Stöd NewsVoice så att vi säkrar verksamheten tom juni!

23%

23.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera.

Recension av boken “Kungen av plantor” av Anders Sydborg och Ann-Sofie Jakobsson

publicerad 22 februari 2023
- Pia Hellertz
Ann-Sofie Jakobsson och Anders Sydborg

RECENSION. Frågan är om jag inte just läst en av de viktigaste böcker som någonsin skrivits på svenska. Den ger lösningar och hopp. Den tog en och en halv dag att läsa. Jag kunde inte lägga den ifrån mig.

Under den största delen av mitt nu 81-åriga liv har jag levt med föreställningen att hampa, cannabis, marijuana och hasch var olika namn på samma sak, d.v.s. det som mina kompisar rökte när vi var unga. Jag prövade två gånger i 20-25-årsåldern.

Första gången fick jag en stark och vacker färgupplevelse, men jag kände att jag inte ville uppleva detta. Jag minns att jag tänkte att jag ville ”se verkligheten som den är”. Andra gången var det en musikfestival på Gärdet i Stockholm med hundratals ungdomar. Alla omkring mig rökte så jag prövade igen, men det lockade inte.

Boken: Kungen av plantor
Boken: Kungen av plantor. Bild: Kungenavplantor.se

Att läsa Anders Sydborgs och Ann-Sofie Jakobssons bok ”Kungen av plantor” var en verklig ögonöppnare. Det är ett gediget ingående grävande om hampaplantan, dess historia och dess användning. Och jag vet nu att det är viss skillnad mellan hampa och hasch. Den borde läsas av varenda läkar- och sjuksköterskestuderande och även av färdigutbildade inom sjukvården. Och egentligen av alla andra också.

Vilka är författarna?

Anders Sydborg har gjort sig känd för många saker. Han berättar själv i inledningen att han kallades ”King of the Castle – skrothandlaren med det rosa slottet” (s. 9). Han kanske är mest känd som miljonären som blev rik på skrot och köpte ett rosa slott, men sen blev bankrutt.

Han har sen en tid tillbaka åkt runt i Sverige och mätt upp strålningen från 5G-master, vilket han berättar om i sin kanal på nätet. Han har också sen en tid framgångsrikt kämpat för kontanternas bevarande. Nu är han aktiv ”vaccinmot-ståndare”. Nätet är fullt av desinformation, skvaller och förlöjliganden, men han står rakryggad och öppen om sitt liv och han är helt klart en mycket ovanlig kämpe och en förebild för oss. Han har i skrivande stund fyllt 51 år.

År 2020 fick han 2000-Talets Vetenskaps Gnistanpris för sitt arbete med strålningen från basstationer, mobiler, routers mm och hur man på bästa sätt kan skydda sig

Ann-Sofie Jakobsson presenteras som hovslagare och personlig tränare. Hon är Anders’ livskamrat.

Hampa – en historisk planta

Författarna inleder med att berätta om hampans historia. Bland annat att det äldsta plagget i världen vävdes med hampans fibrer (s. 13). De skriver:

”Denna magiska gåva från gudarna har varit en del av vår kultur i tusentals år”.

Jag måste också citera de användningsområden som författarna tar upp:

”Mat, medicin, drivmedel, olja, byggnadsmaterial, giftfri hållbar och billig isolering (som mössen inte gillar att bosätta sig i), giftfri plast (där alla befintliga plastprodukter skulle kunna ersättas av hampaplast som är biologiskt nedbrytbart i naturen). Likaså skor, kläder (de första jeansen i världen gjordes av hampa), rep, hattar, plånböcker, hus, bilar med mera…” (s. 14).

Ovanstående bilder är skärmdumpar från en intressant video med fantastiska bilder av hus och byggnadsmaterial gjort av hampa. Den visar att hampahus, förutom att vara helt miljövänliga, inte kan brinna och lockar inte till sig råttor och ohyra med mera. [1]

Jag blir enormt häpen och undrande över dessa uppgifter och jag håller med författarna som frågar sig: Varför är då hampa föremål för så mycket kontroll och förbud världen över?

Läsaren förstår genast att svaret finns i stycket ovan som anger användnings-områden. Det är pengar och makt som styr. Finanseliten kan inte tjäna lika mycket pengar på lättodlad och relativt lätthanterad hampa, som på syntetiska och andra råvaror.

Författarna berättar ingående om hampans ursprung. Bland annat kom hampan till Sverige under järnåldern vilket textilfynd visat. Hampa odlades i min hembygd Jämtland  på 200- och 300-talet, men odlingen verkar ha tagit fart på 600-talet i flera andra landskap (s. 21).

Johann Gutenberg tryckte den första Bibeln på papper av hampa på 1400-talet (s. 21).

Mellan 1869 och 1950 fanns cannabis på apotek i Sverige, men under 1900-talet svartmålades och förbjöds hampan i många länder. Den narkotika-klassades och fick inte odlas fritt i Europa eller USA (s. 22). Men författarna berättar att det idag är lagligt att odla det som kallas industrihampa, men… Jag hänvisar läsaren till boken (s. 22).

En mycket intressant uppgift som jag inte kände till är att läkemedels-
industrin inte får ta patent på ett ämne i naturen, så de kan inte tjäna pengar på hampan förutom om dess substanser blir läkemedelsklassade (s. 78). Läkemedelsindustrin löser ”problemet” med att skapa syntetiska varianter på naturens läkeörter och kan då få patent på läkemedlet (s. 174). Men Anders och Ann-Sofie betonar att dessa syntetiska produkter inte innehåller alla de verksamma ämnen som finns i den naturliga örten.

Industriell hampa - Foto: Stuart Scott, The Herald
Industriell hampa – Foto: Stuart Scott, The Herald

Miljöperspektiv på hampa

Författarna jämför exempelvis hampaodling med bomullsodling och konstaterar att hampaodling är avsevärt mycket mer miljövänligt än odling av bomull och visar det med många intressanta exempel (s. 25). Jag tar bara ett exempel med hjälp av ett citat:

”Bomullsplantor, till skillnad från hampa är känsliga för skadedjur och kräver stor användning av miljöskadliga kemiska bekämpningsmedel.  …
Hampa producerar dessutom dubbelt så stor skörd som bomull, textilier av hampa är varmare …” (s. 25)

Människors berättelser

Författarna har haft kontakt med många människor som fått möjlighet att använda sig av den CBD-olja som författarna rekommenderar, CBD-oljan som produceras av hampaplantan. Dessa berättelser är kanske det som väcker starkaste känslorna – men också en viss upprördhet. Varför får inte vi alla självklart tillgång till detta mirakelmedel? Jag vet att det är en dum fråga. Såg ett mycket talande uttryck nyligen: ”En botad patient är en kund mindre!”

En av de personer författarna berättar om konstaterar klokt: ”Tänk vad skattemedel vi kan spara om fler får börja må så bra som jag gör!” (s. 18), men vi vet också att det finns finansfamiljer som tjänar många miljoner på att sälja mediciner och vacciner med mera och inte intresserade av att bota.

Bild: CBD produkter i Europa. Foto: CBD-Infos-com Licens: Pixabay.com
Bild: CBD produkter i Europa. Foto: CBD-Infos-com Licens: Pixabay.com

CBD-oljan

Författarna berättar ingående vad CBD-oljan kan användas till. Det verkar vara till allt… (se ex. s. 33ff). De går också mycket ingående in på hur olika procentenheter av THC, Tetrahydrocannabinol, ”den cannabinoid i cannabis-plantan som kan ge ett rus” (s. 35) påverkar kroppen. Jag citerar:

”Det behövs inte många droppar per dag för att få hälsoeffekter av en medicinsk olja. I en terapeutisk dos på 1-5 droppar blir den inte psykoaktiv, vid högre dos än så bör man iaktta försiktighet, bland annat vid bilkörning och så vidare. Bäst tas den på kvällen innan läggdags” (s. 42).

CBD-oljan, mirakelmedicinen, utvinns ur hampaplantan. Författarna konstaterar att det inte är ett läkemedel, även om Läkemedelsverket har velat klassa den som det. Den är ett kosttillskott (s. 19). Författarna berättar att CBD inte är narkotika-klassat men medicinklassades nyligen av Läkemedelsverket. Det gör att allmänheten inte längre har möjlighet att köpa det som tillskott i hälsokost-butiker (s. 39).

Författarna går mycket ingående in på CBD-oljan, men även CBG-oljan, MCT-olja, THC med mera. Det gäller att veta vilken olja man bör använda och i vilken omfattning – antal droppar. Författarna beskriver de fördelar man kan uppleva vid en kombination av olika oljor och berättar om personer som upplevt starka positiva konsekvenser av användningen (s. 92ff).

Ett helt kapitel ägnas åt ämnet dosering (s. 97ff). Bland annat att man ska droppa oljan under tungan, att oljan ska ligga kvar minst en minut och mycket mera…

Författarna går även in på hur man kan använda CBD-oljan på djur och berättar hur många droppar man kan använda på katter, hundar, hästar och kor och hur många droppar det är lämpligt att droppa under tungan på djuren (s. 119).

När jag Googlar på CBD-olja ser jag att det finns ett stort utbud. Jag rekommenderar varmt att man läser Anders och Ann-Sofies bok för att få hjälp att söka och hitta i djungeln.

Historien om varför hampa förbjöds

Författarna berättar om hur amerikanska kongressen vill kontrollera och beskatta handeln med opiater, kokaplantan och cannabis (”det vill säga hampa som gick under skällsordet Marijuana”, s. 61).

Rockefellerklanen hade blivit rikast i världen på att sälja olja. ”När Ford Motors lyckades extrahera etanol från hampa, blev hampan ett stort hot mot oljeindustrin”, skriver författarna. De går mycket ingående in på den intressanta historiska beskrivningen av de makter som så småningom, med hjälp av Flexner-rapporten lyckades få alla natur-mediciner, och alla naturliga behandlingar förbjudna.[2]

Tiotusentals örtmedicinare blev arbetslösa och förbjudna att bedriva sin verksamhet. Det startade en häxjakt på alternativterapeuter och naturläkare. Tusentals fängslades, dog eller ”försvann under konstiga former” (s. 64).

Det är en ”häxjakt” vi också sett i Sverige, nu senast här i Örebro, där lokaltidningen Nerikes Allehanda har besökt några alternativterapeuter och skrivit förlöjligande och karaktärsmördande artiklar om dem.

Fredag, lördag och söndag, 26-28 augusti i år, hade Nerikes Allehanda (NA) tre ”kritiska” artiklar mot naturmedicinare, som de kallar ”bluffvården”. De hade valt ut tre personer som sysslar med blodanalys, frekvensmedicin och homeopati och använt Wallraff-metoden [3] för att få dom att prata – och sen har de förvrängt så det passat NA:s syfte, vilket tydligt ligger i linje med Flexner-rapportens intentioner, d.v.s. att förlöjliga naturmetoder för att få människor att i stället använda läkemedelsindustrins produkter.

Författarna berättar att det nyligen förbjudits försäljning av CBD-oljor som kosttillskott i Sverige. Eftersom det visade sig vara så bra för vår hälsa så ”bestämdes det plötsligt, över våra huvuden, att det skulle klassas som läkemedel” (s. 86). Författarna berättar ingående om detta i kapitlet ”Moment 22”.

I ett kapitel redogör författarna ingående för olika medicinalväxter (s. 173). Blad, svampar, örter, rötter och blommor har använts för sina läkande egenskaper så länge människan funnits. Jag gick för många år sedan en kurs för en naturläkare, Lennart Almén, som var extremt kunnig på växter, både de odlade och de vilda. Han började kursen med att säga: ”Det finns människor som har svultit ihjäl medan de gått omkring i mat”.

Anders och Ann-Sofie skriver om den häxjakt som genomfördes perioden 1480-1700 på människor som uppfattades vara ”häxor, trollkarlar och kättare” (s. 173). Men så sent som 1944 dömdes en brittisk kvinna för häxeri. Det var enligt författarna den sista. Men, som jag nämnt ovan, så pågår det fortfarande ett slags ”häxjakter” på alternativterapeuter som använder kosttillskott, vitaminer, örter m.m. för att hjälpa sjuka människor.

Jag är själv en av dem som sen över 30 år tillbaka i princip bara använder alternativbehandling. Jag går till skolmedicinen för att ta prover, sen testar jag mina ”alternativare” om han eller hon gör liknande bedömning med sina metoder. Det har lett till att jag med tiden fått större förtroende för naturterapeuterna och avsevärt minskat förtroende för skolmedicinen.[4]

Det är kusligt att inte kunna lita på sjukvården. Man blir väldigt, väldigt ensam med sina krämpor och sina frågor. På äldre dar har jag tvingats anlita sjuk-vården och tyvärr om och om igen blivit besviken.

Lukrativa medicinska produkter

Författarna tar upp många exempel på de syntetiska ”läkemedel” som används i stället för de örter och växter som naturen ger oss och har gett oss i årtusenden fram till början av 1900-talet. Örter som fortsätter att förmedlas med risk för att naturterapeuten utsätter sig för lagens och/eller massmedias långa armar.

Ett ämne som jag är glad att författarna tar upp ingående är fluor, som vi känner mest till som en ingrediens i tandkrämer. Jag engagerade mig en hel del i detta för 50 år sedan när mina barn var små. De fick inte vare sig skölja när ”fluortanten” kom till skolan eller använda fluortandkräm. Jag lärde mig då att det enkelt beskrivet finns två typer av fluor, vilket författarna inte tar upp.

Att jag uppmärksammar det beror på att författarna berättar om en familj i norra Sverige som har en egen vattenbrunn på gården och som blev varnade för att fluorhalten i deras vatten var så hög att det kunde bli skadligt (s. 68-69). Vad jag minns av mina egna studier för 50 år sedan så innehåller vattenbrunnar och naturen kaliumfluorid, vilket inte är skadligt. Det fluor som finns i tandkrämer är natriumfluorid, som är en giftig avfallsprodukt från aluminiumindustrin. Det såldes i början som råttgift för en billig penning. Det användes för att härda emaljen på kokkärl.

Men så kom dåvarande professorn och tandläkaren Yngve Eriksson på att fluoren nog också kunde härda emaljen på tänderna och därmed förebygga karies. Så han tog patent på denna ”uppfinning”. Och det f.d. råttgiftet hamnade i barnens munnar i stället, till enorma vinster. När Eriksson fick kritik för patentet så försvarade han sig med att inkomsterna gick till tandvårdsforskning. Ja, i Sverige – men Yngve Eriksson hade världspatent.

Anders Sydborgs och Ann-Sofie Jakobssons beskrivning av agendan inom läkemedelsindustrin är mycket intressant och avslöjande. Vi kan bara kort konstatera att ”de petrokemiska läkemedlen tog över” medan ”naturmedicin som använts i mer än 10,000 år förtrycktes och svartmålades” (s. 69). Till nackdel för de hjälpbehövande.

Bota cancer

Författarna berättar om en lantbrukare på 1840-talet, Hoxsey, som upptäckte att vissa växter och örter botade cancer. De berättar bland annat om en häst som hade cancer men som fick beta på ”ett visst ställe i hagen” och blev helt frisk. Hoxsey började undersöka de örter och växter som växte just på den platsen. Hans kunskaper spred sig och andra hästägare anlitade honom.

Det får mig att minnas en väninnas häst som fått sjuka hovar. En hästterapeut rekommenderade ett kosttillskott som hästen fick, men hovarna blev inte bra. Några veckor senare anlitade hon en annan hästterapeut som berättade att hon fått rätt kosttillskott, men att det var syntetiskt.

I stället skulle hästen få samma tillskott men organiskt. På en vecka var hästens hovar friska. Sedan dess har jag kollat mina egna kosttillskott och försäkrat mig om att de är organiska. Mycket sannolikt är många av de vitaminer och kosttillskott vi kan köpa i vanliga affärer och på apoteket just syntetiska produkter.

Tillbaka till Hoxsey… Hans sonsons yngsta son Harry Hoxsey började intressera sig för läkeväxter, men blev varnad av sin far att det kunde leda till förföljelse (s. 70).

”Hoxseys behandlingsprotokoll handlade om kostom-läggning, rätt näring, detox av gifter i kroppen samt tillskott av en läkande örtmix. Den innefattade nu inte bara behandling av djur och hästar utan även människor” (S. 70).

Jag är övertygad om att många läsare nu börjar göra jämförelser med vår hjälte och modiga läkare, dr Erik Enby, som lämnade den fysiska världen den 30 mars i år, 2022. Av någon anledning nämner inte Anders och Ann-Sofie honom i sin bok. De kanske inte känner till honom och hans verk. Idag fortsätter Enbys f.d. patient, Siv Wernborg, som hade en svår cancer och blev botad av Enby, att förmedla information om Enbys arbete. Jag citerar ur Siv Wernborgs minnesord:

”Erik ansågs vara en kontroversiell läkare som bland annat hävdade att cancer kunde vara svamp. Detta uttalande chockade många inom det medicinska etablissemanget och han förföljdes av media i många år, men Erik stod rak som en fura och hävdade att ’Ny kunskap stör mer än folk har en aning om …”.

“I Eriks fotspår har det redan bildats ’Enby’-grupper/Vaknagrupper runt om i Sverige som för hans kunskapsarv vidare till eftervärlden.”

Ytterligare ett utdrag ur minnesordet:

”År 2006 gjorde media ett stort drev i 58 tidningar, där Enby hängdes ut som bluffläkare och året därpå förlorade han sin legitimation. Anledningen var att en bröstcancerpatient hade dött cirka ett år efter avslutad behandling och HSAN ansåg att behandlingen inte hade varit enligt ’vetenskap och beprövad erfarenhet’.

Vad media och myndigheterna inte talade om var att patienten dessförinnan hade varit i kontakt med inte mindre än 9 olika läkare samt terapeuter, men Enby fick skulden. En rättsskandal!”

Erik Enby skrev två böcker om sin forskning, ”Blod, Mod och Envishet – På spaning efter sjukdomarnas väsen” (2012) och ”Läkaren som vägrar låta sig tystas” (2021). De var verkligen tankeväckande och ögonöppnande. Jag skrev artiklar om dem.[5] Börje Peratt, som lämnade den fysiska världen den 20 december 2021, gjorde två mycket sevärda filmer om Erik Enbys arbete, ”Läkaren som vägrade ge upp” och ”Sista striden”.

Både Hoxsey och Enby blev förföljda och hånade, men båda kämpade vidare och blev våra förebilder och inspirationskällor.

”Drottningen av plantor”

Författarna nämner inte Röd Solhatt, Echinacea purpurea. Jag nämner det eftersom det nog är det kosttillskott jag själv gärna använder, framför allt när jag är förkyld. Echinacea har sitt ursprung på Nordamerikas vidsträckta prärier och det var också de nordamerikanska indianerna som först upptäckte Echinaceans välgörande effekter.

Mycket av den Echinacea som idag växer i Europa, härstammar från en handfull frön som den schweiziska naturläkaren Alfred Vogel fick en gång på 1950-talet av en indian från Oglala Lakota-stammen – Ben Black Elk.

Oglala Lakota-indianerna hade känt till växten i generationer och använt den som ett botemedel mot det mesta: utvändigt mot ormbett, sår och blåmärken och invändigt för att stärka immunsystemet.[6]

Hampa ur ett ekologiskt perspektiv

Författarna menar att hampan är en av de främsta förnyelsebara ekologiska resurserna på Jorden (s. 121). Jag citerar:

“Med de starkaste naturliga fibrerna i världen, och endast fyra månader från planta till skörd, ger hampan fyra gånger mer fibrer per hektar än genomsnittlig skog. Skog som dessutom tar runt tjugo år att växa till sig för avverkning” (s. 121).

Hampaskog

Det är ju helt otroligt! Jag undrar om det finns något område där inte hampan kan användas? Författarna berättar att det kan odlas överallt, över hela världen. Plantan växer cirka en decimeter PER DYGN… Den kan användas för rensning av tungmetaller och radioaktiv strålning. De berättar att hampaplantor användes för att rena marken runt Tjernobyl (s. 122).

Författarna går ingående in på olika områden där hampan kan användas samt vilken del av hampan som kan användas inom de olika områdena, fröna, bladen, stammen, fibrerna, blommorna.

Hampa som drog

I ett kapitel kommer Anders och Ann-Sofie in på hur cannabis används som drog och beskriver de olika typerna av cannabisväxten, marijuana och hasch och beskriver varför just de kan användas som droger. I kapitlet tar författarna upp sockret som i hög grad är beroendeframkallande (s. 135).

De nämner också kaffet och skriver: ”Kaffe är fysiskt beroendeframkallande – det är inte cannabis och hampaolja” (s. 136). Naturligtvis nämner författarna också alkohol och nikotin och spelmissbruk och skriver ”Ändå är det tillåtet och lagligt att spela, supa, röka och äta skräpmat, likväl som att hinka i sig kaffe” (s. 138). Tänkvärt!

I ett kapitel konstaterar författarna att ”boven inte är hampa utan läkemedelsindustrin” (s. 139). Det framkommer om och om igen i boken. Tydligare kan det inte avslöjas. ”En botad patient är en kund mindre” är, som  jag nämnde ovan, en enkel beskrivning av vad det i grunden handlar om. Rockefellerklanen med flera har verkligen gjort sig extremt förmögna på läkemedelsindustrin och de har även total kontroll över läkar- och vårdutbild-ningarna i västvärlden.

I ett kapitel diskuterar författarna kriminalvårdens erfarenheter av droger hos de intagna. De konstaterar att man inom kriminalvården och frivården inte ser några tecken på att ”enbart bruk av cannabis, i form av marijuana, ökar brottsbenägenheten. Däremot ser man att tablettmissbruk från läkemedels-klassade substanser av olika slag är en vanlig faktor vid brott” (s. 147).

Livets träd

Anders och Ann-Sofie citerar en fascinerande vers från Bibeln, Johannes Uppenbarelse 22:2:

Mitt på den stora gatan, med floden på ömse sidor, stod livets träd, som bar frukt tolv gånger om året och ger sin skörd varje månad, och trädets blad är läkemedel för folken (s. 74).

Forskning

Författarna berättar att det nu genomförs ”flera hundra om inte tusentals studier på medicinsk hampa runt om i världen” (s. 101). Forskarna har dock svårigheter att forska på cannabis i medicinskt syfte då det förbjöds 1975.

”Det visade sig nämligen att cannabis botade leukemi och cancer varpå läkemedelsverket i USA förbjöd anslag till studier och forskning krig detta” (s. 101).

Men det verkar som om reglerna nu har lättats för forskningen har ökat på senare år. Författarna berättar om de olika forskningsområden dessa forskare fokuserar på. Det kan handla om smärta, om cancer, hudproblem, sömnproblem, ledproblem och mycket, mycket mera.

I ett kapitel går författarna mycket noggrant igenom vilka regler som är aktuella i olika länder när det gäller CBD-olja, medicinsk cannabis, cannabis i rekreationssyfte, odling med mera. Imponerande redovisning… En god vän som skulle åka till Spanien denna vecka fick med sig boken och kollade vilka regler som gällde där .

Min viktigaste fråga sedan länge och som förstärkts under läsningen av ”Kungen av plantor” är: hur klarar läkare, som är relativt välutbildade, av att använda de destruktiva, syntetiska läkemedlen utan att få konflikter med sitt samvete?

Att läkare är synnerligen välbetalda vet vi. Vi har också under den s.k. ”pandemin” fått veta att många läkare dessutom får ”extra inkomster”, d.v.s. låter sig korrumperas, för att följa läkemedelsindustrins ”rekommendationer”.

En författare som avslöjade detta var läkemedelsförsäljaren John Virapen i sin bok ”Piller & profiter – Memoarer från en industri med dödlig biverkan” (2008), som jag skrev en artikel om och som är publicerad på min Boksida.[7] Flera författare har avslöjat forskningsfusk och korruption inom läkemedels-forskningen, exempelvis docent Ralf Sundberg[8]  och professor Johan Thyberg[9] men framför allt den danske professorn Peter C. Gøtzsche[10] i sina böcker. Antingen studerar inte läkarna kritiken eller också väljer de medvetet att blunda eftersom det är lönsamt.

Det är mycket ensamt att inte kunna lita på sjukvården i livets svåraste stunder, mycket ensamt.

Recension: Pia Hellertz

Referenser

[1] Hemp houses could be greener, fire-resistant

[2] Flexnerrapporten innebar ett totalförbud mot naturliga botemedel25 mars 2020 –
Vad du bör veta om Rockefellers och läkemedelsindustrins investeringar på sjukdomar (2015) – Dr Matthias Rath, översatt av Pia Hellertz

[3] Namnet på metoden har hämtats från den tyske journalisten Günther Wallraff, som klädde ut sig och infiltrerade arbetsplatser och sen skrev böcker om de brister han upplevde.

[4] Jag publicerade nyligen en artikel i 2000-Talets Vetenskap med rubriken ”Vi litade på sjukvården” där jag tar upp en del kritik. I juni i år skrev jag en artikel med rubriken ”PANDEMIN”, LÄKEMEDELSINDUSTRIN OCH DET MILITÄRINDUSTRIELLA KOMPLEXET” som jag bara publicerat på min boksida – där jag i skrivande stund har 295 artiklar.

[5] Mina artiklar om Erik Enbys böcker (Blod mod och Envishet och Läkaren som vägrarlåta sig tystas) finns på min boksida

[6] Alfred Vogel och Echinacean – Historien om Echinaforce: Alfred Vogel upptäcker Echinaceaplantan

[7] http://www.piahellertz.com/Piller&profiter.pdf

[8] ”Forskningsfusket – Så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin” (2011) – Ralf Sundberg

[9] ”Forskning till Salu – En Granskning av Karolinska Institutets Dolda Agenda” (2010) – Johan Thyberg

[10] Dödliga mediciner och organiserad brottslighet – Hur läkemedelsindustrin har korrumperat sjuk- och hälsovården” (2015)


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq