistisk syn. Är medveten om att man inte kan undgå lagar genom att checka ut från systemet. Med min ”idealistiska syn” anser jag dock att ingen av människan nedskriven lag behövs i ett äkta libertarianskt samhälle.
När man är mentalt och spirituellt mogen för att ”lämna” så har man redan insett att några nedskrivna lagar egentligen inte behövs. Ens handlingar baseras istället på en stark moralisk kompass samt på en hög utvecklad orsak-och-verkan-insikt. Detta baserat på sambandet hög moral – hög grad av frihet, och tvärtom. Men ok, så länge nedskrivna lagar inte inkräktar på suveräniteten har jag inget problem med detta.
Att vissa saker som skattebetalande samt deltagande i försvar inte ska vara frivilliga har jag fler invändningar mot. Varför ska en stat, eller någon annan entitet för den delen, ha den oinskränkta makten att (med våld i förlängningen) beslagta en del av ditt förvärv? Ponera att det bara fanns två familjer på jorden varav den ena hade en sjuk familjemedlem varpå familjen hade begränsade möjligheter att skaffa mat etc. Ger det dem fortfarande makt att med våld tvinga av den friska familjen en del av deras mat? Har även svårt att se att en försvarsmakt överhuvudtaget ska behövas i ett äkta libertarianskt system.
Den typ av system som du föreslår är helt klart ett steg i rätt riktning men är i grunden fortfarande samma typ av slaveri vi redan befinner oss i.
Kan hålla med dig på ett ideologiskt plan men samtidigt är begrepp som försvar ett måste och kollektiva lösningen likaså. För även om din moral är hög, finns det andra som inte ligger sömnlös samt har inte har några skrupler inför att stjäla det du har förvärvat och slår dessa kretsar sig samman med andra är din ”army of one” inte mycket att hänga i julgranen – vi behöver försvara oss, kollektivt. Här kommer värnplikten.
Så fort man har något som är attraktivt kommer någon annan part också tycka det och ta det som är ditt eller försöka ta det ifrån dig. Antingen försvara du dig eller så gör du inte det.
Vi har nämligen något kollektivt som är attraktivt i andras ögon, nämligen ett land. Det märkliga är att många inte inser detta trots att de håller på att förlora sitt land.
Håller med om att rätten till självförsvar är fundamental men är det inte dags att ifrågasätta hierarkiska och auktoritära strukturer som militären ändå är? ”Where attention goes, energy flows” eller ”det man fokuserar på får man mer av”. Ta Costa Rica till exempel. Ett relativt välmående land i Centralamerika med en lycklig och positiv befolkning. Detta lilla land beslutade redan 1948 att avskaffa sin militär och har sedan dess haft freden som högsta prioritet. De har heller inga militära samarbeten/avtal med andra länder. Trots att de har haft flera påhälsningar av sin grannes (Nicaragua) militär vid gränsfloden San Juan, där framförallt det sandinistiska styret med Daniel Ortega i spetsen har varit drivande, så har de med diplomati lyckats hålla eskalerande konflikter stången.
I min naiva värld tror och hoppas jag att fotfolk i militärstrukturer på sikt kommer att höja sin medvetenhet så pass att de vägrar att fortsätta sin roll som soul-dier (soldier). Som en kanske ännu mer naiv föreställning tror jag även att det finns metafysiska lagar som kan påverka utgången av vissa situationer där medvetandenivån hos ett kollektiv kan spela en viss roll, som i fallet Costa Rica.
I dagens Sverige är det väl förresten inte externa hot i form av anfallskrig som är den största faran utan det skeende vi (för tillfället?) ser, som ju flitigt uppmärksammas på denna site. Mot detta finns ingen armé som kommer till undsättning utan där står vi till sist själva i vilket fall som.